Syftet med vår studie är att undersöka lärare och elever i grundskolans tidigare års upplevelse av självbildens betydelse för motivation, lärande och lärmiljö. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument samt framställt observationsskisser av olika klassrum. Intervjuerna genomfördes med elever i årskurs 1 och 2 och med klasslärare i årskurs 1 och 2. Klassrumsobservationerna genomfördes i respektive klasslärares hemklassrum. Totalt intervjuade vi fyra klasslärare samt 23 elever.  Resultatet visar att de intervjuade lärarna är eniga om att självbilden har stor inverkan på både lärande och motivation. För att hålla motivationen vid liv krävs en positiv självbild. Även tryggheten i gruppen har en betydande roll i skapandet av en positiv självbild. Elever med mindre bra självbild placeras ofta strategiskt långt fram i klassrummet så att läraren ska kunna stödja och uppmuntra dessa elever. Vidare framhåller lärarna att elevernas tro på den egna förmågan krävs för lärande och personlig utveckling. Som lärare har man en oerhört viktig roll i att motivera och engagera eleverna. Lärarna och eleverna uttrycker liknande resonemang om behovet av fler och större utrymmen att tillgå i undervisningen. Lärarna och majoriteten av eleverna har även liknande resonemang kring placering i klassrummet för bästa koncentration, två och två placering anses ge bäst arbetsklimat. Resultatet visar vidare att eleverna överlag trivs bra i sina respektive lärmiljöer och vågar uttrycka sina åsikter. De antyder även att de känner sig sedda och får stöd och hjälp i undervisningen. Koncentration är något som genomsyrar elevernas tankar kring lärande. Intervjuade lärare ser självbilden som viktig för motivation och lärande. Trygghet och trivsel i lärmiljön är en grund för positiv lärmiljö enligt både lärare och elever. Även samspelet mellan både elever och lärare har en betydande roll i elevens utveckling och lärande. Samband mellan otrygghet och mindre bra självbild visar sig hos vissa av de intervjuade eleverna. Hos resterande elever visar sig istället samband mellan känsla av trygghet och positiv självbild.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande. Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel. Eleverna visade sig också ha en ganska klar bild av hur den fysiska innemiljön står i relation till lärande.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.      Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel. Eleverna visade sig också ha en ganska klar bild av hur den fysiska innemiljön står i relation till lärande.

Intresset för naturvetenskapliga ämnen i skolan sjunker och eleverna upplever dem faktaspäckade och svåra. Syftet med undersökningen är att studera undersökningsbaserat lärande (IBSE) i naturvetenskaplig undervisning med målsättningen att studien ska bidra med kunskap och erfarenhet kring metodens betydelse för måluppfyllelse och elevintresse. Förändringen studeras i ett aktionsforskningsprojekt. Inläsning av litteratur, genomförande av en undervisningssekvens, utvärdering och reflektion strukturerades och dokumenterades genom en aktionsforskningsprocess Aktionsforskningen ger en direkt koppling till praktiken och genomförs i nära anslutning till lärares och elevers vardag.. Lärarna som deltog i studien ansåg att det undersökningsbaserade undervisningssättet verkade stimulera elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap. Däremot menade man att måluppfyllelsen är svårare att utvärdera i undersökningsbaserat lärande jämfört med traditionella undervisningsformer, bland annat för att eleverna ofta väljer att arbeta med olika frågeställningar. Eftersom många olika aktiviteter pågår samtidigt kan det kan vara svårt att få möjlighet att koppla egna resultat till naturvetenskapliga teorier och modeller för att därmed skapa djup i sin förståelse. Resultat i aktionsforskningsstudier är väldigt kontextberoende och därför svåra att generalisera men på just den undersökta skolan innebar undersökningsbaserat lärande att elevernas intresse ökade.

Syftet med undersökningen är att kartlägga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikområdet och vilken kompetensutveckling de frågar efter, samt att se hur matematikutveckling kan få betydelse för de yngre barnens intresse och lärande av matematik. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1. I undersökningen framkommer att de pedagoger som fått kompetensutveckling efterfrågar mer, men också att de inte får tillräckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag från läroplanerna och vikten av att lägga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar på en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fått kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. Vår tolkning är att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det så kallade matematikpilotprojektet och matematiknätverk, som en del pedagoger genomgått i X kommun. Det märks däremot inte någon tydlig skillnad när det gäller att ta tillvara på matematiken i vardagen. Enligt vår undersökning är pedagogerna medvetna om matematiken i vardagen, men inte dess betydelse för att väcka barnens intresse för matematik.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad några förskolepedagoger har för syn på förskolan som en grund för livslångt lärande, samt hur det kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer har använts för att få fram vilken syn som tio pedagoger har. Resultatet visar att de undersökta pedagogerna har en förhållandevis diffus uppfattning om det livslånga lärandet i stort, men att de har en god uppfattning om förskolans uppdrag och att barn måste bemötas med positivitet och engagemang från pedagogerna, för att barnens lust och nyfikenhet till lärande ska kunna realiseras. Här spelar även inomhus miljön en stor roll. Miljön kan bli den tredje pedagogen. Pedagogerna i våra intervjuer har också visat att det är den sociala kompetensen som betyder mycket, och att våga visa sina fel och brister är betydelsefullt för såväl barn som vuxna.

När en lärare känner till vad som väcker en lust att lära hos elever, kan undervisningen bättre anpassas efter dessa förutsättningar. Därmed inte sagt att alla elever påverkas lika av samma faktorer. I vår strävan att bli bra lärare, söker vi efter det som gynnar lärandet på bästa sätt.  Syftet med denna undersökning är att reda ut begreppet ”lust att lära” och hur elever ser på just detta och hur lust skapar motivation.  Mitt arbete utgår ifrån frågan ”Vad väcker din lust att lära?”  I Läroplanen för de frivilliga skolformerna, finns flera direktiv som går att härleda till lust att lära som mål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som är viktiga för elevers lust att lära såsom exempelvis  - engagemang  - motivation - intresse och  - social samverkan Jag har valt att göra en kvalitativ intervju med elever, då jag vill ta reda på hur de resonerar runt sin egen lust att lära. Efter att ha ställt olika teorier i relation till elevernas resonemang, kan jag se att det inte finns en entydig tolkning av varken begreppen lust, motivation och att lära, eller vad som väcker dessa. Att betygen ofta används som en motivationshöjare stämde inte alls med min undersökning. Men däremot var feedbacken från läraren av betydligt större betydelse för motivationen och i princip grundläggande för lusten att lära. Förväntningar spelar stor roll för motivationen, både från lärare men också från föräldrar. Föräldrarna fick en roll som motivationshöjare framför allt i situationer där det förekom mindre lyckade resultat.  Känslan av att vinna något beskrevs av eleverna som den överlägset starkaste faktorn för att skapa lust att lära. Min undersökning bidrar till att förstå hur elever ser på lust att lära, och vilka faktorer som spelar roll för detta. Min egen slutsats blir att vi som lärare ska visa - att det går att vinna något genom att gå i skolan - att det finns meningsfulla utmaningar som inte behöver vara lätta, men värda att kämpa för. Resultatet blir då ett lustfyllt arbete för både elever och lärare.

I förskolan är leken en stor del av barnens vardag och är på många sätt viktig för barnen och deras utveckling vilket läroplanen för förskolan talar för. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskolepedagogerna tar vara på leken för att skapa lärande. För att få svar på frågan hur förskolepedagogers förhållningssätt i lek tydliggörs som ett redskap för lärande, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av filmobservationer. Underökningen har gjorts på två förskolor i olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av leken eller ordnar själv leksituationer för att ta tillvara lärande tillfällen som dyker upp under lekens gång när de vill fånga barnens intresse och uppmärksamhet. På så sätt hämtar barnen in kunskaper lättare då de fångas av något spännande vilket underlättar för lärandet. Dessutom visar studien att pedagogerna ofta har ett syfte med att gå in i barnens lek samt skapar syften utefter lekens innehåll och går sällan in i barnens lek enbart för att leka.

The aim of this study was to examine how the interviewed teachers in one school observe their view of gender and equality regarding the educational system.  Accordingly, I would like to present my intention with this study, also be to analyze how the interviewed teachers way of working with matters of gender and equality, carry out as a portrait of their values considering the distribution in terms of gender. The research questions are the following:  What is the teachers view on the concepts of equality and gender in school? How do different teachers talk about their way of working in relation to gender and equality in school? How is boys and girls images presented in the teachers descriptions in their discussion about gender and equality? This study is based on a fundamental qualitative method, where a handful number of teacher’s from one school were interviewed in order to obtain information and data for the examination. The interviews were analyzed and discussed in association to earlier research in aspiration to study different writer’s theories about the conception of gender and equality. The following writers’ theories, compose as the theoretical connection of the study;” Hirdman, Eidevald, Lif and Olofsson”. The conclusions of this study can be presented by the teacher’s intentions in balancing the matter of gender in relation to equality. All interviewers share a common view that these matters concerning gender and equality should be recognized and emphasized in the teacher’s work with the students. Additionally, due to the complex relationship between gender and equality, do the teachers there for base their work on the comprehension that the concepts of gender and equality have the same meaning and for this reason also share a similar significance. The interviewed teachers aspire to work on a solution to the issues of gender and equality, by focusing their work in situating the individual in the main center with the purpose to establish a sexless platform for each and every individual.

Uppsatsens syfte är att granska lärande i arbetslivet genom kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar på att se huruvida ett företag arbetar med kompetensutveckling utifrån behovet som råder samt hur den nya kunskapen kommer till användning inom företaget. Genom en intervju och en enkät har följande frågeställningar besvarats: Vilken typ av lärande förekommer i företaget? Hur organiseras kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvändning från en kompetensutveckling? I resultatet framgår att företaget använder sig av både formellt och informellt lärande men med fokus på det informella lärandet. Företaget organiserar kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns. Medarbetarna har det största ansvaret för sin egen kompetensutveckling och måste själv driva kompetensutvecklingsprocessen men det finns visst stöd från ledningen. Från den specifika kursen som undersökts har majoriteten av respondenterna fått användning av sina kunskaper från kursen i sitt arbete. Slutsatsen är att företaget har ett välutvecklat arbetssätt vid kompetensutveckling. Dock bör företaget arbeta mer med utvärdering av medarbetarnas kunskapsanvändning från en kompetensutveckling. Vi anser att utvärderingen då hade kunnat användas till att utveckla nuvarande kompetensutvecklingar och ligga till grund för framtida kompetensutvecklingar.