Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Dess behandlingar inverkar på kvinnors kroppsbild och sexualitet vilket påverkar välbefinnandet och samlivet med andra människor. För att som sjuksköterska kunna hjälpa och stödja dessa kvinnor är det viktigt att undersöka hur kvinnor upplever dessa omställningar. Syfte: Att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av sin kroppsbild och sexualitet efter en mastektomi och de bieffekter som medföljer. Metod: Litteraturbaserad studie med utgång i kvalitativa studier grundad på 17 vetenskapliga artiklar som analyserats. Resultat: I resultatet framkom tre teman, Upplevelser av förändrad kroppsbild, Upplevelser av förändrad sexualitet och Upplevelser av sjuksköterskors kommunikativa och stödjande förmåga avseende sexuella behov, med sju tillhörande subteman. Slutsats: En god relation till sin kroppsbild och sin sexualitet är en förutsättning för att uppleva välbefinnande och livskvalité. Sjuksköterskor bör ha detta i åtanke och arbeta mer informativt och stödja bröstcancerdrabbade kvinnor i deras kamp med att bibehålla sin identitet och främja deras hälsa. / Background: Breast cancer is the most common cancer in women. Its treatments affect women's body image and sexuality, which affects the well-being and intimacy with other people. For a nurse to help and support these women, it is important to examine how women experience these changes. Purpose: To highlight breast cancer affected women's experiences of their body image and sexuality after a mastectomy and the side effects that follows. Method: Literature-based study with output in qualitative studies based on 17 scientific articles which were analyzed. Results: The results revealed three themes: Experiences of altered body image, Experiences of altered sexuality and Experiences of nurses' communicative and supportive ability regarding sexual needs, with seven additional subthemes. Conclusion: A good relationship with one’s body image and one’s sexuality is an essential factor for experiencing well-being and quality of life. Nurses should keep this in mind and work more informative and support breast cancer affected women in their struggle to maintain their identity and promote their health.

This thesis is a study of femininity and womanhood in two Swedish contemporary novels by Ulla Bjerne, Ingen mans kvinna (No Man’s Woman) from 1919 and Lilla Jälm (Young Jälm) from 1922. By comparing the novels, I study differences and similarities between the genres children’s literature and adult literature based on an analysis of the themes friendship, home, work, body and sexuality. The period during which the novels were released are by previous research called a period of transition. Swedish women had just achieved legal right to vote aswell as extended opportunities of work. In Swedish interwar representations of the New woman figure. She breaks normative rules in both real life and literature. However, the normative way of being a woman according to traditional constructions remains. By using Yvonne Hirdman’s theory of the gender system and research about contemporary discussions I study how the author chose to produce and relate to the normative femininity and womanhood, and how the characters relate to these normative views and the formations of the New Woman. Both main characters pushes boundaries in their “gender contract”, but the difference is how it is received in the novel and therefore I make two conclusions; Rut Jälms socially forbidden femininity in Lilla Jälm is formed into a boundlessness, which leads to consequences she herself cannot control. Irma Borch in Ingen mans kvinna on the other hand has the power to make a living aswell as being the representative of a socially forbidden femininity based on the concept of the New Woman.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor och utgör cirka 30% av alla kvinnliga cancerfall, det är framförallt kvinnor i medelåldern som drabbas. Mastektomi är ett behandlingsalternativ för bröstcancer som innebär att hela bröstet tas bort och denna behandling kan leda till förändringar i kvinnans liv både fysiskt, psykiskt och emotionellt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer efter genomgången mastektomi. Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio kvalitativa studier där resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Databassökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Analysen formades till två teman och sex subteman. Temana var ‘Denförändrade kroppen’- Kvinnorna upplevde att de fick förändrad identitet och kroppsbild.Mastektomin upplevdes för de flesta som en traumatisk upplevelse. ‘Behov av stöd för attmöta den nya vardagen’- Kvinnorna fann stöd hos sina familjer, vården och sin tro. Konklusion: Litteraturstudien resulterade i att kvinnorna upplevde olika känslor efter de hade genomgått mastektomin. Kvinnorna fick stöd från sin familj och tro, vilket var uppskattat. Stödet från vården uppfattades olika från kvinnorna. / Background: Breast cancer is one of the most common cancers that affect women andaccounts for about 30% of all female cancer cases, with middle-aged women. Mastectomyis a treatment option for breast cancer, that means that the entire breast is removed, whichleads to changes in the woman's life physically, mentally and emotionally. Aim: To describe women's experiences of living with breast cancer after performedmastectomy. Methods: A literature study was conducted, ten qualitative articles were quality reviewd,analyzed and compiled using Friberg's five-step model. Database search was performed inthe databases Cinahl and PubMed. Results: The analysis was formed into two main themes and six sub-themes. Thethemes were ‘the changed body’- the woman experienced that it changed thier identity andbody image, the mastectomy was for most a traumatic experience. ‘need for support to facethe new everyday life’- the woman found support in thier families, care and their faith. Conclusion: The literature study results in different emotions of women after performeda mastectomy. The women found support in their family and faith, which was appreciated. The support from the care was experienced differently by the women.

Bakgrund: Hysterektomi är ett vanligt ingrepp där kvinnans livmoder avlägsnas av både benigna och maligna orsaker. Förlusten av en livmoder kan påverka kvinnan på olika sätt då livmodern ofta förknippas med kvinnlighet. Kvinnornas livsvärld kan påverkas av denna kroppsliga förändring. Syfte: Syftet var att sammanfatta kvinnors upplevelser av att vara hysterektomerade i fertil ålder. Metod: Litteraturstudie som baseras på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som tagits fram via CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Den fertila kvinnan påverkades av hysterektomin både psykiskt, fysiskt och socialt och upplevde att hennes kvinnlighet förändrades. Den hysterektomerade kvinnan kände sig ofullständig och sörjde förlusten av sin livmoder och förmågan att kunna bli gravid. Andra kvinnor upplevde en känsla av frihet då de inte längre hade några gynekologiska bekymmer. Relationen med partnern påverkades av hysterektomin och de var rädda för att förlora sin partner då de inte kunde ge dem barn. Kvinnorna fick minskad sexlust vilket påverkade deras intima relation till partnern. Några kvinnor uppgav att de fick ett bättre sexliv med sin partner på grund av att de inte behövde anpassa sig efter sin menstruationscykel. Kvinnorna upplevde att det var svårt att umgås med kvinnor som inte var hysterektomerade, då kvinnorna upplevde att deras situation var unik. Konklusion: Litteraturstudien visar att kvinnor upplever både positiva och negativa förändringar psykiskt, fysiskt och socialt när hysterektomerade. Kvinnligheten är det som främst påverkas av ingreppet. Med tanke på hur ingreppet kan påverka kvinnorna på olika sätt behöver sjuksköterskan ge personcentrerad omvårdnad utifrån unika kvinnans individuella behov. / Background: Hysterectomy is a common procedure where the uterus is removed for both benign and malignant causes. The loss of the uterus can affect the woman in different ways because the uterus is often associated with womanhood. The woman’s life world can be affected because of this bodily change. Aim: The aim was to summarise women’s experiences of being hysterectomised during reproductive years. Method: A literature review which is based on eleven scientific articles with a qualitative approach from CINAHL, PubMed and PsycINFO. Results: The hysterectomy affected the woman psychologically, physically and socially and experienced that her womanhood was altered. The hysterectomised woman felt incomplete without her uterus. They grieved their uterus and ability to become pregnant. Many women experienced a feeling of liberation because they no longer had gynecological problems. The woman’s relationship to her partner was affected by the hysterectomy. The women were afraid of losing their partner because they could not give them any children. The intimate relationship to their partner was affected due to the women’s reduced sex drive after the hysterectomy. Some women stated that their sex life had become better because they did not have to adjust to their menstruation cycle. The women felt that it was difficult to socialize with women who were not hysterectomised, because they felt that their situation was unique. Conclusion: The literature review shows that women experience both positive and negative changes psychologically, physically and socially when hysterectomised. Womanhood is what is mainly affected by the procedure. Considering how the procedure can affect the women in different ways it is therefore important that the nurse give the patient person centered care after the unique woman’s individual needs.

Film och tv-serier är medier som kan bidra till att upprätthålla stereotyper, som i sin tur konstruerar myter om kvinnor och män. Tidigare serier om superhjältar har fått kritik för att ha bidragit med att framställa misogyna ideologier om kvinnor, men på senare år har den stora filmoch serieproducenten Marvel, som skapar superhjälteserier, arbetat aktivt för att skapa ett mer inkluderat superhjälte-universum som innefattar en mer utvecklad syn på kvinnor. Denna studie har som syfte att, ur ett feministiskt filmteoretiskt perspektiv, undersöka hur myter om kvinnlighet konstrueras i den nya superhjälteserien She-Hulk: Attorney at law som kom ut hösten år 2022. Resultatet av analysen, som arbetades fram med hjälp av multimodal kritisk diskursanalys, visar på att det konstrueras flera variationer av myter om kvinnor. I denna serie bekräftas traditionella stereotyper om kvinnlighet, medan den också försöker belysa viktiga utdrag från verkligheten.

Bakgrund: I västvärlden är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Överlevnaden har ökat de senaste årtiondena. Detta beror på att det finns bättre behandlingsmetoder samt att fler fall upptäcks tidigare. Insjuknandet av bröstcancer hos kvinnor är ca 20 stycken kvinnor per dag i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier vilka analyserades och granskades. Artikelsökningar genomfördes i vetenskapliga databaserna Cinahl,PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i två kategorier och sex subkategorier där det framkom att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde en negativ påverkan av kroppsbilden, kände oro för omgivningens reaktioner på den förändrade kroppsbilden och upplevde förändrad kvinnlighet. Konklusion: Mastektomi till följd av bröstcancer kan påverka kvinnors upplevelse av att känna kvinnlighet och alla kvinnors upplevelse är unik. Sjuksköterskor behöveri mötet med dessa kvinnor skapa en bild av varje unik kvinnas behov för att skapa en förutsättning för kvinnorna att återfå hälsa och välbefinnande trots sjukdom. / Background: In the western world, breast cancer is the most common form of cancer among women. Survival has increased in recent decades. This is because there are better treatment methods and more cases are detected earlier. The incidence of breast cancer in women is about 20 women per day in Sweden. Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experiences afterundergoing mastectomy due to breast cancer. Methods: Literature study based on 11 qualitative studies which were analyzed and reviewed. Article searches were performed in the scientific databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Results: The results of the analysis resulted in two categories and six subcategories where it emerged that woman who underwent mastectomy experienced a negative impact on the body image, felt anxiety about the reactions of those around them to the changed body image and experienced a change in femininity. Conclusion: Mastectomy due to breast cancer can affect women's experience of feeling femininity and all women's experience is unique. In meeting these women, nurses need to create an image of each unique woman´s need to create a condition for women to regain health and well-being despite illness.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnlighet och manlighet i ett relationellt förhållande framställdes i reklamannonser i damtidskriften Idun under år 1940 och år 1950. Med genusbegreppet som utgångspunkt genomför jag en bildanalys med inslag av textanalys där jag använder mig av ett semiologiskt perspektiv. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det går att finna mellan de två studerade årtalen samt diskuterar i vilken grad samhällsutvecklingen och tidsandan, såsom de är återgivna i senare års undersökningar och studier, reflekteras i det aktuella källmaterialet. Min undersökning visar att kvinnlighet i hög grad kopplas till stereotypen husmodern medan manlighet i huvudsak kopplas till arbetsliv, samt under år 1940 till begrepp som är förbundna med en krigs- och nationsretorik. Både manlighet och kvinnlighet, om än kvinnlighet i högre grad, förbinds med utseendemässiga karaktärsdrag där ungdom, skönhet och ett välvårdat yttre är betonat. Manligheten förbinds ofta med sfärer utanför hemmet, medan kvinnligheten i sin tur ofta förbinds med hem och hushåll. I de fall, under år 1950, som manligheten delvis förknippas med hemmets sfär sker detta dock under specifika ”manliga” villkor.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors och deras partners upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod var en litteraturstudie enligt Polit m fl (2001), baserad på tio vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt liv - Funktionellt Hälsotillståndsmodellen. Resultatet uppdelades i fyra teman och flera underteman som beskriver hur det är att leva med bröstcancer ur kvinnans och partners synvinkel. Teman var: fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser. Resultatet kan öka sjuksköterskans förståelse och kunskap om dessa kvinnors och deras partners upplevelser och erfarenheter kring sjukdomen. Detta kan öka förståelsen hos sjuksköterskan, om hur viktigt det individuella stödet är för patienten och de närstående. / The aim of this literature review was to highlight women’s and their partner’s experiences of living with breast cancer. The method was a literature review according to Polit et al (2001); based on ten scientific articles. The theoretical frame of references was Carnevalis (1999) model, Everyday Life - Functional state of health. The result showed four themes and several sub themes that describes the fact of living with breast cancer from the women’s and the partner’s point of view. The themes were; physical, psychological, social and existential experiences. The results can increase the nurse’s understanding and knowledge for these women’s and their partner’s experiences regarding the disease. This can increase the nurse’s knowledge about how important the individual support is to the patient and the relatives.

Hysterektomi innebär borttagande av livmodern och är idag ett av de vanligaste ingreppen inom kirurgisk gynekologi i Sverige. Indikationer för att genomgå hysterektomi innefattar bland annat svåra blödningstillstånd, smärta, myom, endometrios samt malignitet. Operationen utförs även akut i livräddande syfte relaterat till komplicerade förlossningar. Hysterektomin kan utföras i kombination med ooforektomi, vilket innebär avlägsnande av en eller båda äggstockarna. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kvinnors upplevelser av den levda kroppen efter att ha genomgått en hysterektomi, med eller utan samtidig ooforektomi. Litteraturöversikten bygger på forskning av nio artiklar, varav sju är av kvalitativ ansats, en av kvantitativ ansats och en av mixad metod. I resultatet identifierades fyra huvudteman: kroppsuppfattning, kroppsliga upplevelser, kroppen som kvinnlig samt oro över omgivningens uppfattning om den förändrade kroppen. Utifrån dessa ytterligare identifierades åtta subteman: en komplex upplevelse, sexualitet, lättnad över att bli fri från symtom, den förändrade kroppen, förlust av kvinnlighet, förmågan att bära barn, ensamhet och isolering samt relationen till en manlig partner. I diskussionen förs resonemang kring kvinnors upplevelser av den hysterektomerade kroppen. Upplevelsen beskrivs som unik och komplex, präglad av livsvärld, omgivning, normer, kultur och kroppsideal.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste formen av kvinnlig cancer och utgör nära en tredjedel av kvinnlig cancer. I behandlingen av bröstcancer har kirurgi en betydande roll. Nära hälften av kvinnorna genomgår mastektomi, men det finns en stor variation inom landet. Att förlora ett bröst efter mastektomi har såväl en kroppslig som psykologisk innebörd. Avhandlingen omfattar fyra delstudier som beskriver detta på olika sätt. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera betydelsen av att förlora ett bröst på grund av cancersjukdom samt motiv och beslutsprocess i ställningstagande till att leva med eller utan ett rekonstruerat bröst. Metod: Avhandlingen baseras på två populationer av kvinnor boende i norra Sverige som genomgått mastektomi på grund av bröstcancer: de kvinnor som genomgått mastektomi under 2003 (delstudie I–III) samt de kvinnor som genomgått mastektomi mellan oktober 2006 och september 2007 (delstudie IV). Dessa kvinnor identifierades via det regionala cancerregistret, onkologiskt centrum, Norrlands universitetssjukhus. Statistiska analyser genomfördes i delstudie I och IV och tematisk narrativ analys har tillämpats i delstudie II och III. Resultat: Delstudie I: År 2007 skickades ett nykonstruerat självskattningsformulär ”Life After Mastectomy” (LAM) ut till 149 kvinnor varav 85% (n=126) besvarades. Av dessa kvinnor hade 25% genomgått bröstrekonstruktion. Resultaten av en multipel regressionsanalys visade att bröstrekonstruktion var signifikant relaterat till lägre ålder, känsla av att vara attraktiv och sexuellt intresse. För att få en djupare och mer nyanserad förståelse kring innebörder av att förlora ett bröst efter mastektomi och motiv till att avstå från eller genomgå bröstrekonstruktion gjordes ett strategiskt urval av 15 kvinnor från delstudie I som deltog i en forskningsintervju(delstudie II). I den tematiska narrativa analysen identifierades tre typberättelser. I den första typberättelsen beskrevs mastektomin som ”no big deal” och att genomgå en bröstrekonstruktion var inte ens värt att överväga. I den andra typberättelsen beskrevs mastektomin som ”att förlora sig själv” och en bröstrekonstruktion beskrevs som ett sätt att återställa sig som person, kvinna och sexuell varelse. Den tredje typberättelsen intog en position mellan ”no big deal” och ”att förlora sig själv” och en bröstrekonstruktion beskrevs som ett välkommet erbjudande vilket gjorde det enklare att se och känna sig som kvinna. I delstudie III undersöktes sex kvinnors erfarenheter av att genomgå bröstrekonstruktion. Samtliga kvinnor var oförberedda på den krävande procedur som de genomgick. De beskrev processen som svår och smärtsam med upprepade operationer och en oväntat lång konvalescenstid. Även om kvinnorna var oförberedda på hur tufft det skulle komma att bli både fysiskt och emotionellt beskrevs bröstrekonstruktionen  som betydelsefull för dem. Delstudie IV: I denna uppföljningsstudie inkluderades kvinnorna 10 månader efter mastektomin då självskattningsformuläret LAM skickades ut. Datainsamlingen med samma formulär upprepades två år senare (tre år efter mastektomin). Kvinnornas (n=76) känsla av attraktivitet och kvinnlighet hade inte förändrats mellan de två mättillfällena, med undantag för vissa aspekter av sexualitet som hade försämrats. Vid uppföljningen hade 21% av kvinnorna genomgått bröstrekonstruktion och dessa kvinnor var yngre. I övrigt kundeinga signifikanta skillnader ses mellan de kvinnor som genomgått respektiveej genomgått bröstrekonstruktion. Slutsats: Denna avhandling ger en inblick i betydelsen av att förlora ett bröst efter mastektomi. Att förlora ett bröst efter mastektomi kan vara av mindre eller större betydelse. För de kvinnor som upplevde bröstförlusten som en förlust av sig själva, kom en bröstrekonstruktion att betraktas som en livsnödvändighet (delstudie II). De flesta av kvinnorna 75% i delstudie I och 79% i delstudie IV genomgick inte någon bröstrekonstruktion. De kvinnor som genomgick rekonstruktiv kirurgi beskrev proceduren som svår fysiskt och emotionellt, men trots detta sågs den som viktig för dem (delstudie III). Vid uppföljningen i delstudie IV, var kvinnornas upplevelse av attraktivitet och kvinnlighet oförändrade, men upplevelsen av att känna sig bekväm vid sexuell intimitet utvecklades negativt. Detta var oberoende av om kvinnan genomgått bröstrekonstruktion eller inte, vilket kan ses som överraskande. Det är viktigt att som sjukvårdpersonal uppmärksamma hur den enskilda kvinnan själv upplever betydelsen av att ha förlorat ett bröst för att inte låta sig styras av vaga schabloner kring relationen bröst–sexualitet–kvinnlighet. / Background: Breast cancer is the most common cancer in women, representing nearly one-third of all cancer cases among women in Sweden. The mainstay in breast cancer treatment is surgery and nearly half of the women undergo a mastectomy but there is considerable variation between different counties. Understanding the impact of losing a breast and what motivates women to decide for or against breast reconstructive surgery after mastectomy is necessary in caring for women affected by breast cancer. This PhD thesis comprises four studies that examine this topic in different ways. Aim: The overall aim of the thesis is to explore meanings of losing a breast after mastectomy and what motivates women to opt for reconstruction or no reconstruction of the lost breast. Methods: The thesis is based on two populations, all women who underwent mastectomy in 2003 (Studies I–III) and all women living in northern Sweden who underwent mastectomy during November 2006 to October 2007 (Study IV). The women were identified by the Oncological Centre, at Umeå University Hospital, Umeå, Sweden. In Studies I and IV statistical analyses were performed while in Studies II and III thematic narrative analyses were applied. Results: Study I: in 2007 149 women received a newly developed selfreported questionnaire titled ‘Life After Mastectomy (LAM)’. In total 85% (n=126) of the women completed and returned the questionnaire, 25% of whom had undergone breast reconstruction. Multiple regression analysis showed that these women were younger and scored lower on feelings of attractiveness and higher on sexual activity compared with the women who had opted not to have breast reconstruction. In Study II, to gain a more nuanced understanding of the women’s lived experiences of losing a breast and what had motivated them to opt for or against breast reconstruction, a strategic sample of 15 women from Study I were selected to participate in a research interview. Using thematic narrative analysis of the interviews we identified three types of storylines. In the first storyline the mastectomy was described as ‘no big deal’ and breast reconstruction was not even worth considering. In the second storyline the mastectomy was described as a ‘loss of self’ and the breast reconstruction was perceived as a means to be restored as a person, a woman and a sexual being. The third storyline fell in between ‘no big deal’ and ‘loss of self’, with breast reconstruction described as a welcome offer that made it easier to look and feel like a woman. In Study III, a pilot study, we explored six women’s experiences of undergoing breast reconstructive surgery. All women had not been prepared for the strenuous experience: the process was described as difficult and painful, consisting of several operations and an unexpectedly long recovery period. Although the women were ill prepared for how arduous it would be, both physically and emotionally, having a breast reconstruction had been important to all of them. Study IV: in this follow-up study, women completed the self-reported LAM questionnaire 10 months after mastectomy and again 2 years later, i.e. about 3 years after mastectomy. It appeared that their feelings of attractiveness and femininity had not changed during the follow-up time, except for some aspects of sexuality which had been negatively affected. At follow-up, 21% of the women had undergone breast reconstruction. When comparing these women with those who had not undergone reconstructive surgery, we found no significant differences apart from their younger age. Conclusion: This thesis provides insight into the meanings of losing a breast due to mastectomy. Loss of a breast can be of minor or major importance. For those women who experienced the loss of a breast as a loss of the self, breast reconstruction became a necessity for restoring personhood (Study II). However, most women studied, 75% in study I and 79% in study IV, chose not to undergo breast reconstruction. Those who did, described it as a very tough procedure, both physically and emotionally. Having a breast reconstruction had been important for them (Study III). After a 2-year follow-up of the women (Study IV), their feelings of attractiveness and femininity were unchanged, but not their experiences of sexual intimacy and comfort, which had decreased regardless of whether they had undergone breast reconstruction or not. This finding was unexpected. It is important for health care professionals to be attentive to how women themselves experience the personal meaning of losing a breast. Care professionals should guard against popular preconceptions of the female breast and how it is associated with sexuality and womanliness, and hence of the patient’s needs.