Bakgrund: Individer med narkotikamissbruk tillhör en stigmatiserad grupp som löper stor risk att drabbas av ohälsa och därför kan förväntas ha mycket kontakt med hälso- och sjukvården. Studier har visat att sjuksköterskor har negativa attityder och försämrat bemötande gentemot denna grupp. Syfte: Syftet var att beskriva vilka upplevelser personer med aktivt eller tidigare narkotikamissbruk haft av bemötande från sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt deras inställning till hälso- och sjukvård. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra teman: Stigmatiserande bemötande, Motarbetande bemötande, Attityder till hälso- och sjukvården och Mänskligt bemötande är gott bemötande. Slutsatser: Deltagarna i den här studien har inom hälso- och sjukvården upplevt negativt bemötande kopplat till deras aktiva eller tidigare missbruksproblematik. Negativt bemötande mot en utsatt grupp kan leda till förstärkt utanförskap, känslor av maktlöshet och ökad risk för ohälsa. Med ökad kunskap kan sjuksköterskan ge bättre bemötande vilket skulle kunna ha hälsofrämjande effekt. Implikationer: Mer specifikt utbildningsinnehåll om beroende och narkotikamissbruk behövs både på grundutbildningen och som fortbildning för redan verksamma sjuksköterskor för att denna patientgrupp ska få ett bättre bemötande. / Background: Individuals with drug abuse belong to a stigmatized group at high risk of ill-health and can therefore be expected to be in much contact with health care. Studies have shown that nurses have negative attitudes and deficient encounter towards this group. Aim: The aim was to describe what experiences persons with present or former drug abuse has had regarding encounters with nurses and other health care personnel and also their attitude regarding health care. Method: An interview study with a qualitative approach was conducted. Result: The analysis of the interviews resulted in four themes: Stigmatizing encounters, Opposing encounters, Attitudes regarding health care and Humanly encounters are good encounters. Conclusions: The participants in this study have experienced negative encounters in health care related to their present or former drug abuse. Negative encounters towards an exposed group can lead to strengthened exclusion, feelings of powerlessness and increased risk of illness. With enhanced knowledge, the nurse can provide better encounters which could have a health promoting effect. Implications: More specific education about addiction and drug abuse is needed both in the undergraduate program and as further training for practicing nurses in order to give this patient group a better encounter.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar av specialpedagogens roll som finns ute i en skola hos pedagoger, rektorer och specialpedagogen. Frågeställningarna blev besvarade genom en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i södra Sverige. Intervjuerna spelades in via Iphone.  Intervjuerna möjliggör en analys som resulterade i olika beskrivningskategorier. Dessa kategorier benämns från A till H. Uppfattningarna i de olika beskrivningskategorierna synliggör att specialpedagogens roll innehåller stor variation, allt från utredningar till handledning och skolutveckling. Det som resultatet visar är att det finns en medvetenhet hos pedagoger och rektorer om vad specialpedagogens roll är. Vilket skapar förutsättningar för att arbeta vidare med skolutvecklingen eftersom specialpedagogen har möjlighet att föra pedagogiska frågor tillsammans med pedagoger och rektorer. Resultatet visar också att samspel mellan pedagoger, rektorn och specialpedagog där specialpedagogen används som bollplank och i handledningstillfällen har en stor betydelse i denna fallstudie. Samarbetet påverkar även individen eftersom det är genom samspel med olika professioner som skolan kan skapa möjligheter för alla elever i skolan.

Artros är en vanlig ledsjukdom som i svåra fall kräver operation. Snabba vårdförlopp, eller fast track-program, har utvecklats för att snabba på den perioperativa vården och patientens återhämtning, minska komplikationer samt sänka kostnader. För sjuksköterskan innebär snabba vårdförlopp att vården blir mer komplicerad och att hen får ta ansvar för fler patienter. Syftet med vår studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i ett snabbt vårdförlopp. Detta gjordes genom en empirisk, kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metod. Utifrån resultatet bildades tre kategorier: “En stressig arbetsmiljö”, “En effektiv vårdkedja” och “Patienten i centrum”. Diskussionen fördjupar hur patientperspektivet och möjligheten till individuell vård påverkas av det snabba vårdförloppet. Informanterna kände sig pressade att på löpande band skriva ut patienter. Då vissa patienter inte var redo för hemgång kände informanterna det ibland som om de kastade ut dem. De ansåg att patienter som av olika anledningar behövde stanna längre än planerat på avdelningen, störde det snabba vårdförloppet. För att arbetet i fast track- systemet skulle fortgå krävdes god kommunikation mellan personal, patienter och anhöriga. I vår studie upplevde informanterna att vården inom fast track-systemet var individuell men att tiden inte alltid räckte till. Detta ansåg de dock inte vara relaterat till själva fast track-systemet. En risk med fast track-systemet menade de var att arbetet ibland kunde ske per automatik, utan reflektion. Slutsatsen är att för att fast track- systemet ska främja en patientcentrerad vård, så krävs att sjuksköterskor har en tydlig etisk professionalitet. Även hög medvetenhet om ansvarsfördelning och vikten av samarbete inom personalgruppen behövs för att fast track-systemet ska fungera utan att hota den vårdande vården.

Företagssköterskan kommer ofta i kontakt med människor i samband medhälsoundersökningar med ogynnsam livsstil för sitt mående. Ökad kunskap kring detta områdekan vägleda och stödja företagssköterskan och företagshälsovården att utveckla strategier för attstödja individen till hälsa.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa personers upplevelse avföretagshälsovårdens hälsoundersökning som haft betydelse för livsstilsförändring.Urvalskriterierna var en genomförd hälsoundersökning hos företagshälsovården utförd avföretagssköterska och gjorda livsstilsförändringar. Analysen resulterade i två teman med fyrakategorier och åtta underkategorier. De två teman som framkom var “Att bli bemött medintresse och omtanke” och “Att få veta sin ohälsa och få en start till förändring”.Studiens resultat visade att företagssköterskans bemötande och stöd hade avgörande betydelsesamt att få kännedom om sina värden. Personerna kunde reflektera över sin hälsa som gavinsikt och beslut till att starta livsstilsförändring. Detta blev tydligt efter att personerna sågeffekterna av sina livsstilsförändringar. Det upplevdes värdefullt att göra hälsoundersökning avsamtliga deltagare och uppföljande besök ansåg alla vara av stor vikt.Förutsättningar för företagssköterskan att vara i det goda mötet i sitt hälsofrämjande arbetebehöver eftersträvas. Longitudinella studier kring personers upplevelse av företagshälsovårdenshälsoundersöknings betydelse för hållbar livsstilsförändring behövs i framtiden. / The occupational health nurse often comes into contact with clients’ unhealthy lifestyles duringa health examination. An increased knowledge in this area can guide and support theoccupational health nurse and occupational health services to develop strategies to support theindividual's health and well-being in a more efficient way.The purpose of this qualitative study was to examine the person's experience of occupationalhealth services which had significance for lifestyle changes.The selection criteria consisted of completed health examination at an occupational healthcenter conducted by an occupational health nurse. Furthermore, the sample criteria alsoconsisted of changes made by the client after a health examination. The analysis resulted in twothemes with four categories and eight subcategories. The two themes that emerged was "To bemet with interest and concern," and "Getting to know one’s illness and get a starting point howto change."The results showed that the occupational health nurse’s treatment and support were crucial inorder for clients to reflect on their health and be aware of their test results, which in turnmotivated clients to make lifestyle changes. This became clear after clients experienced theeffects of their lifestyle changes. All respondents felt that it was valuable to do a healthexamination and follow-up visits were of great importance.The empirical finding suggests that additional opportunities for the occupational health nurse tobe in the good forum in the work with health promotion are needed.Furthermore, future longitudinal studies regarding clients’ experience of occupational healthexaminations are of importance to sustainable lifestyle changes.

Det övergripande syftet med studien är att få en överblick över hur barn ser på sin delaktighet och sitt inflytande i verksamheten på fritidshemmet. En kvalitativ intervjustudie har genomförts på elever i årskurs tre samt elever i förskoleklass. Syftet är att undersöka elevernas egen syn på sin delaktighet och inflytande, samt om synen på delaktighet skiljer sig mellan de yngre och äldre eleverna på fritidshemmet. Med tanke på att vi vill närma oss elevernas egna tankar och perspektiv, använde vi oss utav semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. 21 elever har intervjuats i studien. Eleverna blev indelade i heterogena grupper om 3-4 elever i varje grupp. Studiens resultat ger en uppfattning om hur elever ser på sin delaktighet på fritidshemmet, samt hur det skiljer sig mellan åldrarna. Eleverna i båda årskurserna uttryckte att de inte får vara delaktiga i någon större utsträckning på fritidshemmet, och att de gärna hade sett att de hade fått vara med och bestämma lite mer.

En kvalitativ studie har genomförts med tio intervjuer där grundskollärare delger sina tankar och upplevelser av rektor och rektors ledarskapshandlingar och hur de anser att rektors ledarskap påverkar dem i både deras dagliga arbete och i deras trivsel i stort på skolan. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare, verksamma inom den svenska grundskolan, uppfattar ledarskapet hos skolans rektor. Jag ville därmed lyfta fram lärares resonemang och belysa deras uppfattningar om rektors ledarskap och hur de beskriver att de påverkas av rektors ledarskapshandlingar. Studien har en fenomenologisk ansats där lärarnas bild och beskrivning av sin verklighet är det som varit angeläget att lyfta fram.Resultatet visar att lärarna önskar sig en rektor som är kunnig och påläst inom sitt område både beträffande lagar, läroplan och arbetsmiljöfrågor- men de vill även ha en rektor som visar en pedagogisk kompetens och som kan verka som en tydlig pedagogisk ledare för dem. Vidare både vill och förväntar sig lärarna att rektor ska vara inlyssnande och låta dem vara delaktiga i viktiga beslut, som rör den vardagliga verksamheten och som kommer att påverka både deras och elevernas vardag. Samtidigt som de ser delaktighet som en viktig parameter, önskar de även att rektor ska kunna ta beslut på egen hand när så behövs och genom ett tydligt ledarskap visa vart skolan är på väg. Lärarna menar att genom ett tydligt och säkert ledarskap skapas en trygghet för dem och med tryggheten kommer trivseln. Vidare visar studien att lärarna önskar sig en närvarande rektor, som genom sin närvaro i vardagen, i det dagliga arbetet, kan ge dem konstruktiv feedback i sin roll som pedagogisk ledare. Lärarna ser det som viktigt och att de från ett gott ledarskap förväntar sig att deras rektor får dem att känna sig sedda och uppskattade. När rektors ledarskap innefattade alla eller flera av ovanstående faktorer bidrog detta till en positiv känsla hos lärarna.Utifrån Jenkins (2008) interaktionsteori har resultatet betraktats och slutsatser om att lärare, elever och rektor verkar och påverkar varandra både beträffande varandras identiteter och varandras livsvärldar kan påvisas i studiens resultat. Resultatet från denna studie kan dels bekräfta tidigare forskning, dels lyfta fram enskilda lärares upplevelser och tankar vilket skapar ett djup i kunskapen om vad som faktiskt uppfattas som viktigt för enskilda lärare. Denna kunskap kan i sin tur utgöra ett diskussionsunderlag, både för blivande rektorer och redan verksamma rektorer, i sin kompetensutveckling att vara en rektor med ett väl fungerande ledarskap både gällande det pedagogiska ledarskapet och i sin övergripande roll som skolans ledare.

Bakgrund: Ungefär 200.000 kvinnor i Sverige har endometrios. Endometriumet växer utanför livmodern och utvecklandet av endometrios kan orsakas av retrograd menstruation i kombination med hormonella faktorer, ärftlighet och ett nedsatt lokalt immunförsvar. Vanliga symptom är hög smärta, minskad fertilitet och nedsatt livskvalité. Behandlingen syftar till att uppnå god funktionsnivå med hanterbara symptom. Fysioterapeutiska åtgärder har prioritet 2. Syfte: Att undersöka upplevelsen av fysioterapeutisk behandling vid endometrios ur patienters och fysioterapeuters perspektiv. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes, tre med endometriospatienter och tre med fysioterapeuter. Datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fyra huvudkategorier: ”Anpassning utifrån den individuella patienten”, ”Syfte och effekt av behandling”, ”Känsloupplevelser och faktorer som bidrar till drivkraft och hopp” och ”Fysioterapeutens roll”. Den fysioterapeutiska behandlingen upplevdes sätta patientens behov i fokus genom individuell och anpassad behandling. Samstämmigt framkom att behandlingen upplevdes symptomlindra och frambringa skräckblandad förtjusning, men också hopp. Fysioterapeuten upplevdes ge trygghet och hjälp. Konklusion: Fysioterapi vid endometrios kan upplevas vara värdefull för att minska smärta och muskelanspänning samt för att hitta copingstrategier i vardagen. Fysioterapeuten upplevdes kunna få patienterna att känna sig hörda, sedda och hjälpta. / Background: In Sweden approximately 200.000 women have been diagnosed with endometriosis. Endometrial-like tissue is growing outside the uterus. The development of endometriosis could be multifactorial, caused by retrograde menstruation combined with hormonal factors, heredity and a weakened local immune system. Common symptoms are different variations of pain, infertility and decreased quality of life. The purpose of the treatment is to ensure a good level of functioning with manageable symptoms. Physical therapy is highly recommended when treating endometriosis. Purpose: To investigate the experiences of physical therapy treatment in endometriosis according to patients and physiotherapists. Method: Six semi-structured interviews were conducted, of which three were including patients with endometriosis and three were including physiotherapists. The data was analyzed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: “Adaptation based on the individual patient”, “Purpose and effect of the treatment”, “Emotional experiences and factors that contribute to power and hope” and “The role of the physiotherapist”. The physical therapy was perceived as focusing on the patient´s needs. It was unanimously agreed that the treatment reduced symptoms and could engender delight mingled with terror, but also hope. The physical therapy treatment was found to provide safety and assistance. Conclusion: Physical therapy in endometriosis can be experienced as valuable for reducing pain and muscle tension and for providing coping strategies in everyday life. The physiotherapist was found to be able to make the patients feel heard, seen and helped.

Bakgrund: Suicid är ett vanligt förekommande folkhälsoproblem världen över. Människor som överlevt suicidförsök vårdas ofta inom psykiatrisk heldygnsvård. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för omvårdnaden och likaså ett yrkesansvar att skapa vårdande möten med patienten och vårda utifrån ett patientperspektiv. Eftersom vi av tidigare forskning vet att sjuksköterskan är en viktig del av relationen till patienten är det av största vikt att lyfta dennes känslor och upplevelser och hur de i sin tur påverkar patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter inom psykiatrisk heldygnsvård efter ett suicidförsök. Metod: Datainsamling utfördes genom intervjustudier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer två huvudkategorier; Uppleva känslor som är svåra och Uppleva känslor som berikar, med ett överskridande tema, Utmaning och motivation-det paradoxala vårdandet. I vårdandet upplever sjuksköterskan en mängd olika känslor och även tvära kast dem emellan. Bland de svåra känslorna nämns exempelvis frustration och ilska. Känslor av positiv karaktär stärker å andra sidan sjuksköterskan i sin yrkesroll och ger drivkraft till att fortsätta vårda. Diskussion/Slutsats: Vårdandet av patienter efter ett suicidförsök är en mycket svår situation att ställas inför då vårdandet är komplext och mycket känsloutmanande även för en sjuksköterska eller specialistsjuksköterska med mångårig yrkeserfarenhet. Trots detta bemannas ofta psykiatriska heldygnsvården av mindre erfarna sjuksköterskor. Verksamheter bör därför prioritera kompetensutveckling och tillgång till handledning och reflektion på arbetsplatsen för att kunna möta patienter i svåra och komplexa situationer och ge en trygg och säker vård som baseras på kompetens och erfarenhet.

Idag ställs allt högre krav på prehospital akutsjukvård och dess tillgänglighet. Forskning visar att samhället är allt mer beroende av frivilliga resurser, som SMS-livräddare. Dock är frivilliga insatser som utförs vid akuta situationer av icke professionella personer ett relativt outforskat område. Det behövs fördjupad kunskap om vad som motiverar livräddarna att oegoistiskt hjälpa en för dem främmande människa. Syftet i föreliggande studie är att beskriva SMS-livräddarens upplevelse av att vara först på plats vid en hjärtstoppssituation. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och åtta kvalitativa intervjuer. I resultatet redovisas huvudkategorin "Medmänsklighet och samhällsansvar". Drivkraften bakom kan förstås som ett ansvar för medmänniskan, relaterat till det lokala samhället och ett ofrånkomligt beroende av att vara solidarisk med varandra. Både ett intresse för individen och ett intresse för orten tycks finnas. Den bakomliggande drivkraften kan ytterligare förstås som empati och handlingskraft som manifesteras i en stolthet över att kunna hjälpa en drabbad människa. Då tycks det inte ha någon avgörande betydelse att uppskattningen uteblir. Följande fyra generiska kategorier med citat från informanterna framkommer i resultatet: Handlingsfokusering; Otillräcklighet och frustration; Empati och engagemang samt Bekräftelse och egen stolthet. Studiens slutsats är: att då professionell vård saknas finns det frivilliga människor som i akuta situationer utanför sjukhus är beredda att agera. En känsla av att göra någonting är bättre än att inte göra någonting alls. Ytterligare forskning behövs om insatstid och utfall vid hjärtstopp utanför sjukhus i relation till SMS livräddares insatser.