Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.

I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas. Ett tänkbart medel för att få elever att nå uppsatta mål kan vara att använda sig av utomhusundervisning. Enligt litteratur kan undervisning utomhus vara en lärandemetod som kan förena teoretisk kunskap och praktisk kunskap. Bourdieu och Dewey bildar studiens teoretiska referensram och används som stöd vid tolkning av resultaten. Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med grundskollärare som har inriktning mot grundskolans tidigare år. Vid databearbetningen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar bland annat att flera faktorer har betydelse för undervisningens utformning, såsom lärares intresse och erfarenhet samt skolans närmiljö. Påträffade faktorer kan kopplas samman med Bourdieus begrepp habitus och smak. Studien visar på både fördelar och nackdelar med utomhusundervisning. De intervjuade lärare är överens med Dewey om att undervisning utomhus bör ses som ett komplement till den traditionella undervisningen. / The media conducted a debate on where learning should take place and how to do it. Outdoor education can serve as one learning method. More recently it has become more popular to be outside among school teachers. This study aims to highlight the perceptions teachers have about teaching outdoors and its impact on pupils' learning. As today's school is objective, it is up to each teacher to decide how the education should be designed. Possible means to get students to achieve stated objectives may be to make use of outdoor education. According to literature teaching outdoors can be a learning method that can combine theoretical knowledge and practical knowledge. Bourdieu and Dewey form the study's theoretical framework which is used to underpin the interpretation of the results. The study's data were collected through qualitative interviews with lower primary school teachers. At the data processing a qualitative content analysis where used. The results implies, among other things, that several factors are relevant to the teaching design, such as teachers' interest and experience as well as the school's immediate environment. Found the same factors can be associated with Bourdieu's concept of habitus and taste. The study demonstrates both the advantages and disadvantages of outdoor education. The teachers interviewed agree with Dewey that learning outdoors should be seen as a complement to traditional teaching.

Denna uppsats syftar till att, utifrån två svenska rollspel, förklara de strukturella betingelser som är gällande för dessa spel, samt vilka former av lärande som impliceras i de olika aktiviteter och processer som dessa strukturer banar väg för. En tämligen komplex bild framträder kring dessa spörsmål. Spelets aktörer samverkar i en verbal, interaktionell spelakt, under vilken de kontinuerligt relaterar sig till de textuella ramarna – ramar, vilka i sig kan omformas under och genom det gemensamma berättelseskapande som spelakten inbegriper och kretsar kring. Interaktiviteten och berättelseskapandet framträder som två centrala faktorer för den identitetsutveckling som rollspel i optimala fall, genom sitt simulerande av erfarenheter, samt aktiva relation till språkanvändande, kan leda till. Också de textuella ramarnas komplexitet samt öppenhet för omstrukturering är centrala betingelser för interaktionen, och de faktorer som kommer an på denna.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle även innefatta hur förskollärare tar tillvara på den vardagliga matematiken. Vår metod i studien gick ut på att intervjua förskollärare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. Vår self report innebar att de tillfrågade förskollärarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrån frågeformuläret. Med hjälp av vår self reports öppna frågor synliggjordes förskollärares djupgående tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vår studie till en fenomenografisk forskningsansats. Studien genomsyras av det sociokulturella perspektivet eftersom att lärande är en social process som i de allra flesta fall sker i interaktion med andra människor. Utifrån 15 förskollärares svar kunde ett resultat utformas. Sammanställningen av resultatet gjordes till stor del av Georgis analysmodell, som är ett vanligt förekommande hjälpmedel i en self report. Resultatet visar att förskollärare ser matematik i förskolan som något naturligt, roligt och lärorikt. Resultatet visar även betydelsen av den reviderade läroplanens, Lpfö98 rev. 2010, tydliga och klara strävansmål samt vikten av miljöns betydelse för att främja lärandet. Våra respondenter skriver att matematik är något som finns under hela dagen i alla situationer, till exempel vid på- och avklädning, matsituationer, dukning, fruktstunder, utevistelser och framförallt den fria leken.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur samlingen framställs i tidningen Förskolan och hur dessa skildringar kan relateras till ett av förskolans uppdrag där omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet. Vi har använt oss av en litteraturstudie i form av en textanalys där vi undersökt och analyserat artiklar i tidningen Förskolan efter införandet av förskolans läroplan 1998. Vi använde oss av ett analysschema där vi förtydligade innebörden av begreppen omsorg, fostran och lärande.   Resultatet i tidningen Förskolan visar att i samlingen sker det mer fostran och lärande än omsorg. Sammanfattningsvis beskrivs samlingen i artiklarna som en daglig återkommande aktivitet som innehåller lärande i många olika former, medan fostran sker mer indirekt. Lärande i samlingen utgörs till stor del av språkutveckling och matematik. Fostran relateras till socialisering där samlingen fungerar som ett skolförberedande moment. Omsorg i samlingen synliggörs i form av att göra barnen delaktiga i gruppen samt att bekräfta det enskilda barnet. Avslutningsvis visar resultatet på att samlingen som arbetssätt kan relateras till förskolans uppdrag då omsorg, fostran och lärande i olika utsträckning ingår/skildras i samlingen, vilket bildar en helhet.   Nyckelord: Samling i förskolan, omsorg, fostran, lärande.

Syftet med detta examensarbete var att skapa ett matematiskt arbetsmaterial för pedagoger. Materialet ska underlätta för pedagoger som känner sig obekväma eller illa till mods vid tanken på att arbeta med matematik. Materialet, som består av handledning, arbetsmaterial och ett formulär togs fram efter att ha studerat litteratur och efter att förtester med fyra barn gjorts. Materialet är tänkt att hjälpa pedagoger att få syn på de fem grundläggande principerna hos barn som behövs för att bli bra på aritmetik. De fem principerna är ramsräkning, sifferkunskap, antalsräkning, ordinaltalsräkning och spontan antalsuppfattning. Materialet testades av tre pedagoger. Deras svar analyserades och bedömdes efter i förväg utvalda kriterier. Några kriterier uppfylldes medan andra kräver en omarbetning av materialet för att uppfyllas. Till sist togs nya kriterier fram för att kunna förbättra produkten i ett nästa skede. Examensarbetet visar att det inte behöver vara krångligt och svårt att arbeta med matematik i förskolan även om matematik kan upplevas som krångliga ekvationer, väcka obehags känslor eller upplevs kräva mycket förberdelser.

Studien vilar på resultat från fyra intervjuer med deltagare från en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för de förväntningar som respondenterna kan ha på en intern ledarutbildning och på ett framtida ledarskap. Frågeställningarna är kopplade till syftet och lyder: Vilka förväntningar har respondenterna på ledarutbildningen? Vilka förväntningar har respondenterna på ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förväntningar på den interna ledarutbildningen, men väljer att uttrycka dessa förväntningar på olika sätt. Respondenterna förväntar sig en personlig utveckling och kompetensutveckling, i form av teoretiska och praktiska kunskaper, i den interna ledarutbildningen och detta stöds av Anderssons (2005) forskning om ledarutbildningar, att fokuset på ledarutbildningar ligger på personlig utveckling och kompetensutveckling. Respondenterna förväntar sig att den interna ledarutbildningen ska leda till en chefs- eller ledarposition i organisationen. Förväntningarna på det framtida ledarskapet skiljer sig mellan respondenterna, och detta kan påverka valet av att bli chef eller inte.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger arbetar med ett naturvetenskapligt innehåll i en förskola. Grunden till valet av ämne är ett ökat intresse för naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur pedagoger tar till sig detta arbetssätt. Vi har valt kvalitativ metod där både intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgå ifrån är den sociokulturella. Vårt resultat visar att pedagogerna har ett positivt förhållningssätt till naturvetenskapligt innehåll. Det finns en medvetenhet i pedagogernas arbetssätt om barns lärande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lärande, där barnen får upptäcka och utforska tillsammans över tid och rum.

Sammanfattning ”Entreprenörskap genom brädspel” Nivå: Kandidatuppsats i Innovation - 15 HP Institution: Akademin för Innovation, Teknik och Design (IDT) Författare: Linus Linder & Robin Karlsson-Holm Titel: Entreprenörskap genom brädspel Handledare: Erik Lindhult Nyckelord: Entreprenörskap, Entreprenöriellt lärande, Spel, Simulation och Innovation Forskningsfrågor: Hur kan utformning av ett entreprenörskapsspel för gymnasieelever som ska driva UF-företag se ut? Syfte: Syftet med studien är att utveckla ett entreprenörskapsspel som genererar kunskaper i entreprenörskap. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie som har haft parallella metoder för insamling av förstahandskällor. Dels i form av semi-strukturerade intervjuer med informanter och sedan i en mer experimentell metod, aktionsforskning. Genom att använda kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer skapar författarna en bättre helhetsbild av studien. Slutsats: Efter arbetets gång har författarna utvecklat ett entreprenörskapsspel för gymnasieelever som ska driva UF-företag. Spelet har anpassats efter Ung företagsamhets processmodell för att ge elever kunskaper och erfarenheter som dem kommer ha användning för vid UF-företagande. I Unga Entreprenörer får eleverna starta ett företag och sedan driva det, på samma sätt som dem kommer driva sina framtida UF-företag. I uppstartsfasen fattar eleverna beslut samt bekantar sig med begrepp som affärsplan, marknadsanalys, marknadsetablering och budgetering. I den drivande fasen får eleverna i grupp fatta många beslut samt att dem bekantar sig med begrepp som marknadsföring, konkurrensfördelar, kundrelationer, resultaträkning samt balansräkning

This study aims to research how upper secondary pupils interact while playing online games, how the English language is used within each game and what attitudes these pupils have towards language in school and online gaming respectively. Online gaming sessions have been recorded to analyze the methods of interaction by which people communicate with each other while playing online games. Furthermore, the text-based communication occuring in online gaming is analyzed on a lexical level to find words not defined in legitimate English dictionaries. Interviews with students have been conducted to understand the attitudes held by students towards language in school and online games.