<p>Vi påverkar miljön med vårt sätt att leva och om vi fortsätter att förbruka jordens resurser på samma sätt som idag kommer de inte att räcka till för framtida generationers behov. För att minska miljöbelastningen har Göteborgs Stad beslutat att alla stadsdelar ska införa ett miljöledningssystem genom att bli miljödiplomerade. Tynnered är den första stadsdelen som ska miljödiplomeras, och Stadsdelsförvaltningen i Tynnered vill veta hur informationsarbetet ska gå till för att miljödiplomeringsprocessen ska bli framgångsrik.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur de nya rutiner, policyer och beslut som miljödiplomeringsarbetet medför bör kommuniceras till medarbetarna i de olika enheterna för att de ska få genomslag i organisationen och verkliga följder för det dagliga arbetet. Syftet är indelat i tre delsyften; hur ska information förmedlas, vilka attityder finns i organisationen som påverkar processen och hur uppnår man en reell förändring? Uppsatsen avser att ge normativa riktlinjer för hur informationsarbete bör bedrivas vid miljödiplomeringsprocesser.</p><p>Studien bygger på ett antal intervjuer av kvalitativ karaktär med miljösamordnare, enhetschefer och miljöombud i Tynnered, där en frågemanual (återfinns i bilaga 1) användes som stöd. Resultatet av den empiriska undersökningen har därefter analyserats och tolkats utifrån en teoretisk referensram som bygger på en litteraturstudie.</p><p>Resultatet visar att även om information har sänts finns ingen garanti för att den har mottagits. Information kan och bör sändas via olika kanaler, men enheterna i Tynnered föredrar de direkta informationsvägarna i form av besök och möten. Den empiriska studien har också visat att medarbetarnas attityder till miljöarbetet varierar. Man bör dock försöka engagera alla i arbetet och föra in miljöarbetet nära de primära arbetsuppgifterna. Ledningen måste också sända signaler som visar att miljöfrågorna är viktiga. Förutsättningar för ett framgångsrikt miljöarbete är utbildning av personalen och att erfarenheter utbyts och tas till vara. Ett långsiktigt hållbart miljöarbete kräver att man arbetar långsiktigt med miljöfrågorna.</p> / <p>We affect the environment with our way of living and if we continue to consume the resources of the world in the same way we do today, they will not be sufficient to cover the needs of future generations. To reduce our negative influence on the environment the City of Gothenburg has decided that all districts of the city should introduce an environment management system by acquiring an environment diploma. Tynnered is the first district to do so, and the district administration wants to investigate how information should be supplied to ensure a successful implementation.</p><p>The purpose of this essay is to investigate how new routines, policies and decisions enclosed with acquiring an environment diploma should be communicated to the staff members to become known and accepted and lead to changes in the staff members’ daily work routines. The purpose can be divided into three main parts; how should information be supplied, what attitudes exist in the organization that influence the process, and how can real change be brought about? The essay intends to give normative guidelines, on the subject of how information should be managed in the process of acquiring an environment diploma.</p><p>The study is based upon qualitative interviews with employees of the district of Tynnered. See appendix for interview manual. The result of the empirical study was then analysed and interpreted based on the theoretical frame of reference.</p><p>The result shows that even though information has been sent, there is no guarantee that information has been received and/or accepted. Information can and should be sent using a variety of information channels. However, the employees prefer the direct information channels, preferably meetings and visits. The empirical study has also shown that the staff members’ attitudes towards the environment-related assignments vary. It is important though to try to engage all employees in the implementation process and to bring the work closer to the primary work tasks. The management has to signal to the staff members that the work is important. Education and learning from experience are also important conditions that ensure a successful implementation process.</p>

<p>Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.</p><p>Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel. Eleverna visade sig också ha en ganska klar bild av hur den fysiska innemiljön står i relation till lärande.</p><p> </p>

<p>Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.</p><p>     Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel. Eleverna visade sig också ha en ganska klar bild av hur den fysiska innemiljön står i relation till lärande.</p><p> </p>

<p>Intresset för naturvetenskapliga ämnen i skolan sjunker och eleverna upplever dem faktaspäckade och svåra. Syftet med undersökningen är att studera undersökningsbaserat lärande (IBSE) i naturvetenskaplig undervisning med målsättningen att studien ska bidra med kunskap och erfarenhet kring metodens betydelse för måluppfyllelse och elevintresse. Förändringen studeras i ett aktionsforskningsprojekt. Inläsning av litteratur, genomförande av en undervisningssekvens, utvärdering och reflektion strukturerades och dokumenterades genom en aktionsforskningsprocess Aktionsforskningen ger en direkt koppling till praktiken och genomförs i nära anslutning till lärares och elevers vardag.. Lärarna som deltog i studien ansåg att det undersökningsbaserade undervisningssättet verkade stimulera elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap. Däremot menade man att måluppfyllelsen är svårare att utvärdera i undersökningsbaserat lärande jämfört med traditionella undervisningsformer, bland annat för att eleverna ofta väljer att arbeta med olika frågeställningar. Eftersom många olika aktiviteter pågår samtidigt kan det kan vara svårt att få möjlighet att koppla egna resultat till naturvetenskapliga teorier och modeller för att därmed skapa djup i sin förståelse. Resultat i aktionsforskningsstudier är väldigt kontextberoende och därför svåra att generalisera men på just den undersökta skolan innebar undersökningsbaserat lärande att elevernas intresse ökade.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att kartlägga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikområdet och vilken kompetensutveckling de frågar efter, samt att se hur matematikutveckling kan få betydelse för de yngre barnens intresse och lärande av matematik.</p><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1.</p><p>I undersökningen framkommer att de pedagoger som fått kompetensutveckling efterfrågar mer, men också att de inte får tillräckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag från läroplanerna och vikten av att lägga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar på en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fått kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. Vår tolkning är att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det så kallade matematikpilotprojektet och matematiknätverk, som en del pedagoger genomgått i X kommun. Det märks däremot inte någon tydlig skillnad när det gäller att ta tillvara på matematiken i vardagen. Enligt vår undersökning är pedagogerna medvetna om matematiken i vardagen, men inte dess betydelse för att väcka barnens intresse för matematik.</p>

<h1>Syftet med arbetet har varit att undersöka vad några förskolepedagoger har för syn på förskolan som en grund för livslångt lärande, samt hur det kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten.</h1><h1>En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer har använts för att få fram vilken syn som tio pedagoger har. Resultatet visar att de undersökta pedagogerna har en förhållandevis diffus uppfattning om det livslånga lärandet i stort, men att de har en god uppfattning om förskolans uppdrag och att barn måste bemötas med positivitet och engagemang från pedagogerna, för att barnens lust och nyfikenhet till lärande ska kunna realiseras. Här spelar även inomhus miljön en stor roll. Miljön kan bli den tredje pedagogen. Pedagogerna i våra intervjuer har också visat att det är den sociala kompetensen som betyder mycket, och att våga visa sina fel och brister är betydelsefullt för såväl barn som vuxna.</h1>

Syftet med vårt arbete var att få en fördjupad förståelse av hur några lärare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har därefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har också betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lärarnas klassrum utifrån Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsätt bland lärarna i studien, det mer lärarcentrerade och det mer elevcentrerade. Vi menar att synsätten påverkar kommunikationens roll i deras undervisning och i vilken omfattning den kommunikativa aktiviteten sker mellan och styrs av eleverna. Resultaten visar oss att klassrumsklimatet och tillgång till tid är faktorer som påverkar lärarnas undervisning. Vidare redogör vi för hur lärarna stimulerar eleverna till matematisk kommunikation genom att visa på betydelsen av språket, såväl det vardagliga som det matematiska, genom att verka för alla elevers delaktighet samt genom aktiviteter som stimulerar till kommunikation. Det finns en variation i lärarnas olika redogörelser. Efter analys med Hufferd-Ackles (2004) verktyg ser vi att lärarna med ett mer elevcentrerat kommunikativt synsätt allmänt hamnar högre på deras skala, som mäter samtalskulturens effektivitet, än de med ett lärarcentrerat kommunikativt synsätt. En viktig slutsats är att lärarna uttrycker ett behov av kollegiala samtal och samarbeten.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie. Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande. I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande.

Syftet med examensarbetet är att skapa kunskap och reflektion för mellanstadiebarn för att bidra till folkbildning i samhället och hjälpa till i arbetet med att göra Jönköpings läns museum till nästa generations museum samt Sveriges bästa museum. För att kunna skapa kunskap och reflektion har bilder av miljöer från 1600-talets Visingsborg tagits fram och kombinerats med bilder från nutiden. Allt är framtaget med hänsyn till mellanstadiebarnen och museets olika krav. För att ta fram de olika kraven har museets personal intervjuats. För att få en bild över hur mellanstadiebarn fungerar och hur de tar till sig kunskap har litteratur studerats, en intervju har gjorts med en mellanstadieklass samt en intervju med en bildpedagog.   I resultatet framgår att barn attraheras av bildteorier vilka innebär hur en bild bör utformas för att den ska bli intressant. De lär sig och reflekterar när de kan associera till saker, när det framkommer något som är tidigare bekant och om de är intresserade av att lära sig och reflektera. Alltså har bilderna anpassats efter barnens intressen och vad de redan sedan tidigare känner till. I andra delen av arbetet behandlas hur ett kravarbete fungerar och hur man bäst bör arbeta gentemot en uppdragsgivare. I kravarbetet har kravspecifikationen haft en central roll och har varit ett bra hjälpmedel och diskussionsunderlag under arbetets gång. Konsekvenserna av resultatet är att det fungerar bra så länge man arbetar behovsbaserat och fokuserar på målgruppen. För att kunna uppfylla en uppdragsgivares krav är ett nära samarbete viktigt och att sitta på arbetsplatsen är till en fördel vid snabba beslut och avstämningar. Arbetets begränsningar är att jag enbart har tagit fram bilder till området bakom välvda väggen, utformade efter mellanstadium elever. Bilderna behandlar enbart motiv från nutiden och 1600-talet. De nutida bilderna är framställda med fotografier. 1600-talsbilderna är framställda med hjälp av 3D teknik och fotomontage.  Nyckelord: Jönköpings läns museum, bildproduktion, 3D design, kravhantering, kravspecifikation, pedagogik, mellanstadieelever, bildteorier The aim of the project is to create knowledge and reflection for middle school children to contribute to public education in the community and help in efforts to make the Jönköping County Museum of next-generation museum as well as Sweden's best museum. In order to create knowledge and reflection has pictures of environments from the 1600s Visingsborg been developed and combined with images from the present. Everything is designed with thoughts of the middle school children and the museum's various requirements. In order to produce the different requirements have I interviewed the museum staff. To get a picture of how middle school children work and how they assimilate knowledge, literature studied, an interview was made with a middle class and an interview with an art teacher. The results show that children are attracted by the image theories which means how an image should be designed to make it interesting. They learn and reflect when they can associate to things, when it emerges something that is previously known, and if they are interested to learn and reflect. Thus, the images have been adapted for children's interests and what they are already previously known. In the second part of the work dealt with how the demands of work functions and how best should work towards a client. The requirements specification work has played a central role and has been a good tool and basis for discussion during the work. The consequences of the result is that it works fine as long as you work needs-based and focuses on the target audience. In order to meet the clients' demands close cooperation is important and to sit in the workplace is an advantage when quick decisions and reconciliations. Work limitations is that I only have developed images of the area behind the curved wall, designed for middle school students. The images deal exclusively designs from the present and the 1600s. The contemporary images produced with photographs. 1600's of pictures are produced using 3D technology, and photomontages. Keywords: Jönköping County Museum, picture production, 3D design, requirements management, requirements specification, education, middle school, photo theories.

Vår studie grundar sig på att undersöka hur rastverksamhet och meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrån upplevelse- och äventyrspedagogik där fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt. Våra mål är att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål. Utvecklingsarbetet grundar sig på rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vår verksamhetsförlagda utbildning där vi medverkade båda två under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var årskurs två och tre på frivillig grund. Utifrån nulägesanalys med fritidspedagogerna och eleverna samt vår teori i utvecklingsarbetet har vi skapat tre teman vi grundar vår rastverksamhet på, tema verklighetsanknytning, samarbete och skapande. Studiens dokumentation utgjordes av intervjuer i nulägesanalysen medan det praktiska genomförandet utgjordes av observation under rastaktiviteterna, fältanteckningar, loggbok och fotografering. Resultatet av rastverksamheten visar att elevers intresse för rasten tenderar att öka med stöd av rastaktiviteter där ”flow” uppstår hos elever. Organisation kring rastaktiviteten är en avgörande faktor då konflikter minskade vilket resulterade i bättre motivation och attityd för rastaktiviteterna. Resultatet visar även att morgongymnastik och musik under rastaktivitet uppskattas av eleverna där de visade nyfikenhet, dansade och sjöng.