Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i de diskurser politiskt aktiva personer i Somaliland beskriver studera hur internationella möten påverkar dessa individers välbefinnande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Baserat på dessa diskurser kan studien bidra till en bredare förståelse kring hur kopplingen mellan pedagogik och välbefinnande i internationella samarbeten ser ut och är därför av värde att studera. Frågeställningar som är kopplat till syftet är följande: Vilka faktorer, tolkat utifrån diskurserna, bör internationella möten bygga på för att välbefinnande hos mötesdeltagarna ska uppstå? Utifrån diskurserna, hur bör deltagarna i internationella möten agera utifrån ett pedagogiskt perspektiv för att välbefinnande inom mötesgruppen ska uppstå? Undersökningen i den här studien är av det kvalitiva slaget och bygger på semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor. Urvalsgruppen bestod av sex politiskt aktiva personer från Somaliland som är deltagande inom internationella samarbeten. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och delas upp i olika teman som i detta fall är de diskurser som uppstått. Dessa teman synliggjordes i resultatet som diskurserna status och makt, socialt samspel, kommunikation och interaktion. Resultatet analyserades med hjälp av fyra teorier: Empowerment har uitgångspunkten att varken individer eller samhälle kan uppnå en god hälsa/folkhälsa utan själva kontrollera och styra över de förhållanden som bestämmer över vår hälsa. Samarbetshälsa är en term benämner hur sociala och känslomässiga reaktioner uppstår i interaktion och samarbete med andra. Det sociokulturella perspektivet behandlar hur människor samspelar med varandra redan i början av livet. Rollteorin handlar om hur människors beteenden styrs i sociala sammanhang av olika former av roller som bestäms av individens uppfattningar. Av analysen av resultatet kunde tre stycken grundteman hittas som utgjorde diskurserna och dessa var Status och makt, Socialt samspel, samt Kommunikation och Interaktion. Resultatet visar att informanterna utifrån deras diskurs anser att känsla av egenmakt är av stor betydelse för välbefinnandet. Att samtidigt vara bidragande till utveckling ansågs också vara en punkt för ökat välbefinnande. Resultatet visar en tydlig positiv inverkan av att bidra på den internationella arenan och många informanter talar om respekt och öppen kommunikation som vägen till ett demokratiskt och jämnt fördelande i mötena. Diskurserna visade även att skapandet av goda relationer mellan deltagare i internationella samarbeten kan leda till vänskap vilket är något som informanterna vill uppnå och som i sin tur kan leda till välbefinnande.

I denna studie beskrivs och analyseras vad ett antal yrkeslärare uppfattar som kvalitet, möjligheter och begränsningar i bedömning av lärande och hur de värderar sin egen bedömningspraktik i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) inom gymnasial yrkesutbildning. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer och resultatet visar att yrkeslärarna som ingått i studien anser att en tydlig och genomskinlig bedömning för både handledare och elev, att goda förberedelser och efterarbete, att apl-besök och trepartssamtal samt likvärdig bedömning är viktiga pusselbitar för att bedömning av kvalitet ska kunna göras i samband med apl. För detta arbete behöver yrkeslärarna förutsättningar där bland annat tid för apl-arbete, men också tid för utvecklingsarbete är viktiga faktorer. Rektor har i detta sammanhang en central roll i att organisera verksamheten så att förutsättningar ges för detta arbete. Handledarens, arbetsplatsens och yrkeslärarens kunskaper och kompetens samt goda relationer och samverkan mellan apl-plats och skola är också faktorer som påverkar de bedömningar som sker i samband med apl. Yrkeslärarna beskriver att apl är en viktig del i elevernas yrkesutbildning och att de allra flesta av eleverna lyckas mycket bra på apl och får goda resultat. Yrkeslärarna i denna studie är väl medvetna om sin egen bedömningspraktik, de kan sätta ord på vad de gör bra och vad de vill utveckla. De anser sig följa styrdokumenten idag, detta efter att det skett ett utvecklingsarbete på skolorna kring apl-frågor.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka ett urval vetenskapliga artiklar om förskolebarns minnesfunktioner när de lär sig språk. Samtliga artiklar är från USA. Metoden är en diskursanalys av tolv vetenskapliga artiklar med förskolebarn som ingår i språkliga aktiviteter. Studien använder sig av en analysmetod som diskursteoretikerna Laclau och Mouffe förespråkar. Denna analysmetod är ekvivalenskedjan som nystar fram navet i de diskurser som finns i de olika artiklarna. Frågeställningen är vilka föreställningar om barns minnesfunktioner som finns i forskning om barns lärande och hur de kan tolkas som olika diskurser? Resultatet utföll i att det exponerades flera olika diskurser i artiklarna, dock med många likheter med varandra. Gemensamt för de olika diskurserna om hur barn minns och lär sig språk blev, att förskolebarns positiva minnesfunktioner främjar barns lärande, då navet för de flesta diskurser som kunde påträffas i det empiriska materialet var positivt laddade begrepp.

Internationella utbyten är ett tämligen vanligt förekommande fenomen på svenska gymnasieskolor. Forskningsläget gällande just utbyten på gymnasienivå är dock tunt i Sverige. Utbytet sker sålunda utan att det i någon större utsträckning fastställts några egentliga resultat i vetenskapliga undersökningar. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers upplevelser under ett internationellt utbyte med fokus på deras upplevelser av lärande och motivation till lärande. De resultat som framkommer är att internationella utbyten motiverar elever till lärande på så sätt att belöningen under vistelsen är den högt värderade fritiden. Sedermera är fritiden lärande i sig genom att lärdomar och erfarenheter tillskansas. Det innehåll som den italienska undervisningen baserades på visade sig vara av föga intresse för de svenska eleverna då de kunskaperna inte premierades i den svenska skolan. Således fanns enbart motivation för distansundervisningen och de lärdomar som tillskansade utanför skolan.

Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie var att få en djupare förståelse för aktörskap hos studenter med invandrarbakgrund. En tidigare delrapport visade att studenter med invandrarbakgrund på Högskolan i Halmstad höstterminen 2007 hade delvis annorlunda föreställningar om, förhållningssätt till och prestationsnivå i utbildningen än studenter med nordisk bakgrund på samma program. Jag bestämde mig för att skapa en djupare förståelse kring hur dessa skillnader mellan studenter med invandrarbakgrund och svensk bakgrund ser ut, vad de nämnda skillnaderna kan bero på och vilka konsekvenser de kan leda till. Jag valde begreppet aktörskap som utgångspunkt och använde mig främst av Freire som teoretiker i min studie. Jag samlade empiri med hjälp av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och diskussioner.  Resultatet pekar på en traditionell studentroll som stämmer överens med en s.k. ”bankutbildning” som bygger på ett anpassningsinriktat lärande, vilket kan resultera i okritisk kunskap, underlägsenhetskänslor och motivationsförlust hos studenter med invandrarbakgrund.

Sammanfattning I detta examensarbete undersöker jag ett sätt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. Avsikten är att konstruera en enkät för utvärdering av undervisning i år 9 och gymnasiet med det avseendet att mäta hur elever upplevt förutsättningar för lärande och förståelse av undervisningens innehåll. Detta sker genom att bjuda in elever från årskurs 9 att medverka till att påverka utformningen av enkäten. Syftet med enkäten är att undersöka hur elevers upplevda lärande och förståelse av ett visst innehåll kan stödjas genom val av arbets- och undervisningsform. Det är min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan där både elevsamverkan och lärande främjas. Den fråga jag ställer mig är: Hur kan elever i en arbetslagsgrupp i årskurs 9 medverka till att utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i förhållande till arbetsform? För att besvara denna fråga har jag utformat en enkät i ämnet som i sin tur en elevgrupp har utvärderat i grupp. I anslutning till utvärderingen har jag intervjuat dem i grupp inom ramen för syftet. Mätinstrumentet, enkäten, är tänkt att användas i fortsatta studier inom samma ämne. I teoridelen redogör jag för vad våra styrdokument anser i frågan och vad forskningen anser om elevmedverkan och om vad de anser främjar elevers lärande och förståelse. I min slutsats konstaterar jag att det är möjligt att låta elever i årskurs 9 medverka till att utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i förhållande till arbetsform. Elever kan anses ha en vilja att påverka sin egen studiesituation och det kan de göra med det övergripande ansvaret lagt på vuxna såsom pedagoger när det gäller det slutgiltiga resultatet. Nyckelord: Elevmedverkan, tematiskt arbete, lärande

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka entreprenöriellt lärande. Det som undersöks är vad entreprenöriellt lärande är, hur det genomförs som pedagogisk form i skolorna samt vilka lärandeteorier som utgör grunden. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Resultatet visar att entreprenöriellt lärande präglas av metalärande, ansvar, problembaserat lärande, samarbete och handledning. Lärarna arbetar processorienterat och är handledare i elevernas utvecklingsprocess. Det entreprenöriella lärandet innebär kontakt med det lokala näringslivet i form av projektarbeten och studiebesök. Det innebär också undervisning som präglas av samarbete, vilket skolmiljön och klassrummets utformning i de undersökta skolorna i viss mån ger stöd till. Långa lektionspass och ämnesövergripande projekt är också vanligt. Det entreprenöriella lärandet har sitt ursprung i de konstruktivistiska, sociokulturella teorierna.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lärande. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollärare. Detta med intentionen att få undersökningens frågeställningarbesvarade. Frågeställningarna innefattar i huvudsak hur lärare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lärande för både lärare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet används på ett medvetet sätt eftersom detta slag av kommunikation tillåter elever att lära utifrån den egna kunskapsnivån. Dessutom ges eleverna tillfällen att sätta ord på kunskaper, att lära sig lyssna, analysera och utvärdera egna tankar i jämförelse med övriga elevers funderingar vilket i sin tur leder till nya insikter om och infallsvinklar på det egna tänkandet. Resultatet visar även att läraren vinner pedagogiska fördelar genom samtal med elever vilket kommer till uttryck i kunskaper om såväl den enskilda eleven som bättre förståelse kring det egna förhållningssättet. I undersökningen framgår även lärares uttryckta stress inför dilemmat att ge eleven utrymme i undervisningen och att hålla den samma inom styrdokumentens ramar.

Abstract Läroplanen poängterar lekens roll i skolan och dess betydande för lärandet, därför ville vi belysa leken och lärandet i denna uppsats utifrån elevers perspektiv. Syftet är att tydliggöra elevers lek och ifall de ser ett lärande i leken, samt att synliggöra elevernas tankar angående pedagogens eventuella roll i leken. Studien omfattar 39 elever i årskurs fyra och resultatet presenteras med utgångspunkt ifrån våra frågeställningar. Studien påvisar att lek ses som en kul aktivitet som görs framförallt tillsammans med andra. Vår analys utifrån resultaten ifrån årskurs fyra visar på att eleverna ser ett visst samband mellan lek och lärande, dock är det bara en liten andel av respondenterna som gjorde denna koppling. Lek sågs främst som lärande när det skedde i relation till skolämnena under lektionstid. Nyckelord: Lek, lärande, synliggörande, barns perspektiv, vuxnas roll