<p>Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärare upplever att barns utveckling och lärande främjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare med utgångspunkt från en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollärarna hade en positiv inställning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lärande främjas på ett annat sätt utomhus än inomhus. Förskollärarna såg olika på sin roll och nämnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vägledande. De såg många fördelar med utomhusverksamhet bl.a. större ytor, lägre ljudnivå samt miljöombyte vilket gynnar barns utveckling och lärande. Däremot hade de svårt att se hinder, de få de upplevde var för stora barngrupper och för lite personal.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka för- och nackdelar med användandet av interaktiva whiteboards i grundskolan. Ambitionen fanns även att väcka nyfikenhet och informera vår tänkta målgrupp om ämnet. Vi genomförde intervjuer med två klasslärare och två elevgrupper i grundskolan samt en IT-pedagog. Enligt flera forskare har IKT positiva effekter på lärandet genom att undervisningen blir roligare med mer engagerade och motiverade elever till följd. Det har konstaterats i en engelsk undersökning att elever övervägande är positiva till att arbeta med interaktiva whiteboards. I våra intervjuer menade både pedagogerna och eleverna bland annat att undervisningen förbättras i flera avseenden då olika sinnen kan stimuleras samtidigt. Resultatet visade även nackdelar såsom att interaktiva whiteboards är dyra vid inköp och att den tekniska problematiken kan störa inlärningen. Våra slutsatser var att interaktiva whiteboards kan medföra både positiva och negativa effekter på lärandet. Det finns pedagoger, som på grund av otillräcklig utbildning, väljer bort att arbeta med IKT i skolan. Vi anser att kunskapsbrist är ett av de största hindren för utvecklingen och spridningen av interaktiva whiteboards. Förändringar inom skolan tar tid, framförallt då det gäller införandet av ny teknik. Dock menar vi att skolan redan idag måste börja arbeta mot att bli mer likvärdig, med elevernas bästa i fokus.</p>

<p>Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lärande där syftet är att utveckla förståelse för samverkan mellan utbildningsväsende och arbetsliv. Skälet till den valda inriktningen baserades på förändringen av samhället där bland annat bristande balans mellan utbud på utbildningar och efterfrågan på arbetsmarknaden inneburit svårigheter att gå från studier till arbete. Till grund låg även synen på teoretisk och praktisk kunskap, vilken präglar samhället. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades därför på teorier kring utbildning, kunskap och lärande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats där förståelse för samverkan låg till grund. För att studera samverkan användes en fallstudie av ett projekt som arbetat med frågor kring samverkan och som även använt sig av utbildning och företagsamt lärande som ett sätt att utveckla synen på kunskap, lärande och arbetsmetoder. Studien bestod av intervjuer med projektdeltagare från utbildningsväsende och arbetsliv samt projektledaren, där uppfattningar av och om projektet låg i fokus.</p><p>De slutsatser som kunnat dras är att samverkan är meningsfullt och utvecklande för individer, grupper och organisationer, såväl för utbildningsväsende som för arbetsliv. Det huvudsakliga arbetet ligger i att utveckla utbildningsväsendets syn på kunskap och lärande samt relation till det omgivande samhället. Fungerar samverkan skulle även samhället på sikt kunna utvecklas genom att vi människor tidigt socialiseras till att bli lärande individer som aktivt söker kunskap, är kreativa och tar egna initiativ och ansvar.</p><p>Under arbetsprocessen med uppsatsen blev det tydligt att det studerade ämnet öppnar upp till fler potentiella forskningsinriktningar inom ett flertal vetenskapsgrenar, allt från historisk studie över kunskap och lärande till politisk studie av kunskapssyn.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur barn lär sig att skriva med hjälp av datorn i en förskoleklass och en förstaklass. Frågeställningarna som jag utgår från är: Hur används datorn i den tidiga skrivundervisningen? Hur uppfattar barnen skrivandet på datorn? Undersökningen är en fallstudie av de två klasserna där jag har observerat och intervjuat barnen och lärarna.</p><p>Hur lärarna arbetar med datorn i den tidiga skrivundervisningen visar sig ha stor betydelse för hur arbetet vid datorerna upplevs och fungerar. I arbetet med skrivande på datorer tillåts varje barn eller elev att utvecklas i egen takt oavsett utgångspunkt. Genom att samarbeta vid datorn lär barnen och eleverna sig av och med varandra. Skärmen synliggör texten på ett tydligt sätt för eleverna vid datorn vilket gör att de kan samarbeta och diskutera sig fram till beslut. Samarbetet framför skärmen främjar barnens och elevernas språkliga utveckling. Genom att skriva på datorn slipper barnen och eleverna att forma bokstäverna med handen, vilket gör att det produceras mer och finare text på datorn.</p><p>Barnen och eleverna är i det mesta positiva till skrivandet på datorerna. De tycker att det är roligt, blir snyggare och att det är lättare än när de skriver för hand. Barnen berättar att de får arbeta två, vilket gör det roligare och att de lär sig bättre då eftersom de kan ta hjälp av varandra. Några elever i förstaklassen menar dock att det inte är så roligt alla gånger eftersom de upplever att de inte skriver själva och att de bättre ser om de skriver bra för hand.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter.</p><p>Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande.</p>

<p>I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslångt lärande, tog slut 2002. I vår undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förändras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa även ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgår från observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgående intervjufrågor. Vi har även ställt ett antal allmänna frågor, som till viss del kan relateras till intervjufrågorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förändras markant beroende på om eleverna är vuxna eller ungdomar.</p>

<p>Fysikundervisningens utformande är av stor betydelse för hur elever hur till sig och bygger upp en förståelse av hur och varför vissa fenomen inträffar. Med sig in i klassrummet har flera elever olika vardagsföreställningar som förklaringar till fenomenen. Även efter en avslutad kurs tenderar vissa elever fortfarande använda sig av vissa av dessa vardagsförklaringar. Målet är att förståelsen istället ska grunda sig på vetenskapliga förklaringar som eleven får ta del av och upptäcka under sina studier. För att nå detta mål krävs en kunskap om hur elevers lärande går till och en viss förståelse för vilka vardagsföreställningar elever har och hur dessa påverkar inlemmandet av ny kunskap. I detta examensarbete redogörs för en del av de teorier och den forskning som gjorts om lärande i framförallt fysik. En elevundersökning, där elevers vardagsföreställningar tydliggörs och deras förståelse mäts, genomförs också. Dels på elever som går i årskurs ett och ska läsa fysik och dels på elever som går i årskurs tre och håller på med fysik B. Testet som används är ett välanvänt test med flervalsfrågor för att mäta elevers konceptuella förståelse i Newtonsk dynamik. Resultaten visar att vissa av vardagsföreställningarna lever kvar bland eleverna i årskurs tre medans andra ersatts av de vetenskapliga förklaringarna. Resultatet visar också en tendens till att pojkar ökar sin förståelse mer än flickorna då de i årskurs tre presterar ett bättre resultat på testet som användes. Elevunderlaget för undersökningen är relativt litet, så en generalisering av resultatet kan inte göras. Utifrån studierna om teorier om lärande är slutsatsen att lärandet måste utgå från elevens förkunskaper och förväntningar. Det nya måste kunna knytas till redan existerande kunskap för att ge en djupare förståelse. Att som lärare visa på samma fysik i olika sammanhang, t.ex. genom att låta eleverna arbeta med uppgifter av essä karaktär visar sig också bra för att bygga upp ett bättre kunnande. Tid för elever till att reflektera över sitt tänkande om fysik och tid för att kunskapen ska hinna mogna är också viktigt.</p>

<p>Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger på olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den används av barnen. Vi har ställt frågan hur pedagogerna anser att lärande och social utveckling kan stimuleras på förskolans gård. Vår undersökning utgår från pedagogernas syn när det gäller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt är kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger från olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrån Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor är traditionella.</p><p>Någon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn på utevistelse. Däremot såg vi en stor skillnad i hur utevistelsen planerades. Pedagogen som endast arbetade med utemiljön på Reggio Emilia förskolan planerade utevistelsen tillsammans med arbetslaget och det fanns ett syfte med de aktiviteter som barnen erbjöds. Av vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns många möjligheter och fördelar att planera utevistelsen mera än vad som görs. Gården kan användas som en resurs i verksamheten eftersom den öppnar nya möjligheter för barnen till lärande. Dessutom är den stresslösande och minskar konflikter.</p>

<p>Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vad som motiverar elever i årskurs fem i lärarledda lärandesituationer. Valet att utföra studien i årskurs fem beror på att vi under vår studietid har mött elever i denna årskurs och har ställt oss undrande till vad det är som motiverar dem. Motivation är ett begrepp som har genomsyrat lärarutbildningen och på grund av detta ville vi veta mer om hur eleverna uppfattar begreppet. Flera teoretiker menar att elevers motivation till lärande kan påverkas av såväl inre som yttre faktorer samt diverse behov. Jenner (2004) anser att det även finns en tredje faktor där eleverna tycks pendla mellan faktorerna. Ett resonemang som gjorde oss nyfikna och ligger till grund för studiens uppkomst.</p><p>Metoden som studien bygger på är av kvalitativ art och totalt deltog sex intervjupersoner. Resultatet visade att det är många olika faktorer som påverkar elevernas motivation, bland annat lustfyllt lärande, positiv feed-back, bra och omtänksamma lärare, kompisrelationer och engagerade föräldrar.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att, utifrån två svenska rollspel, förklara de strukturella betingelser som är gällande för dessa spel, samt vilka former av lärande som impliceras i de olika aktiviteter och processer som dessa strukturer banar väg för. En tämligen komplex bild framträder kring dessa spörsmål. Spelets aktörer samverkar i en verbal, interaktionell spelakt, under vilken de kontinuerligt relaterar sig till de textuella ramarna – ramar, vilka i sig kan omformas under och genom det gemensamma berättelseskapande som spelakten inbegriper och kretsar kring. Interaktiviteten och berättelseskapandet framträder som två centrala faktorer för den identitetsutveckling som rollspel i optimala fall, genom sitt simulerande av erfarenheter, samt aktiva relation till språkanvändande, kan leda till. Också de textuella ramarnas komplexitet samt öppenhet för omstrukturering är centrala betingelser för interaktionen, och de faktorer som kommer an på denna.</p>