Studien syftar till att undersöka vad som påverkar kvinnors möjlighet till karriärutveckling i mansdominerade branscher. En induktiv studie har genomförts där kvinnor i ledande positioner samt HR- chefer på respektive företag har intervjuats. Från det empiriska materialet formades en analysmodell. Det teoretiska arbetet inleddes sedan och mynnade ut i en modell om vad som kan påverka kvinnors karriärutveckling. Med hjälp av modellen analyserades det empiriska materialet. De slutsatser som studien kom fram till är att de främsta områdena som påverkar är: organisationskulturen, aktiva åtgärder, rekryteringen och individen själv.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

No description available.

The aim of our study was to investigate how women in management positions experience the relationship between parenthood and their careers. We also wanted to study how these women experienced expectations from society on parenting in relation to their careers. The study's empirical data is based on semi-structured interviews with eight women in management positions. We analyzed the data from a gender perspective with the help of authors Connell's and Pearse's (2015) concepts of gender domain, gender regime, gender order and gender roles. We also used Elvin-Nowak's and Thomsson's (2001) discourses maintain separate spheres and availability and immunization. Magnusson's (2006) concepts of limitations and delimitations as well as West´s and Zimmerman's (1987) concept doing gender were also applied to the data analysis. The results from our study showed that female managers could be divided into two groups. One group where parenthood was valued higher than professional life and where the female managers had longer parental leave and more days of child care than their partners. The second group valued professional life higher than parenthood and the female managers in this group had shorter parental leave and fewer days of child care than their partners. However, all study participants, no matter the group, felt that parenting and professional life interacted with each other and that one sphere affected the other. Thus, the study participants could not at the same time be as involved in parenting as in their professional life or vice versa. Participants who chose to take greater responsibility for child care did not experience any views from society whilst participants who took less responsibility for child care did. The views were based on the expectations from society on motherhood in relation to a management position.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för kvinnliga chefers upplevelser av möjligheter och hinder i sin karriär i en mansdominerad organisation. Vi vill även undersöka inom vilka livssfärer dessa hinder och möjligheter uppstår. Vi ställer frågor om hur kvinnliga chefer upplever sin karriär i en mansdominerad organisation samt vilka möjligheter och hinder de upplevt och stött på under sin karriär och hur kvinnliga chefer kan skapa en balans mellan de olika livssfärerna, arbetsliv och privatliv. Studien är av kvalitativ art och tar sig an syftet med inspiration från ett narrativt synsätt för att på bästa möjliga sätt förstå deltagarnas personliga berättelser. Datainsamlingsmetoden har skett genom ett tiotal semistrukturerade intervjuer där resultatet visade att möjligheter och hinder främst konstitueras i arbetsorganisationen, att betydelsen av stöd, både från chefer och från privatlivet visade sig vara betydelsefullt och att privatlivet inte påverkar karriären negativt i lika hög grad som karriären påverkar privatlivet. / The purpose of this study is to create a deeper understanding for women managers and how they have experience opportunities and obstacles during their career in a male-dominated organization. We would also examine in which part of life this opportunities and obstacles really exist. We are investigating questions about how women managers experience their career in a male-dominated industry, what opportunities and obstacles they met during their career and also how women managers create a work life balance. This study is based on qualitative data and aims to describe the purpose from a narrative approach. The data have been collected from ten unstructured interviews, the result showed that opportunities and obstacles mainly occurs inside the work organization, and that the support from managers, but also from the private life is very important. The result also showed that the private life does not affect the career negatively as much as career affect the private life.

Syftet med studien är att beskriva vilka förutsättningar och hinder kvinnliga chefer inom musikbranschen upplever för att nå balans mellan arbetsliv och privatliv. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tillämpats: Vilka förväntningar upplever cheferna att det finns på dem i arbetslivet respektive privatlivet? Vilka förutsättningar och hinder upplever cheferna finns för att möta förväntningarna från arbetslivet respektive privatlivet, och hur påverkar det deras upplevelse av balans? Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket belyser ämnena work life balance, genus, hälsa samt krav, kontroll och stöd i arbetslivet. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga chefer inom musikbranschen. I studien definieras förväntningar både som interna förväntningar och externa förväntningar. De interna förväntningarna är de förväntningar som individen själv har angående sin egen prestation, samt externa förväntningar som är de förväntningar andra har på dem. De externa förväntningarna kan vara både utryckt av någon men också ett antagande från individen själv. Individens förväntningar på sig själv skapas ur omgivningens förväntningar på individen. Studien visar också att arbetet tenderar att spilla över mer på privatlivet än vice versa och att stödfunktionerna i privatlivet är av stor vikt för upplevelsen av balans. Sammantaget visar studien att kombinationen av hur individen identifierar sig själv och upplever sina egna förväntningar på sig själv både i arbetslivet och familjelivet är avgörande för upplevelsen av balans. Studien visar också exempel på där de egna förväntningarna över sin prestation har varit så höga att det har gått ut över hälsan.

Sverige är andelen kvinnor på chefspositioner liten. I många organisationer arbetar man med att försöka förändra detta. En vanlig förändringsmetod är ledarutvecklingsprogram för kvinnor. Det är vad som händer inom ramen för ett sådant program - ett ledarutvecklingsprogram med syfte att öka andelen kvinnor på chefspositioner - som studeras i dennabok. Frågor som diskuteras är: Hur kan ett sådant program vara utformat?Vilka föreställningar om ledarskap, manlighet och kvinnlighet återskapas inom ramen för programmet och hur går detta till? Öppnar programmet upp för ett ifrågasättande och en förändring av mansdominerade strukturer, eller bidrar de snarare till att återskapa dessa? Vad säger detta i så fall om jämställdhetsarbete i organisationer? Boken grundar sig på en fallstudie av ett ledarutvecklingsprogram som bestod av ett tiotal 2-5 dagar långa utbildningar som handlade om ledarskap och/eller kön, samt ett mentorprogram. Beroende på könsfördelningen bland deltagarna och hur innehållet behandlar (eller inte behandlar) kön, ger de olika delarna upphov till olika föreställningar om ledarskap och kön. En del av föreställningarna innebär ett ifrågasättande, medan andra innebär ett återskapande av organisationens könsordning. Bokens titel, Stridspiloter i vida kjolar, syftar på de delvis motsägelsefulla föreställningar som återfinns inom ramen för programmet. I studien framkommer hur ledarutvecklingsprogram för kvinnor kan förstås som en kompromiss mellan traditionell ledarutveckling, med syfte att återskapa befintliga maktrelationer, och traditionellt jämställdhetsarbete, med syfte att ifrågasätta dessa. Studien visar i och med detta hur förändringsförsök som innebär att befintliga maktstrukturer ifrågasätts leder till både återskapande och förändring.   Innehåll: 1.  Problembakgrund och syfte2.  En skapad, könsmärkt verklighet3.  Organisation och kön4.  Jämställdhetsarbete i organisationer5.  Ledarutveckling i organisationer6.  Metod7.  Programmet - från början till slut8.  Programmet - deltagarnas reflektioner9.  Moduler med könsperspektiv10. Könsblinda moduler11. Ledarutveckling och jämställdhet12. Sammanfattning och slutsatserLitteraturförteckningEnglish SummaryBilaga 1Bilaga 2 / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001

Att vara ung kvinnlig chef är ett outforskat område som behöver belysas. Denna studie syftar till att undersöka vad det innebär att arbeta som offentligt anställd ung kvinnlig chef. Urvalet bestod av fyra unga kvinnliga chefer verksamma inom en stor kommun i Sverige. Med en etnografisk metodansats utfördes åtta deltagande observationer inklusive en fokusgruppsintervju. Resultatet påvisade att cheferna ansåg att faktorer som ålder och kön inte spelade roll när det gällde ledarskap. Trots detta uppfattades en känsla av ambivalens i synen på betydelsen av sin ålder och kön genom att man gjorde skillnad på sina medarbetares ålder och kön. Då ansåg cheferna att yngre, äldre, manliga och kvinnliga medarbetare behövde olika bemötanden. För att förstå studiens resultat i sin helhet användes teorier med inspiration från Charon och den symboliska interaktionismen som betonar att vi blir till i den sociala interaktionen med andra. Systemteori användes även för att synliggöra hur cheferna påverkas och påverkar den samhälleliga bilden av chefsrollen. / Being a young female manager is an unexplored area that needs to be highlighted. This study therefore aims to explore what it means to work as a young female public servant manager. The sample consisted of four young female managers in a large municipality in Sweden. With an ethnographic research approach, eight participating observations including a focus group interview was performed. The result showed that the managers felt that factors such as age and gender did not play a role in their leadership. Despite this, we perceived a sense of ambivalence in the view of the importance of age and gender by making a difference in their employees’ age and gender. The managers considered that younger, older, male and female employees were needed different treatment. To understand the result of the study in its entirety, theories inspired by Charon and symbolic interactionism was used which emphasizes that we become us by the social interaction with others. Systems theory was also used to show how the managers are affected and also affecting the society’s image of the general management role.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer inom en mansdominerad bransch upplever sin ledarskapsroll. Genom en kvalitativ studie genomfördes sex intervjuer med kvinnor i en ledarskapsroll inom mansdominerade branscher. Dataanalysen genomfördes utifrån en induktiv tematisk analys och utifrån det transkriberade materialet framkom fyra huvudteman; ledarskapsrollen, hinder som kvinna och chef, branschkultur och stereotypa attityder. Resultatet visade att flertalet kvinnor upplevde att deras ledarskap är av mjuk karaktär vilket de menade var en väsentlig skillnad i jämförelse med deras manliga kollegors ledarskapsstil i samma position. Utifrån respondenternas upplevelser framkom även att kvinnorna upplevde hinder och utmaningar som inte män i samma position står inför i en mansdominerad bransch. Dessa hinder var bland annat en tuff jargong och kultur samt låga förväntningar och höga prestationskrav som grundar sig i stereotypa föreställningar. / The aim of the present study was to examine how female managers perceive their role as a leader in a male-dominated industry. To investigate this, a qualitative method was applied, using semistructured interviews with sex female leaders within a male-dominated branch. The data collection was analysed using inductive thematic analysis where four themes was identified: the leadership role, obstacles for female managers, branch culture and gender stereotyped attitudes. The result revealed that most of the women experienced that their leadership style was characterized by a soft nature, which they believed was a significant difference compared to their male colleagues’ leadership style in the same position. Based on the respondents experiences it was found that women experienced obstacles that not men in the same position face in a male-dominated industry. These obstacles were a tough jargon and culture as well as low expectations and high-performance requirements based on stereotypical conceptions.

Kvinnor är fortfarande underrepresenterade på högre chefsnivåer även i relativt sett jämställda länder som Sverige. Vilka hinder och möjligheter till fortsatt karriär som kvinnliga chefer själva upplever är den fråga som denna uppsats söker svar på. Tre fokusgrupper med totalt sju kvinnliga första linjens chefer i Kriminalvården har genomförts i det syftet. Fokusgrupperna har genomförts digitalt och spelats in samt därefter transkriberats. Data har analyserats med reflexiv tematisk analys och tre teman har skapats: Kvinnors huvudansvar, Att bli sedd av andra och Med olika mått mätt. Resultatet indikerar att kvinnor tar ett större ansvar för barn och familj vilket kan påverka möjligheten till karriär negativt. Beslut om att bilda familj kan få större konsekvenser för kvinnor än för män när det gäller hur arbetssituationen påverkas bl.a. eftersom kvinnor är föräldralediga längre än män. Stöd från chef och partner kan påverka karriären positivt och vara avgörande för kvinnors benägenhet att söka chefsjobb. Olika villkor för kvinnliga och manliga chefer innebär att män tenderar att göra karriär fortare trots att kvinnor ofta är mer noggranna och presterar bättre än män. Slutsatsen är att stereotypa uppfattningar utifrån kön behöver utmanas för att åstadkomma en normförändring så att kvinnor ges samma möjligheter som män att utifrån sin kompetens nå högre chefspositioner. Fler studier behövs med tanke på det komplexa samspelet mellan familjeansvar och arbete.