<p>Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer.</p><p>Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade.</p><p>Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det. En viktig skillnad var dock att det endast var män, flest från fordonsprogrammet men också enstaka från samhällsvetenskapliga programmet, som förknippade de muslimskt klädda kvinnorna med terrorism. Inte en enda kvinna såg ett samband mellan dem.</p>

Syftet med min uppsats var att undersöka och jämföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet de två senaste årtiondena. Jag ville ta reda på om, och i sådant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har ändrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. Målet med min uppsats var att försöka få fram data som synliggör om det eventuellt var så att den ökande islamofobin i samhället även har letat sig in i skolans läroböcker. Efter att ha undersökt texterna i böckerna så skulle jag bestämt vilja hävda att den ökande islamofobin i samhället efter 11/9 inte motsvaras av det som står i böckerna. Jag har inte kunnat hitta något som tyder på att läroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. Istället så tyder min analys på att böckerna efter 11/9 är betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hållning till materialet än vad de tidigare böckerna har. Visserligen så märks det tydligt att böckerna som är skrivna efter 11/9 har påverkats av det pågående samhällsklimatet. Men det är en positiv påverkan skulle jag vilja hävda då de belyser och slår hål på de fördomar som finns. Materialet som jag har använt har varit 4 stycken läroböcker för gymnasieskolan i ämnet religionskunskap. Två av böckerna är skrivna innan 11/9 och de andra två efter. Metoden som jag har använt är en kvalitativ innehållsanalys.

I denna litteraturstudie har jag tittat på hur den kristna kyrkans syn på kvinnans hår har utvecklats från Paulus dagar in i modern tid. Anledningen till mitt intresse för detta ämne var min förvåning då jag upptäckte att Nya Testamentet innehåller regler som säger att kvinnan ska bära huvudbonad. Jag trodde inte att täckandet av kvinnans hår hörde hemma inom den kristna kyrkan. Syftet med uppsatsen är belysa att Första Korintierbrevet varit grundläggande för den kristna kyrkans syn på kvinnans hår och att detta har kommit att påverka kvinnans ställning och rörelsefrihet i samhället, ända in på 1900-talet. Jag fann att även den kristna kyrkan utfärdade skriftliga förkunnelser som hade med kvinnans hår att göra under det första årtusendet. Därefter har tolkningar gjorda av denna text varit grundläggande då seder skapats som sagt att kvinnan ska täcka sitt huvud och hår då hon lämnade hemmet. Denna sed levde kvar i Sverige ända in på 1900-talet.

Syftet med följande uppsats är att påvisa hur synen på kvinnan förändrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som påverkade synen på kvinnan från att vara medeltida helgon till att bli reformationens häxor. En poäng är att visa hur attityder till kvinnan är intimt beroende av den officiella religionens föreställningsvärld och värderingar. För att svar på syftet har uppsatsen delats in i två delar. Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhället. I denna första del ligger fokus på helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nådde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon. Del II. Innehåller en kortfattad skildring av det svenska samhället under Vasa-tiden, för att försöka ge läsaren en känsla av det nya samhälle, som växer fram under denna tid. I denna andra del undersöks orsaker till att kvinnor började betraktas som häxor. Orsaker som klostrens avveckling, vidskepelserna som växer fram hos allmogen och reformationens bidragande roll till händelseförloppet.

Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen? Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland. Tiden vi rör oss i är emellertid så avlägsen att det är oerhört svårt att tala om hur det var. Men för att följa strömmen och referera i likhet med den allmänna uppfattningen så uppnådde kvinnan sin status i och med sin förmåga att ge liv. Det gjorde henne gudomlig. När människan så småningom blev varse hur fortplantningen fungerade falnade kvinnans metafysiska kraft. Ungefär där inträder patriarkatet och kvinnans roll förskjuts mer och mer in i det fördolda. Gudinnorna ersätts på olika sätt med Gudar och snart är det bortglömt att kvinnliga gudomliga väsen ens existerat. Mannens avundssjuka gentemot kvinnan, gentemot hennes livgivande kraft utgjorde en grogrund för patriarkatet. Kyrkans roll? När de bibliska religionerna gör sitt intåg har följaktligen patriarkatet redan gjort sitt intåg. De kvinnliga Gudinnorna hade ersatts med Gudar. Vad som är unikt med de bibliska religionerna och vad som gör dem nyskapande i denna mångfasetterade gudavärld är att de är monoteistiska. Deras ende Gud kommer dock att bli manlig, en himmelsk fader och kvinnans underordnade ställning försvagas ytterligare på grund av judendomen och kristendomen. Även om grundbudskapet inte var detta kan det inte förnekas att bl.a. kyrkofäderna spelat en mycket aktiv roll i förtrycket av kvinnan. Hur ser kvinnorna idag på att Jesus är man likaså kristendomens Gud? Bland de kvinnliga präster och pastorer som kommit till tals i Erikssons bok, som jag för övrigt baserar mitt sista kapitel på, tycks dock grundsynen på den maskulina treenighet som kristendomen bygger på vara förstående. Som kvinnor saknar de givetvis förebilder i de bibliska texterna, men de har lärt sig att ta till vara på dem som finns. De har försökt att se till grundbudskapet i Jesu lära, allas lika värde, att ingen är förmer någon annan. De försöker att plocka fram det goda. Mycket har genom tiderna missförståtts. Man upplever att Jesus var en mycket annorlunda man, en man som står på deras sida. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Dahlin".

Denna fenomenografiska uppsats' syfte är att visa på olika synsätt på muslimsk jämlikhet. Den presenterar olika muslimers och två ickemuslimers synpunkter på förhållandet mellan islam och jämlikhet. Gemensam utgångspunkt för muslimerna är att islam är jämlikt. Frågeställningarna avhandlar hur författarna argumenterar för sin syn på förhållandet mellan islam och jämlikhet, vad jämlikhet är, vad de anser om slöjpåbud och västerländsk feminism. Uppsatsen visar på hur stor spännvidden är hos dem som menar att islam är en jämlik religion, samt några av de argument de använder för att hävda sin ståndpunkt. Min slutsats är att många använder korancitat, hadither och det tidiga islam som argument för sin syn på islam och jämlikhet, men att dessa lika gärna kan vändas emot dem då de är tvetydiga.

Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer. Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och orespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade. Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det. En viktig skillnad var dock att det endast var män, flest från fordonsprogrammet men också enstaka från samhällsvetenskapliga programmet, som förknippade de muslimskt klädda kvinnorna med terrorism. Inte en enda kvinna såg ett samband mellan dem.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Denna kvalitativa studie undersöker hur yrkesverksamma som inom verksamheter antingen möter eller fattar beslut om kvinnliga avhoppare, upplever sitt arbete. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Syftet var att förminska kunskapsluckan som råder inom ämnet och belysa yrkesverksammas upplevelser av arbetet med kvinnliga avhoppare. Detta eftersom kvinnor i denna situation många gånger hamnar under samhällets radar och glöms bort, vilket gör att de bör uppmärksammas ytterligare. Studiens resultat har tolkats utifrån följande teorier; taxonomi teorin, teorin om sociala band samt åldergraderadeteorin om informell social kontroll. Resultatet visar att det föreligger en kvinnosyn i samhället som leder till att kvinnliga avhoppare betraktas som offer, vilket gör att de inte får tillgång till rätt insatser för sin kriminalitet. Yrkesverksamma inom fältet önskar även ett bättre och mer utvecklat arbete riktat mot kvinnliga avhoppare. Denna utveckling skulle innefatta en förbättrad samverkan, mer långsiktig finansiering samt en tydlig ansvarsfördelning i arbetet med avhoppare. Resultaten från denna studie kan vara till grund för framtida studier inom området eftersom det i nuläget saknas tillräcklig forskning inom en svensk kontext. Vidare forskning bör fokusera på skillnader mellan manliga och kvinnliga avhoppare för att undersöka om det behövs könsanpassade insatser för avhoppare. / This qualitative study examines how professionals who in their work either meet or make decisions about female defectors, experience their work. The study was carried out with the help of semi-structured interviews which were then analyzed thematically. The purpose was to reduce the knowledge-gap within the subject and to shed light on professionals experiences of working with female defectors. The reason behind this is because women in this situation often fall under society’s radar and are forgotten, which emphasizes why they should receive further attention. The result has been interpreted based on the following theories; the taxonomy theory, the theory of social ties and the age-graded theory of informal social control. The result shows that professionals felt that there is a perception of women in society that leads to female defectors only being seen as victims, which results in them not getting access to the right efforts for their criminality. Professionals in this field also wish for a more developed work aimed towards female defectors. This development would include improved collaboration, more long-term financing and a clear division of responsibilities in the work with defectors. The results of this study can contribute as the basis for future studies in this subject area due to the fact that there is not enough research in a Swedish context. Further research should focus on the differences between male and female defectors in order to investigate whether gender-specific interventions are needed for defectors.

No description available.