Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisning samt hur den påverkar elevers lärande i matematik. Studien visar att skrivtavlan används huvudsakligen som ett demonstrationsverktyg för läraren vid exempelvis genomgångar och repetition. Den tillhörande dokumentkameran används flitigt. Skrivtavlan används också för att visa film och TV-program och ibland för att söka på internet. Eleverna interagerar med skrivtavlan när de till exempel löser uppgifter i matematik. Detta sker både enskilt och i par. Interaktion mellan elev och skrivtavlan sker även då surfplattor kopplas upp mot skrivtavlan. Det är vanligt att eleverna redovisar arbeten med hjälp av skrivtavlan. De faktorer som skapar möjligheter till användning är skrivtavlans unika egenskaper och ”Det får igång eleverna”. Skrivtavlans unika egenskaper innebär till exempel funktionen som gör det enkelt att spara och plocka fram sparade dokument samt enkelheten i att snabbt byta aktivitet. Citatet ”Det får igång eleverna” avser skrivtavlans påverkan på elevers delaktighet och fokus, faktorer som upplevs öka när skrivtavlan involveras i undervisningen. De faktorer som upplevs som hinder är lärarens kunskap om verktyget och tekniska problem. Tiden är ett hinder för lärarnas egen kunskapsinhämtning men kan också verka som möjlighet då tid kan skapas för enskilda elever när skrivtavlan används i ett stationssystem i undervisningen.

Vår studie syftar till att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur chefer på företag i en kommun arbetar med att förmedla kunskap om fysisk aktivitet. Studien syftar även till att undersöka hur chefers engagemang och lärande om fysisk aktivitet integreras för personal både inom arbets- och privatliv. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom intervjuer på företag i en vald  kommun. Datainsamlingen transkriberades och vi analyserade fram citat som upplevdes relevanta för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Resultatet visade att sju av åtta intervjuade företag hade en form av hälsoinsats för att öka personalens fysiska aktivitet. Intervjupersonerna beskriver att det är svårt att få all personal att skapa interaktion för ökad fysisk aktivitet, men att företagen försöker att få med all personal till att vara fysiskt aktiva både på arbetstid och i privatlivet. Företagen arbetar med en form av lärande för ökad fysisk aktivitet, men företagen vill gärna öka personalens lärande och förståelse kring fysisk aktivitet. Därför anser företagen att lärandet i framtiden kan utvecklas och tydliggöras för personalen. Slutsatsen av studien är att information om företagens friskvårdsbidrag för personalens ökade fysiska aktivitet, skall förmedlas genom ett socialt samspel mellan personal. Sex av åtta chefer anser sig själva som engagerade till att få personalen till att vara fysiskt aktiv. Lärandet kring hälsosamma levnadsvanor anses som bristfälligt, eftersom företagen inte informerar personalen om kost, näringslära och vikten för att vara fysiskt aktiv. Chefer bör visa större engagemang till att få med all personal att vara fysiskt aktiva, även den personal som inte visar intresse för att vara fysiskt aktiv. Dessa åtgärder krävs för att kunna öka personalens fysiska aktivitet. Vår studie kan bidra till kommuner i Sverige som statistiskt sett visar ett hälsoproblem med stillasittande bland personal. Därmed kan vår studie vara ett bra sätt att börja med för att synliggöra personalens fysiska aktivitet på företag. För att företagens personal ska minska inaktiv livsstil kommer vi att bidra med förslag på insatser som kan minska en stillasittande personal. Förslag till åtgärder är att företagen i kommunen bidrar med en kostnadsinsats för att öka fysisk aktivitet hos invånarna. Genom att ha olika former av aktiviteter som ökar fysisk aktivitet såsom föreläsningar, tävlingar mellan företagen eller med övriga invånare i kommunen.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsstrategier som stödjer villkoren för att främja lärandet mot motion. Ett delsyfte är att urskilja likheter samt skillnader inom friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt för att synliggöra vilka av dessa som visar sig ge bäst förutsättningar för motion. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier och begrepp som Social cognitive theory (SCT), den proximala utvecklingszonen, autonomt stöd, Habermans kommunikationsteori och lärande. Metod: Studien utgår från en Hermeneutisk forskningsansats som baseras på en kvalitativ metod där intervjuer har förekommit. Fem intervjuer genomfördes, varav fyra via e-post och ett via personligt möte. Resultat: Resultatet belyser att det förekommer likheter samt skillnader inom samtliga friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt. Ett samspel mellan arbetsstrategier är även en aspekt som lyfts fram. Att anpassa arbetet efter individen är en viktig aspekt som samtliga friskvårdsverksamheter belyser. Slutsats: Den slutsats som dras utifrån studien är att arbetsstrategier bör samverka mellan varandra för att ge bäst villkor för lärande mot motion. Villkoren främjas utifrån att friskvårdsverksamheter tillämpar ett samspel mellan flera strategier i sitt arbetssätt. Det går alltså inte att urskilja vilka strategiska arbetssätt som är mest främjande. Genom att anpassa arbetsstrategier efter individ möjliggör att villkor för lärande väcker engagemang och motivation till att vilja motionera. Detta utifrån tillgång av motionsformer, en inlärningscentrerad miljö utifrån rådgivning, kompetens samt mål utifrån målsättning samt en utvecklande process av uppföljning. En viktig aspekt är även att uppdatera samt utveckla verksamheters strategiska arbetssätt i syfte till att främja villkoren mot motion.

Studien syftar till att genom förskollärares beskrivningar om tematiskt arbetssätt bilda kunskap om hur tematiskt arbetssätt används i förskolan och vad deras avsikt är med det valda arbetssättet. Följande frågeställningar utgör grunden för studien: I vilket syfte beskriver förskollärarna att tematiskt arbetssätt används i förskolan? Hur beskriver förskollärarna att de arbetar tematiskt med det valda ämnet? Jag har valt ett sociokulturellt perspektiv för min studie då jag anser att perspektivet passar ihop med mitt valda ämne. För att få fatt på förskollärarnas tankar och uppfattningar om temaarbete valdes halvstrukturerade intervjuer. Samtliga förskollärare belyser både Grön Flagg som är ett miljöarbete och Snick och Snack som är en saga som deras aktuella tema och nämner att det är förskollärarna som bestämmer ämnet för temat, dock är det barnen som bestämmer dess innehåll. I temat kommer delar in såsom musik, skapande, och skogsutflykten samt delaktighet. Samtliga pedagoger belyser delaktigheten som viktig. Alla förskollärare nämner att arbetet med tema skapar en helhetsbild och meningsfulla sammanhang både för vuxna och barn. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare är överens om att temat innebär en helhet, där barns delaktighet och lärande är målet Samtliga förskollärare är också överens om att temat står för något lustfullt och roligt. Förskollärarna har en inställning om att det är barnen som styr och bestämmer innehållet trots att temat kommer från förskollärarna själva. I temat verkar barnen tillsammans och lär av varandra genom att de delar erfarenheter och idéer om temats innehåll sinsemellan.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

This is a study on how eurythmists/educators describe the relationship between the practice of eurythmy and learning in young children. I wanted to find out what concepts these eurythmists/educators use when speaking of learning in relation to eurythmy. In addition I would also like to explore what eurythmists and educators think that children learn when practicing eurythmy. The method of this study is interviews with two educated Waldorf teachers, as well as two educated and practicing eurythmists, in a fenomenological interview setting with open questions. The theories of Merleau-Ponty, on the phenomenological body, has been used when analyzing the interview material - that is; through the understanding of a physical learning in these theories on the phenomenological body I have tried to understand and analyze the interview material. After the analysis I arrived at the conclusion that my informants considered learning of a string of subjects to be interbraided in the practice of eurythmy, these are: body confidence, social training, development of motor skills as well as emotional growth and a holistic learning.

I denna uppsats har vi gernom intervjuer med pedagoger och barn undersökt användandet av surfplattan i förskoleverksamheten samt om och hur pedagoger använder surfplattan som pedagogiskt verktyg på ett sådant sätt så att barnen lär sig något när de använder sig av den, själva eller tillsammans med andra. Vidare har vi genom observationer studerat barnens interaktion med surfplattan och vilken betydelse det h ar för barnens lärandeprocess. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär ett lärande i samspel med andra. Resultatet av vår undersökning visadse att pedagogerna till största del var positiva till att använda surfplattan i sin verksamhet. Några av pedagogerna upplevde dock att de hade en otillräcklig kunskap om hur de skulle använda verktyget på ett pedagogiskt sätt. Vad gäller barnen som deltog i vår undersökningen lärde de sig att öka samspelet med hjälp av surfplattan och visade en positiv inställning till att använda verktyget. Pedagogerna upplever att barnen lär i samsple med varandra, vilket också bekräftades i de observationer som genomfördes.

Bakgrund Studien tar upp hur digitala verktyg utvecklats sedan datorns införande i skolans värld på 1970-talet fram till dagens användning av surfplattan i förskolans verksamhet. Barns lärande med digitala verktyg belyses utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien tar även upp läroplanens mål utifrån ämnet och se på de för- och nackdelar som finns kring digitala verktyg i förskolan. I och med surfplattans implementering i förskolan, belyser studien även vikten av kompetensutveckling för pedagogerna. Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogernas erfarenhet och inställning till användandet av surfplattor i förskolan. Metod Vi har genomfört en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som skickats till pedagoger i två olika kommuner. Resultat Efter avslutad undersökning fann vi att användandet av surfplattan av pedagogerna i förskolan står i relation till erfarenhet hos de verksamma pedagogerna, och den vanligaste orsaken till att surfplattan inte användes berodde på att pedagogerna visste för lite om hur den fungerar, att den var krånglig att använda, tog bort fokus från resten av den pedagogiska verksamheten samt att barnen blev för stillasittande. Samtidigt visade det sig även att majoriteten av de deltagande pedagogerna anser att surfplattan är ett bra redskap för barns lärande och utveckling och de flesta upplevde att surfplattan väckte barnens intresse. En tredje aspekt av vår undersökning var det stora behovet och den framstående önskan om kompetensutveckling för pedagogerna kring surfplattan och dess användningsområden.

Summativ bedömning har använts inom den svenska skolan under århundraden. Trots detta har denna typ av bedömning passerat relativt obemärkt genom åren. Under de senaste decennierna, när bedömning i högre grad uppmärksammats har den summativa bedömningens konsekvenser på lärandet ifrågasatts. I denna litteraturstudie sammanställs relevant forskning inom området för att tydliggöra den summativa bedömningens positiva och negativa effekter på elevers lärande. Studien redogör för de få positiva effekterna den summativa bedömningen har när den används i formativt syfte. Det redogörs också för de negativa effekter som den summativa bedömningen har för enskilda elevers lärande. Studien visar att det sätt som summativ bedömning traditionellt sett används i skolan är förödande för framför allt lågpresterande elevers motivation och ger dem bristfällig information om vidare lärande. Utifrån detta resultat diskuteras också i denna studie skolans lärandeuppdrag och dess krav på en likvärdig utbildning.

Syftet med detta självständiga arbete var att undersöka högstadieelevers uppfattningar om kunskap och lärprocesser inom skolämnet Idrott och hälsa, samt deras uppfattningar om idrottslärarens roll i kunskapsförmedligen. Detta valde vi att göra utifrån John Hattie’s teori om synligt lärande, som grundar sig i att synliggöra lärandemålet för eleverna och vilket medför bättre skolresultat. Enligt tidigare forskning inom området anses skolämnet Idrott och hälsa ha ett diffust lärandemål. Ämnet kritiseras för den ofta förekommande traditionella undervisningen som liknar föreningsidrotten och dess brist på karaktär sett som lärobjekt. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjumetod på en grupp högstadieelever i en liten stad i mellersta Sverige. Resultatet visade att kritiken till ämnet är adekvat då respondenterna inte upplevde Idrott och hälsa som ett kunskapsämne med ett lärande i fokus.