<p>I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriärutveckling och chefskap. I undersökningen har jag använt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, män och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriär – ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering. Kopplingar görs även till tidigare forskning. Resultaten visar att möjlighetsstruktur, familjeorientering, social konstruktion av ledarskap och kön samt kvinnlig heterosocialitet tolkas som hindrande faktorer samtidigt som ledaregenskaper och sociala nätverk tolkas som möjlighetsfaktorer för kvinnors karriärutveckling och chefskap.</p>

<p>Företag i Sverige styrs till största delen av män, Saab Aerotech är inget undantag. Med anledningen av detta är vårt syfte med den här studien att undersöka Saab Aerotechs chefers erfarenheter av kvinnligt chefskap.</p><p>Uppsatsen är kvalitativ och baserad på intervjuer, urvalet består av fyra kvinnliga och fyra manliga chefer på Saab Aerotech. Vi har i vårt arbete valt att använda oss av Human Relations där den teoretiska grunden är organisationsteorin vilken bidrar till att förstå och förklara organisationer, samt Hirdmans genussystem och Kanters möjlighetsstruktur som belyser strukturella bestämmelser över beteende i organisationer.</p><p>Resultatet visar att både individuella och organisatoriska faktorer möjliggör kvinnligt chefskap, Saab Aerotech är en öppen organisation som arbetar aktivt med att försöka ge kvinnorna möjligheten att avancera och är inte i sig hindret för kvinnligt chefskap. Detta stämmer inte riktigt överens med vad som framkommit av tidigare forskning.</p>

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriärutveckling och chefskap. I undersökningen har jag använt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, män och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriär – ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering. Kopplingar görs även till tidigare forskning. Resultaten visar att möjlighetsstruktur, familjeorientering, social konstruktion av ledarskap och kön samt kvinnlig heterosocialitet tolkas som hindrande faktorer samtidigt som ledaregenskaper och sociala nätverk tolkas som möjlighetsfaktorer för kvinnors karriärutveckling och chefskap.

Vilka roller män och kvinnor spelar i samhället har bland annat genom åren uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfären har präglats av den manliga närvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfären, det vill säga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom åren inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av många inte förknippats med kvinnlighet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn på det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrån teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus. De resultat som framkommit visar på att den omgivning cheferna upplever inte är särskilt förändringsvänlig och delvis påverkad av manlighetsideal. Kvinnliga chefer ser medarbetares deltagande i relationen mellan chef och medarbetare som viktig. Den omgivning som de upplever utgår ifrån lagkänslan och anser sig ha god acceptans bland medarbetarna. Medarbetarna anser att kvinnliga chefer uppmärksammas mer än manliga chefer och att de därmed sticker ut. Medarbetarna menar även att kvinnliga chefer vill ha med sig medarbetarna och få ett bredare stöd innan de tar ett beslut.

Företag i Sverige styrs till största delen av män, Saab Aerotech är inget undantag. Med anledningen av detta är vårt syfte med den här studien att undersöka Saab Aerotechs chefers erfarenheter av kvinnligt chefskap. Uppsatsen är kvalitativ och baserad på intervjuer, urvalet består av fyra kvinnliga och fyra manliga chefer på Saab Aerotech. Vi har i vårt arbete valt att använda oss av Human Relations där den teoretiska grunden är organisationsteorin vilken bidrar till att förstå och förklara organisationer, samt Hirdmans genussystem och Kanters möjlighetsstruktur som belyser strukturella bestämmelser över beteende i organisationer. Resultatet visar att både individuella och organisatoriska faktorer möjliggör kvinnligt chefskap, Saab Aerotech är en öppen organisation som arbetar aktivt med att försöka ge kvinnorna möjligheten att avancera och är inte i sig hindret för kvinnligt chefskap. Detta stämmer inte riktigt överens med vad som framkommit av tidigare forskning.

Denna studie har gjorts inom en mansdominerad industri och syftet har varit att undersöka vilka utmaningar kvinnliga chefer upplever i sin chefsroll och som kan härledas till att de är kvinnor i en mansdominerad miljö. Undersökningsmetoden var kvalitativ och utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Åtta kvinnor deltog, vilka valts ut utifrån kriteriet att de var chefer i en mansdominerad miljö. Resultatet analyserades därefter med en induktiv tematisk analys där fyra teman lokaliserades: Ledarskap, Arbetsplatskultur, Karriär och Prestation. Samtliga respondenter definierade sitt ledarskap i första hand utifrån sig själv som person och inte utifrån att de är kvinna. Exempel på en utmaning respondenterna upplevde gällde bemötande från andra kollegor, framförallt från andra kvinnliga medarbetare och äldre män. Viljan att avancera uppåt i bolaget var svagt hos samtliga åtta respondenter. Orsaken till detta handlade om ointresse för att avancera, faktorer kopplade till work life balance eller brist på tillit inför sin egen kompetens.

I denna studie undersöks kvinnliga ledares upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen. Kvinnor är tydligt underrepresenterade inom både ITbranschen och chefsrollen, vilket resulterat i ett antal hinder för kvinnor inom IT och ledande roller. Syftet med studien är därmed att undersöka hur upplevelserna av att som kvinna ha en typiskt manlig arbetsroll i en mansdominerad bransch kan se ut. Studien utgår från en hermeneutisk metodansats för att på ett optimalt sätt kunna tolka och uppnå en förståelse av de undersökta upplevelserna. För att ytterligare stödja tolknings- och förståelseprocessen användes ett teoretiskt ramverk bestående av Goffmans dramaturgiska perspektiv kombinerat med två teorier om kvinnor och ledarskap av Eagly och Karau samt Alvesson och Billing. Tio intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga IT-chefer, en manlig IT-chef och en kvinnlig HR-chef. Utifrån en hermeneutisk analys av intervjumaterialet lyfter studien fram en huvudtolkning med en kärna som benämns som den sociala dimensionen av ledarskapet inom IT-branschen. Resultatet av undersökningen visar att sociala omständigheter, social interaktion och samhällsstrukturer på olika sätt formar kvinnors upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen.

<p>Sammanfattning;</p><p>Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.</p>

Sammanfattning; Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.

The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties. The social workers thought that men were likely to make a career and women were considered to work in the area of social care. It was considered to have a different leadership in social services than in other organizations.