I denna diskursanalytiska studie har konstruktionen av kvinnligt företagande i media undersökts. Konstruktionen har studerats i ett medie som riktar sig till blivande och verksamma företagare med anledning av dess möjliga påverkan till den allmänna uppfattningen om företagande. Valet baseras även på dess möjlighet att påverka andelen kvinnliga företagare genom dess konstruktion av kvinnligt företagande som fenomen. Mediet som studerats är således tidningen ”Eget Företag”, vilken sedan dess start år 1993 i varje utgivet nummer har presenterat och framställt kvinnliga företagare. Konstruktionen av kvinnligt företagande i tidningen har även studerats genom en jämförande analys av två årtal, 1995 och 2015 där skillnader och likheter i konstruktionen även identifierats. Konstruktionen av kvinnligt företagande har studerats med avstamp i de socialkonstruktivistiska premisserna, teorier rörande genus och subjektpositioner. Detta teoretiska ramverk som genom en abduktiv ansats sammankopplats med det empiriska materialet har tillåtit oss att analysera och öka förståelsen för femomenet. Som metodologiskt tillvägagångssätt utgår studien främst från det diskurskritiska perspektivet och Norman Faircloughs tredimensionella modell. Modellen har även kompletterats av analysverktygen nodalpunkter och ekvivalenskedjor som underlättat vid textnära analys av materialet. Resultat och analys tyder på att det existerar både skillnader och likheter gällande konstruktionen mellan årtalen 1995 och 2015. År 1995 konstrueras kvinnligt företagande i högre grad som onormalt och avvikande samt utifrån att de ej har tillträde inom den företagande arenan. Detta medan det år 2015 konstrueras som mer vanligt förekommande och accepterat inom arenan. Dock konstrueras kvinnligt företagande år 2015 i högre utsträckning som endast verksamt inom en viss typ av bransch. Det påvisas även likheter mellan åren gällande konstruktionen av kvinnligt företagande i hur de konstrueras i kontrast till det manliga som normen och stereotypen för företagande.

Syftet med arbetet är att undersöka hur genusbegreppet tolkas i förskolan beroende på pedagogernas kön. Vidare undersökts hur pedagogerna tänker kring den manliga förskollärarens roll som en minoritet i förskoleverksamheten. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerad intervjumetod. Åtta pedagoger, varav fyra manliga och fyra kvinnliga, har fått svara på frågor gällande genus, jämställdhet och mannen som en minoritet i förskolan. I denna studie analyseras mannen utifrån att vara en minoritet i förskolan i ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna tolkar genusbegreppet som att alla barn ska ha samma möjligheter att utvecklas och att barnen inte ska särbehandlas eller rotas i traditionella könsmönster. Majoriteten av pedagogerna anser att det bör vara fler manliga pedagoger. Ett fåtal av pedagogerna menar dock att de föredrar en kunnig pedagog, oberoende av kön, istället för att anställa en man enbart för hans kön. Synen på genus skiljer sig inte mellan de manliga och kvinnliga pedagogerna. Intervjuerna visar dock att pedagogernas kunskap kring genusfrågor varierar. Av intervjuerna framgår också ett tydligt mönster av att arbetet med genusfrågor har i praktiken kommit i skymundan. Även om pedagogerna menar att de alltid har genusproblematiken i bakhuvudet, är det inte säkert att de dagligen arbetar med dessa frågor.

Studien avser att undersöka hur kvinnliga ledare förhåller sig till könsstereotyper av ledarskap. Det har i tidigare studier argumenterats för att det är nödvändigt för kvinnor att agera manligt i sitt ledarskap för att lyckas. Detta kan emellertid slå tillbaka på kvinnan som agerar utanför sin stereotyp. Hur kvinnliga ledare ser på sitt ledarskap bidrar därmed till en förståelse för hur stereotyper påverkat och påverkar deras ledarstil. I studien har kvinnliga ledare intervjuats om sin syn på sitt ledarskap och hur könstillhörighet påverkar ledarskapsstilen. Resultatet av studien är att kvinnliga ledare inte anpassar sig efter någon särskild stereotyp, men att den ledarstilen de beskriver kan klassificeras som kvinnlig utifrån teorin. Deras ledarstil har inte ifrågasatts eller utmanats vilket tyder på att kvinnligt ledarskap är accepterat i Sverige idag.

Den här undersökningen handlar om hur flickor och pojkar representeras i reklam. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilket sätt som de framställs på och hur könskodningen sker. Därför har bilder från leksaksförpackningar och tv-reklam valts ut som är ett av leden i marknadsföringen för leksaker. För att få svar på syftet i undersökningen har bilderna analyserats med hjälp av tre analysmallar (semiotisk bildanalys, tv-reklamsanalys och genusanalys). Med dessa analysmallar har vi kunnat se hur olika tecken i bilderna samverkar med varandra samt hur könskodningen sker. Resultatet visade att flickor och pojkar framställs könsstereotypt i leksaksreklam och att reklamen isär håller könen för att påvisa vad som är kvinnligt respektive manligt. Könskodningen som gör att vi uppfattar reklamen som en flick-eller pojkreklam är bland annat hur miljön är anpassad, ljud/berättarröst i tv-reklam, färger som framhävs och vilken leksak som könet presenterar.

No description available.

Dagens unga har vuxit upp i ett samhälle som på den senaste tiden strävat efter att kvinnor och män skall ha samma möjligheter i arbetslivet. Utvecklingen av jämställdhetsarbetet har gett effekt och allt fler kvinnor når chefspositioner. Studiens syfte är att undersöka manliga och kvinnliga gymnasieelevers syn på chefskap och genus. Gamla normer och traditioner finns fortfarande kvar, men nya normer har sakta börjat formas, där kvinnor och män skall ha samma förutsättningar på arbetsmarknaden.Studien vill belysa om ungdomar idag har en könsneutral inställning till vem som anses vara en chef.Resultatet visar på att dagens unga inte tycker att könet skall avgöra om du skall nå en cheftjänst. De anser att gamla normer och traditioner fortfarande finns kvar, vilket enligt ungdomarna, kan bidra till att det är svårare för kvinnor att nå chefspositioner samt kombinera familj och arbete. De gymnasieeleversom deltog i undersökningen har en positiv syn på framtiden och tror att deras generation har mer kunskap om ämnet, vilket i sin tur kan bidra till att arbetet med jämställdhet genererar en jämnare fördelning mellan könen inom chefspositioner i framtiden.

Syftet med denna studie har varit att undersöka konstruktionen av genus i UR:s utbildningsprogram Livet i mattelandet. Utifrån en sociosemiotisk teori med ett genusperspektiv har sammanlagt fyra avsnitt av serien analyserats och frågorna som väglett arbetet varit: Hur konstrueras genus i Livet i Mattelandet? Hur många karaktärer i Livet i Mattelandet följer det föreskrivna genusmanuskriptet för deras kön? Hur många karaktärer i Livet i Mattelandet bryter mot det föreskrivna genusmanuskriptet för deras kön? Analysmodellen i studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys och är baserad på studiens teoretiska utgångspunkt. Med syfte att undersöka konstruktionen av genus är analysmodellen baserad på Nikolajevas motsatsschema över manliga och kvinnliga egenskaper (2004, s. 129). Vid analys avser modellen att synliggöra hur de olika karaktärerna i Livet i Mattelandet konstruerar genus. Vidare avses analysmodellen ligga till grund för analys av hur många karaktärer som följer eller bryter mot det föreskrivna genusmanuskriptet, det vill säga hur många som beter sig efter bestämda könsnormer och hur många som inte gör det. Det resultat som framkommit visar att karaktärerna konstruerar kön på många olika sätt. Analysen visar att fler manliga stereotypa egenskaper, enligt analysmodellen, kunde observeras än kvinnliga i de analyserade avsnitten. Vidare kunde analysresultaten delas upp i fyra kategorier; samstämmigt genus, motstridigt genus, komplexa genus och svåridentifierade. Studiens diskussion och konklusion påvisar att majoriteten av de analyserade karaktärerna i avsnitten på ett eller annat sätt strider mot det föreskrivna genusmanuskriptet för deras kön. Det var även möjligt att observera en underliggande manlig norm i det analyserade materialet.

<p>För att ett företag ska överleva på marknaden samt kunna nå framgång krävs ett effektivt ledarskap. Trots det faktum att kvinnor har varit aktiva i yrkeslivet i många år är de fortfarande underrepresenterade på positioner med makt och ansvar. Syftet med denna undersökning var att undersöka chefers uppfattning om bra chefsegenskaper, skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer samt varför kvinnor är så underrepresenterade på chefspositioner inom den privata sektorn. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem kvinnor och sex män som samtliga besitter en hög chefsposition inom den privata sektorn. Analysmetoden var kvalitativ och en deduktiv tematisk analys genomfördes. Den transformativa ledarens egenskaper anses vara överlägsna och stämmer till stor del väl överens med hur det kvinnliga ledarskapet beskrivs. Vidare pekar resultatet på att kvinnors förmåga som ledare inte värderas och tillvaratas tillräckligt väl av företag beroende på de förutfattade meningar som existerar kring kön och ledarskap.</p>

<p>Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv – Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. </p><p>Slutseminarium: 2008-05-28</p><p>Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.</p><p>Författare: Sofia Pellbring och Julia Ramirios</p><p>Handledare: Jenny Ståhl</p><p>Företag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter </p><p>Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering,</p><p> Delegering, Chef/Ledare, Motivation </p><p>Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive </p><p>manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? </p><p>Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan </p><p> kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera.</p><p>Teoretisk referensram: Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. </p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort 4 intervjuer med två kvinnliga och två manliga respondenter inom likvärdiga verksamheter och positioner. </p><p>Empiri: Här presenteras en mer koncist och förkortad version av vad som kom upp under våra intervjuer. </p><p>Analys: I den här delen analyseras den framtagna empirin mot den teori som vi fått fram för att se om det stämmer överens med verkligheten. </p><p>Slutsats: Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i en kritisk diskussion. I den här studien fann vi att likheterna var större än skillnaderna mellan kvinnlig och manlig planering och delegering. Det handlar mer om egenskaperna än själva könet.</p>

<p>Bakgrund: Vi har idag en relativt jämn könsfördelning på den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klättar desto ojämnare blir fördelningen mellan kvinnor och män. År 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar på, men något som de allra flesta är överens om är att det behövs fler kvinnor på de höga chefsnivåerna. Det börjar bli allmänt känt att bristen på kvinnliga toppchefer är en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den låga andelen kvinnliga toppchefer har fått många ledare inom svenskt näringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förändring. Frågan är nu vad som kan göras åt saken?</p><p>Syfte: Vi vill skapa en förståelse för hur företag inom svensk banksektor kan agera för att få in fler kvinnor på ledande befattningar. </p><p>Genomförande: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts. Vi har genomfört sex stycken besöksintervjuer med kvinnor som är nyutexaminerade, befinner sig på mellanchefsnivå och på toppchefsnivå. Samtliga respondenter arbetar inom banksektorn. </p><p>Resultat: Vi har konstaterat att det finns fyra huvudsakliga faktorer som företagen kan fokusera på för att öka andelen kvinnliga toppchefer. Familjen är något som de allra flesta kvinnorna prioriterar väldigt högt. Går det inte att kombinera familjeliv med yrkesliv kommer karriären att väljas bort. För att inte gå miste om kompetenta kvinnor är det viktigt att företagen har en inställning att det är okej att vara ledig när barnen är små och att det går att kombinera familjen och karriären. </p><p>Eftersom huvudansvaret för hushållet oftast fortfarande faller på kvinnan är det många gånger svårt för kvinnor att hinna med både hushållet och karriären. För att lyckas avancera på karriärstegen är det viktigt att ha någon att dela på ansvaret för hushållet med. En faktor som kan underlätta är om företagen kan subventionera utomstående städhjälp. </p><p>Vi har tydligt kunnat konstatera att mentorskap och nätverk är viktiga hjälpmedel om man vill göra karriär. För att öka andelen kvinnliga toppchefer kan företagen i så stor utsträckning som möjligt försöka bistå med mentorer och uppmuntra kvinnliga medarbetare att delta i nätverk. </p><p>Kvinnliga chefer hamnar idag ofta på så kallade ”dead-end-jobs”, det vill säga positioner med få eller inga utvecklingsmöjligheter. För att motverka detta och främja kvinnors karriärutveckling är det viktigt att företagen har som policy att alltid ha en kvinnlig och en manlig kandidat kvar till slutomgången vid rekrytering till alla chefspositioner. </p><p>Ovanstående faktorer är sådana som vi menar att företagen kan ha i åtanke för att öka andelen kvinnliga toppchefer. Vi anser dock att hela ansvaret inte kan läggas på företagen utan att även kvinnorna själva har en del i frågan. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att det många gånger handlar om att det är kvinnorna som sätter hinder för sig själva.</p>