Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan svensk gangsterrap och kriminalitet hos unga män i svenska socioekonomiskt utsatta områden. Syftet är även att studera om hur kvinnosynen ser ut bland de unga männen och hur den speglas genom musiken. Studien genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer där åtta olika unga män bosatta i socioekonomiska områden intervjuas och utgår från fyra sociologiska teorier: Sociala band, stigma, kapitalbegreppen och intersektionalitet. . Resultatet visade på att det finns en viss relation till gangsterrapen och de unga männens syn på kriminalitet och kvinnor. / The purpose of this study is to investigate the relationship between Swedish gangster rap and crime among young men in Swedish socio-economically vulnerable areas. The purpose is also to study what the view of women looks like among young men and how it is reflected through music. The study is conducted with the help of semi-structured interviews where eight different young men living in socio-economic areas are interviewed and are based on four sociological theories: social ties, stigma, capital concepts and intersectionality. . The results showed that there is a certain relationship to the gangster rap and the young men's views on crime and women.

The woman has always been an invisible individual behind the act of ’Great men’ in the Roman society. The woman’s gender role has forever been specified where the woman is a submissive, quiet and an unintelligent individual who wants to do everything for her man. Even though this gender role is created by authors that are men and is about how they consider a woman should behave, what about the women’s view on this matter? By means of getting an answer to this question, we can get a fuller perspective and an understanding about the Roman woman and as a woman writer in a patriarchal society. The purpose with this essay will therefore be to give a fuller perspective about the Roman society and its woman writers. In order to fulfill this purpose, I have asked the following questions: How did men react when women published their literary work and is it possible to investigate how the women thought about themselves through analyzing their work. And how was it possible for a woman to publish her texts in a society where women had no rights and a small chance to publish her work for the public? In order to have been able for doing this examination I have delimit myself and investigate three women, Cornelia, Hortensia and Sulpicia. Cornelia wrote letters, Hortensia wrote and delivered a speech and Sulpicia wrote poems. I have used the ancient sources Appian, Nepos, Tibullus to get the quotes of the women’s texts. I have also used other ancient sources like Aelian, Cicero, Ovid, Plutarch, Pliny, Quintilian and Valerius Maximus for other valuable information about the three women and their literature. They contribute with comments about the women and about women’s possibilities to get an education. I have a gender role and feminist view through the entire essay as the main focus is the three roman women writers. I have done this by analyzing the women’s texts and investigated what men thought about them and high educated women generally. And how the society encounters this texts. Through all this we have got a better understanding about how the attitude was towards the Roman woman and how she looked upon herself – and with that a fuller perspective on the Roman woman in general instead of the androcentric view we had before. There are a lot of variables that contribute to whether the woman can publish her work which is status, wealth, her loyalty to Rome and contacts with important people. Through all these men were relative positive about the three women’s texts and the women themselves were relative positive to themselves.

<p>Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta på</p><ul><li>Synen på sjalen - argumenten för och emot</li><li>Sjalen som meningsbärande i det svenska samhället</li></ul><p>Det övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor.</p><p>Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp:</p><ul><li>synen på sjalen i Sverige,</li><li>sjalen i västerländsk kontext och</li><li>integrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ”muslimska kvinnor bärande sjal”.</li></ul><p>Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.</p><p>Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga.</p><p>Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten. Svaren på dessa frågor kan man läsa i uppsatsens del IV. Det framgår dock tydligt att alla riksdagspartierna har en ganska enhetlig ståndpunkt i sjaldebatten där man menar att alla ska kunna klä sig i enlighet med sin religiösa övertygelse.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur svenska icke-muslimska kvinnor ser på muslimska kvinnor, samt på vilket sätt svenska författare har skildrat kvinnan och islam. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalys har min vetskap blivit större.</p><p>Urvalet svenska akademiska författare<strong> </strong>som studien bygger på vill visa att kränkningen av kvinnor inte handlar om religion utan om hur Koranen har blivit feltolkad samt hur resten av världen ser på den muslimska kulturen. Bland författarna finns teorier om att kvinnan är ett offer för samhället, feltolkningar och fördomar men även ett offer på grund av bristen på jämlikhet inom islam.</p><p>Kunskapen om islam är inte så stor hos intervjupersonerna. De är kluvna i sin bild av den muslimska kvinnan. Dels ses hon som ett offer i slöja, kuvad och underlägsen. Dels påpekas det att hon är en del av religionen likväl som mannen. Det finns en tanke hos intervjupersonerna om att kvinnor kränks men inte på grund av religionen. Den muslimske mannen har en bister framtoning och ses som familjens överhuvud.</p> / <p>The purpose of this paper is to gain insight into how Swedish non-Muslim women look at Muslim women, as well as the manner in which Swedish authors have depicted women and Islam. Through qualitative interviews and text analysis, my knowledge has grown.</p><p>The selection of Swedish academic writers included in this study wants to show that the violation of women is not about religion but about how the Quran has been misinterpreted, and how the world looks at the Muslim culture. Among the authors we find theories that the woman is a victim of society, misinterpretations and prejudices but also a victim because of lack of equality in Islam.</p><p>The knowledge of Islam is not much developed among the interviewees and they have a split view of the Muslim woman. Partly she is seen as a victim of the veil, subjugated and inferior. Partly it is pointed out that she is a part of Muslim religion in the same way as the man is. There is a view among the interviewees that women are violated because of religion. The Muslim man has a grim image and is seen as the head of the family.</p>

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur svenska icke-muslimska kvinnor ser på muslimska kvinnor, samt på vilket sätt svenska författare har skildrat kvinnan och islam. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalys har min vetskap blivit större. Urvalet svenska akademiska författare som studien bygger på vill visa att kränkningen av kvinnor inte handlar om religion utan om hur Koranen har blivit feltolkad samt hur resten av världen ser på den muslimska kulturen. Bland författarna finns teorier om att kvinnan är ett offer för samhället, feltolkningar och fördomar men även ett offer på grund av bristen på jämlikhet inom islam. Kunskapen om islam är inte så stor hos intervjupersonerna. De är kluvna i sin bild av den muslimska kvinnan. Dels ses hon som ett offer i slöja, kuvad och underlägsen. Dels påpekas det att hon är en del av religionen likväl som mannen. Det finns en tanke hos intervjupersonerna om att kvinnor kränks men inte på grund av religionen. Den muslimske mannen har en bister framtoning och ses som familjens överhuvud. / The purpose of this paper is to gain insight into how Swedish non-Muslim women look at Muslim women, as well as the manner in which Swedish authors have depicted women and Islam. Through qualitative interviews and text analysis, my knowledge has grown. The selection of Swedish academic writers included in this study wants to show that the violation of women is not about religion but about how the Quran has been misinterpreted, and how the world looks at the Muslim culture. Among the authors we find theories that the woman is a victim of society, misinterpretations and prejudices but also a victim because of lack of equality in Islam. The knowledge of Islam is not much developed among the interviewees and they have a split view of the Muslim woman. Partly she is seen as a victim of the veil, subjugated and inferior. Partly it is pointed out that she is a part of Muslim religion in the same way as the man is. There is a view among the interviewees that women are violated because of religion. The Muslim man has a grim image and is seen as the head of the family.

Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta på Synen på sjalen - argumenten för och emot Sjalen som meningsbärande i det svenska samhället Det övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor. Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp: synen på sjalen i Sverige, sjalen i västerländsk kontext och integrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ”muslimska kvinnor bärande sjal”. Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II. Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga. Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten. Svaren på dessa frågor kan man läsa i uppsatsens del IV. Det framgår dock tydligt att alla riksdagspartierna har en ganska enhetlig ståndpunkt i sjaldebatten där man menar att alla ska kunna klä sig i enlighet med sin religiösa övertygelse.

Ishockeyn har traditionellt sett varit en sport där kulturen kretsat kring manliga normer och värderingar vilket i många fall har lett till bland annat en nedvärderande kvinnosyn och homofobi. Studiens syfte var att undersöka hockeytränares upplevelser och erfarenheter av machokulturens påverkan på ishockey som fostrande miljö med fokus på hur de anser att de bör arbeta för att inte reproducera machokulturen. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av sex semi-strukturerade intervjuer med professionella ungdoms- och juniortränare från Sveriges högsta samt näst högsta liga (SHL och Hockeyallsvenskan). Resultaten visar att tränarna upplever att det skett en förändring och att machokulturen inte är lika påtaglig som tidigare, att hockeyns rykte om att vara macho är förlegad och att kulturen inte är värre än i andra idrotter. I arbetet mot denna kultur anser tränarna att det viktigaste de kan göra i sin roll är att ha en nära relation till sina spelare för att skapa en trygg miljö där individer vågar visa sig sårbara. Vidare anser tränarna att det är viktigt att de själva är förebilder i detta och att det finns en tydlig kommunikation gällande regler och värderingar och vilka konsekvenser det får om dessa bryts. / Ice hockey has traditionally been a sport where the culture revolves around male norms and values, which in many cases has led to, among other things, derogatory views of women and homophobia. The purpose of the study was to investigate hockey coaches' experiences and perception of the macho culture's impact on ice hockey as a nurturing environment with a focus on how they believe they should work in order not to reproduce the macho culture. The data collection was carried out with the help of six semi-structured interviews with professional youth and junior coaches from the top two leagues in Sweden (SHL and Hockeyallsvenskan). The results show that the coaches feel that there has been a change and that the macho culture is not as evident as before, that hockey's reputation of being macho is outdated and that the culture is no worse than in other sports. In working against the macho culture, the coaches believe that the most important thing they can do is to have a close relationship with their players to create a secure environment where individuals dare to show vulnerability and that the coaches themselves are role models in this regard. The coaches also believe that it is important to have clear communication regarding rules and values and the consequences if these are broken.