This study examines the issue regarding three reproductive aspects in relation to women’s right to make own decisions regarding her life, body and reproductive health. The aspects include abortion, assisted fertilisation and surrogacy. In addition, this study investigates if the perception of liberty, in relation to laws and regulation of the female body and the right and freedom of reproductive health, is rooted in explicit versus implicit liberal feminism or conservative feminism. By using idea analysis, this investigation aims to distinguish the ideas behind the regulation of the three aspects. The results of the study shows that explicit and implicit liberal and conservative ideas from a feminist perspective occurs in the distinct aspects. The study concludes that women have been given liberty and the right to make own decisions regarding her body and reproductive health when it comes to abortion, and also in great extent when it comes to assisted fertilisation. However, in the aspect of surrogacy, women has continuously been denied these decision-making rights regarding her own body.

Uppsatsen Läroboks-muslimer behandlar postkoloniala föreställningar och stereotyper i läromedel avsedda för den svenska gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att kartlägga och analysera hur islam och muslimer framställs i fyra av gymnasieskolans läroböcker; tillvägagångssättet studien använt sig av har varit att genom diskursanalysen som metod och med avstamp i den kritiska postkoloniala teoribildningen, kartlägga och analysera postkoloniala typifieringar av islam och muslimer med avgränsning på om och i sådana fall hur, läromedelsförfattarna skildrar: 1. Jihad, och 2. Islams kvinnosyn. Resultatet visar att den historiska västerländska diskurs, vilken porträtterar islam och muslimen som blodtörstig, våldsbejakande, kvinnoföraktande och misogyn, fortfarande dominerar och florerar i de granskade läroböckerna. Beträffande skildringen av jihad går det att finna en märkbar utveckling i en av läroböckerna som framställer begreppet komplext och nyanserat. Vad gäller islams kvinnosyn så präglas porträtteringen, i likhet med jihadbegreppet, i mångt och mycket av stereotypt och tendentiöst urval. Studiens analys- och diskussionsavsnitt behandlar hur dessa fynd kan sättas i ett större historiskt sammanhang och kopplas till en postkolonial epistemologisk produktion som stakat ut riktlinjerna för en dominerande samhällsdiskurs om islam och muslimer.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för islamiskt grundade värderingar om könsroller, genom att undersöka muslimska mäns kvinnosyn och förväntningar på kvinnan som framtida hustru. Intervjuer med åtta muslimska män besvarar frågeställningar kring förväntningar på kvinnan, könsroller och äktenskapet. I denna studie undersöks muslimska mäns syn på skillnaden mellan könen. Sekulär och muslimsk feministisk teori används för att analysera empirin. I studien framkommer hur praktiserande muslimer som vill leva efter Koranen, kan uppleva en viss social press kring att leva upp till sin könsroll som ofta framställs som medfödd. Det finns en syn bland informanterna i studien att man och kvinna kompletterar varandra i ett äktenskap. Det centrala kring mannens könsroll är försörjningsplikt. Det centrala kring kvinnan handlar snarare om kropp och klädsel. Studien visar också på den heterogenitet som finns inom religionen och hur viktigt det är att se muslimer som individer, snarare än tillhörande en homogen, muslimsk kategori. / This thesis aims to increase understanding of islamic values based on gender roles, examining Muslim men’s view of women and expectations of the woman as a future wife. Questions regarding expectations on the future wife, gender roles and marriage are answered through eight interviews with Muslim men. This thesis examines Muslim men’s view on differences between the sexes. Secular and Muslim feminist theory analyzes the empirical data. The result shows how some practicing Muslims who want to live according to the Qur’an may experience a certain social pressure when it comes to living up to the gender role that is often portrayed as essential. Men and women complement each other through marriage according to the informants of the study. Men are portrayed as the responsible one for the economy of the family and when it comes to women, focus is more on the body and her clothing. This thesis also demonstrates the heterogeneity that exists within islam and the importance of seeing Muslims as individuals, rather than belonging to a homogenous category.

Uppsatsen syftar till att utifrån ett genusperspektiv påvisa den kvinnosyn som förmedlas i romanen Åminne av Sven Delblanc, den första titeln i Hedebysviten bestående av fyra romaner som skildrar den bygd där författaren växte upp. Huvudmaterialet utgörs av den litterära texten, i någon mån uppmärksammas också biografiska rön om författarens uppväxt med ett komplicerat förhållande till fadern och bevittnande av kvinnomisshandel. Den viktigaste teorin är den genusteoretiska där Irigaray tecknat en maktordning med rötter i Platons filosofi i vilken männen är överordnade kvinnorna. Det sociologiska perspektivet visar hur den lokala maktordningen såg ut i Hedeby under åren 1939-45 med hierarkier, makt- och beroendeförhållanden inbegripet en patriarkal könsordning i det lokalsamhälle som romanen skildrar. Symbolik i romanen understryker textens budskap. Beteendevetenskap med bidrag från psykoanalys och personlighetspsykologi ger insikt i hur för kvinnor viktiga beslut påverkas av känslor och personlighet, alltså inte bara av rationalitet samt att den lokala kulturen i Hedeby ibland motverkar rationellt handlande.Metoden är texttolkning med en hermeneutisk ansats så att detaljer i texten studeras men relateras till helheten.Kvinnornas öde i Hedeby är att vara underordnade männen, föda barn och arbeta men med små utsikter till en egen yrkeskarriär, symboliserat med ”stenjungfrun”. Kvinnornas identitet beror av deras män, särskilt åsidosatta blir de ensamstående mödrarna. Även kvinnorna i toppskiktet lyder under männen med barnafödande som främsta uppgift. Små kvinnliga forum som kafferep har betydelse för att diskutera exklusivt kvinnliga frågor, en subkultur under ytan. Ett för kvinnorna hoppingivande undantag från regeln om den förtryckta kvinnan finns i den blommande karaktären Lisa som styr sitt eget öde.

Studien handlar om den könssegregerade arbetsmarknaden i förskolan i Borås stad, närmare bestämt bristen på manliga förskollärare. Tidigare forskningar har visat att diskussionen om att få män arbetar i förskolan har pågått under en lång tid men ännu har det inte skett några större förändringar. Det har bland annat visat att yrket ses som typiskt kvinnligt och att yrket behöver mer uppmärksamhet för att locka män. Problemen som denna könssegregering kan skapa är ekonomiska, både privata och för samhället, samt att barnen i förskolan inte får träffa kvinnor och män. Syftet med studien är att ta reda på hur Borås stad arbetar för att minska könssegregeringen inom förskolan och varför vissa män väljer att bli förskollärare. Information och material till studien har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de manliga förskollärarna anser att yrket fortfarande ses som typiskt kvinnligt och att det är en anledning till könssegregeringen. Förskollärarna berättar dock att de känner sig välkomna och uppskattade av sina kollegor samt av barnens föräldrar. Debatten om sexuella övergrepp på förskolor ses även ett problem för att kunna förändra situationen. Intervjupersonerna anser att yrket behöver marknadsföras mer och att det behöver introduceras tidigare i grundskolan eller på gymnasiet. Vidare visar resultatet att synen på att alla män i förskolan är pedofiler behöver förändras för att få fler män till förskolan i framtiden. Vårt resultat visade även att Borås stad inte arbetar med någon specifik strategi för att få fler män till förskolan. För att manliga förskollärare ska bli allmänt accepterade behöver uppfattningen och synen på yrket förändras till att män som arbetar i förskolan är lika accepterade som kvinnor / This study examines the gender segregation among preschool teachers in Borås stad. Earlier research shows that the discussion about male pre-school teacher has been going on for several years but there is still no big development in the issue. The profession is still regarded as typical “women's work” and that the pre-school teacher profession need more highlighting to get attention among men. The gender segregation in the labour market can cause economic problems. Also the children only get to meet women during their time in preschool. The purpose of this study is to investigate how Borås stad work to reduce the gender segregation in preschools and to discover why some men choses to become preschool teachers. The material and information used in this study has been gathered through qualitative, semi structured interviews. The result of the study shows that the interviewed male preschool teachers think that the reason for the issue is that the profession is still considered to typical work for females. However the preschool teachers feel welcomed and appreciated by their colleagues and the parents of the children. Another contributing reason to the problem is the ongoing debate about sexual abuse in preschools. Also advertisement for the profession is lacking and seen as another reason for the problem according to the results. Furthermore, the result shows the perception that all male preschool teachers are pedofiles is need to change in order to get more males working in preschool in the future. The result also shows the Borås stad does not have a clear strategy to get more men to work in preschools. The appreciation of the profession needs to change in order for men to be fully accepted as preschool teachers by society.

<p><em>Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen?</em></p><p>Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland. Tiden vi rör oss i är emellertid så avlägsen att det är oerhört svårt att tala om hur det var. Men för att följa strömmen och referera i likhet med den allmänna uppfattningen så uppnådde kvinnan sin status i och med sin förmåga att ge liv. Det gjorde henne gudomlig. När människan så småningom blev varse hur fortplantningen fungerade falnade kvinnans metafysiska kraft. Ungefär där inträder patriarkatet och kvinnans roll förskjuts mer och mer in i det fördolda. Gudinnorna ersätts på olika sätt med Gudar och snart är det bortglömt att kvinnliga gudomliga väsen ens existerat. Mannens avundssjuka gentemot kvinnan, gentemot hennes livgivande kraft utgjorde en grogrund för patriarkatet.</p><p><em>Kyrkans roll?</em></p><p>När de bibliska religionerna gör sitt intåg har följaktligen patriarkatet redan gjort sitt intåg. De kvinnliga Gudinnorna hade ersatts med Gudar. Vad som är unikt med de bibliska religionerna och vad som gör dem nyskapande i denna mångfasetterade gudavärld är att de är monoteistiska. Deras ende Gud kommer dock att bli manlig, en himmelsk fader och kvinnans underordnade ställning försvagas ytterligare på grund av judendomen och kristendomen. Även om grundbudskapet inte var detta kan det inte förnekas att bl.a. kyrkofäderna spelat en mycket aktiv roll i förtrycket av kvinnan.</p><p><em>Hur ser kvinnorna idag på att Jesus är man likaså kristendomens Gud?</em></p><p>Bland de kvinnliga präster och pastorer som kommit till tals i Erikssons bok, som jag för övrigt baserar mitt sista kapitel på, tycks dock grundsynen på den maskulina treenighet som kristendomen bygger på vara förstående. Som kvinnor saknar de givetvis förebilder i de bibliska texterna, men de har lärt sig att ta till vara på dem som finns. De har försökt att se till grundbudskapet i Jesu lära, allas lika värde, att ingen är förmer någon annan. De försöker att plocka fram det goda. Mycket har genom tiderna missförståtts. Man upplever att Jesus var en mycket annorlunda man, en man som står på deras sida.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Dahlin".

<p>Syftet med följande uppsats är att påvisa hur synen på kvinnan förändrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som påverkade synen på kvinnan från att vara medeltida helgon till att bli reformationens häxor. En poäng är att visa hur attityder till kvinnan är intimt beroende av den officiella religionens föreställningsvärld och värderingar.</p><p>För att svar på syftet har uppsatsen delats in i två delar.</p><ul><li>Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhället. I denna första del ligger fokus på helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nådde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon.</li><li>Del II. Innehåller en kortfattad skildring av det svenska samhället under Vasa-tiden, för att försöka ge läsaren en känsla av det <em>nya samhälle,</em> som växer fram under denna tid. I denna andra del undersöks orsaker till att kvinnor började betraktas som häxor. Orsaker som klostrens avveckling, vidskepelserna som växer fram hos allmogen och reformationens bidragande roll till händelseförloppet.</li></ul>

<p>Denna fenomenografiska uppsats' syfte är att visa på olika synsätt på muslimsk jämlikhet. Den presenterar olika muslimers och två ickemuslimers synpunkter på förhållandet mellan islam och jämlikhet. Gemensam utgångspunkt för muslimerna är att islam är jämlikt.</p><p>Frågeställningarna avhandlar hur författarna argumenterar för sin syn på förhållandet mellan islam och jämlikhet, vad jämlikhet är, vad de anser om slöjpåbud och västerländsk feminism. Uppsatsen visar på hur stor spännvidden är hos dem som menar att islam är en jämlik religion, samt några av de argument de använder för att hävda sin ståndpunkt.</p><p>Min slutsats är att många använder korancitat, hadither och det tidiga islam som argument för sin syn på islam och jämlikhet, men att dessa lika gärna kan vändas emot dem då de är tvetydiga.</p>

<p>Syftet med min uppsats var att undersöka och jämföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet de två senaste årtiondena. Jag ville ta reda på om, och i sådant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har ändrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. Målet med min uppsats var att försöka få fram data som synliggör om det eventuellt var så att den ökande islamofobin i samhället även har letat sig in i skolans läroböcker.</p><p>Efter att ha undersökt texterna i böckerna så skulle jag bestämt vilja hävda att den ökande islamofobin i samhället efter 11/9 inte motsvaras av det som står i böckerna. Jag har inte kunnat hitta något som tyder på att läroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. Istället så tyder min analys på att böckerna efter 11/9 är betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hållning till materialet än vad de tidigare böckerna har. Visserligen så märks det tydligt att böckerna som är skrivna efter 11/9 har påverkats av det pågående samhällsklimatet. Men det är en positiv påverkan skulle jag vilja hävda då de belyser och slår hål på de fördomar som finns. Materialet som jag har använt har varit 4 stycken läroböcker för gymnasieskolan i ämnet religionskunskap. Två av böckerna är skrivna innan 11/9 och de andra två efter. Metoden som jag har använt är en kvalitativ innehållsanalys.</p>

<p>I denna litteraturstudie har jag tittat på hur den kristna kyrkans syn på kvinnans hår har utvecklats från Paulus dagar in i modern tid. Anledningen till mitt intresse för detta ämne var min förvåning då jag upptäckte att Nya Testamentet innehåller regler som säger att kvinnan ska bära huvudbonad. Jag trodde inte att täckandet av kvinnans hår hörde hemma inom den kristna kyrkan.</p><p>Syftet med uppsatsen är belysa att Första Korintierbrevet varit grundläggande för den kristna kyrkans syn på kvinnans hår och att detta har kommit att påverka kvinnans ställning och rörelsefrihet i samhället, ända in på 1900-talet. Jag fann att även den kristna kyrkan utfärdade skriftliga förkunnelser som hade med kvinnans hår att göra under det första årtusendet. Därefter har tolkningar gjorda av denna text varit grundläggande då seder skapats som sagt att kvinnan ska täcka sitt huvud och hår då hon lämnade hemmet. Denna sed levde kvar i Sverige ända in på 1900-talet.</p>