Syftet med denna studie är att studera förskolegårdars naturmiljöer och utifrån resultatet ta fram förslag på åtgärder som kan berika gårdarna med ytterligare naturinslag. Dessa åtgärder kan ge möjligheter som kan främja barns naturmöten, lek, lärande och utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie som innefattade rundvandringar på förskolegårdarna samt intervjuer av förskolepersonal och förskolebarn, fick vi förståelse för betydelsen av förskolegårdarnas naturmiljöer. Resultatet visar att all förskolepersonalen önskade mer natur på sina gårdar och de nämnde till exempel att mer växtlighet kan berika förskolegårdarna med naturmiljö. Vidare visar resultatet även hur förskolepersonalen i nuläget arbetar med natur på förskolegården för att öka barns naturintresse samt hur barn använde förskolegårdens naturmiljö. Vår slutsats utifrån studien är att i dagsläget är förskolegårdarna berikade med en variation av olika naturinslag och genom förskolepersonalens beskrivning kan en utmanande och utforskande lekmiljö skapas genom att tillföra fler naturinslag till förskolegården.

Syftet med detta arbete är att undersöka några utvalda föräldrars kännedom om förskolans läroplan men också i vilken utsträckning de känner till dess innehåll. Dessutom är syftet också att undersöka vad de tänker kring begreppen omsorg, fostran och lärande och hur dessa värderas i relation till förskolan. Enkäter till och intervjuer med föräldrar utgör det empiriska material som besvarar följande frågeställningar: Känner föräldrarna till att förskolan har en läroplan, och i vilken utsträckning känner de till innehållet i den, samt hur värderar och tolkar föräldrarna begreppen omsorg, fostran och lärande? Vår undersökning visar att föräldrar såväl har kännedom om förskolans läroplan som dess innehåll, liksom att de tycker den är viktig då den utgör en tydlig struktur för förskolan. Likaså visar undersökningen att föräldrar värderar omsorgsbegreppet högst av dessa tre ovan. Omsorgsbegreppet likställs med trygghet, trivsel, tillit och fysiskt omvårdnad. Begreppet lärande kopplas av föräldrarna samman med skolan i den meningen att lärande i förskolan inte får bli för mycket skola, liksom det sätts i relation till färdigheter kopplat till ett område, exempelvis att kunna räkna eller kunna färgerna. Vad det gäller begreppet fostran kopplas detta främst samman med att förskolan kan ses som en arena för social gruppfostran.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling?   Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats.   Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld. Resultaten visar att pedagogerna anser att leken gör eleverna engagerade och intresserade och mottagliga för undervisningen.   Vår slutsats är att pedagogerna har en positiv inställning till leken i undervisningen och att de anser att det leder till ett lärande.

Syftet i vår aktionsforskningsstudie är att skapa ett arbetssätt med förutsättningar för elever, att i ett cooperativt lärande utveckla sitt matematiska språk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsättningar för att använda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en årskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser språket i matematik och hur viktigt det är för läraren att använda rätt språk med rätt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar även att ett cooperativt lärande är positivt för eleverna då de lär av varandra genom kommunikation. Empirin samlades in med hjälp av videoinspelning, dagboksskrivande och reflektioner tillsammans med vald klasslärare. Därefter analyserades materialet med hjälp av delar från innehållsanalys. Analysen visade att kommunikationen är viktig för att elevernas ska använda matematiska begrepp. Den centrala slutsatsen ur ett specialpedagogiskt perspektiv är att eleverna ökar sin förmåga att använda matematiska begrepp genom ett kommunikativt sammanhang, under förutsättningarna att medverkande deltar och stödjer varandra. Studien kan fungera som en inspirationskälla för verksamma pedagoger för att arbeta med språket inom matematiken och ge eleverna förutsättningar att utvecklas.

Sammanfattning   BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt användande av nätverkande. Egenföretagande konsulter är den målgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingår i en komplex och flexibel arbetssituation. Utifrån den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrån nätverkande belysts i relation till hälsa som välmående. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie är att studera nätverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill säga, utveckling av förmågor, färdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förståelse för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och använder nätverkande som en källa till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers välmående i arbetslivet. Frågeställningarna löd: 1) Hur beskriver och använder egenföretagande konsulter nätverkande som ett sätt att utveckla sin kompetens? 2) Kan nätverkande inom en praktikgemenskap bidra till individers kompetensutveckling såväl som välmående i arbetslivet och i så fall, på vilket sätt? 3) Vilken betydelse har de egenföretagande konsulternas förmåga att nätverka för deras lärande? METOD: Studien har inspirerats av en hermeneutisk kvalitativ, abduktiv metodansats och har utförts genom intervjuer med sex stycken egenföretagande inredningskonsulter. Analys och tolkning utfördes genom att meningsbärande enheter kodades med stöd i en kvalitativ innehållsanalys samt behandlades utefter en mogen, hermeneutisk tolkning. RESULTAT: Studiens resultat visade att studiens informanter använde nätverkande på olika vis, en del öppnade upp för nätverkande via sociala medier, medan andra föredrog ett personligt och direkt möte. Resultaten redogjorde även för att motivation och vilja till att nätverka var viktiga aspekter för att få ut något kompetensutvecklande av nätverkandet. Andra resultat som visades var att informanterna verkar identifiera sig i sin praktikgemenskap genom nätverkande, samt se detta som en del av vad som utgör deras välmående i arbetslivet. DISKUSSION OCH SLUTSATS: I diskussionen förs ett resonemang om att förmågan att nätverka är av betydelse för individers kompetensutveckling, glädjen och utmaningarna i att nätverka i en praktikgemenskap, samt att lärande och identitetsskapande står i relation till hälsa som välmående vilket bekräftas genom tidigare forskning och teorier. Slutsatsen inbegriper den hälsopedagogiska aspekten genom att belysa den relation som finns mellan begreppen lärande, utveckling och hälsa samt hur de kan förstås i relation till varandra. NYCKELORD: Nätverkande, egenföretagande, kompetensutveckling, praktikgemenskap, lärande, identitet, välmående. / Abstract   BACKGROUND: This study involving self-employment consultans as interior designers and their description and use of networks. Self -employment consultans is the target group who’s representing this studys’ informants, on the occasion of their complex and flexible work situation. Based on the self-employment situation has this group of informants description of competence development, based on the networking, been illustrating the relation to health as well-being. OBJECTIVE: The purpose of this study was to study the importance of networking for competence development, ability and professional knowledge in a vocational profession. More specifically, the purpose is to seek an understanding of how individuals, who share a Community of Practice in form of self-eployment interiorconsultans, describe and use networking as a source for competence development and if this could contribute to this individuals well-being in their work situation. The questions were: 1) How does self- employment consultans describe and use networking as a way to develop their competence? 2) Is networking trough Community of Practice able to contribute to competence development for individuals, as well as well-being in their work situation and if so, in which way? 3) What is the importance of the self-employed consultants' ability to network for their learning? METHOD: The study was inspired by a hermeneutic qualitive and abductive research approach and has conducted interviews with six self-employed interior design consultants. The analysis and interpretation was performed by meaningful units were coded and processed along a mature, hermeneutic interpretation. RESULTS: The study results showed that the study's informants used the networking in various ways, some opened up networking trough social media, while others preferred a personal meeting. The results are also presented for motivation and willingness to networking, were important aspects to get something out competence development of networking. Other results that appeared was that the informants seem to identify themselves in their Community of Practice through networking, and see this as part of what constitutes their well-being at work. DISCUSSION AND CONCLUSION: In the discussion is an argument that the ability to network is relevant for individuals' skills, the joy and challenges to network in a Community of Practice, and that learning and identity formation is related to health as prosperous as confirmed by previous research and theories. The conclusion includes the health educational aspect by highlighting the relationship that exists between the concepts of learning, development and health, and how they can be understood in relation to each other. KEYWORDS: Networking, entrepreneurship, skills development, Community of Practice, learning, identity, well-being.

Att lära är något som man gör själv och detta ansvar kan man inte lägga över på någon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tänkande. Människor har olika sätt att lära – en del lär genom att skriva. Utgångspunkten för vårt arbete är att vi ser lärande på detta sätt. I det australiensiska PEEL-projektet, som har varit en inspirationskälla till vårt arbete, är just denna syn på lärande, att lära genom skrivandet, en bärande tanke. Vi har intresserat oss för vad elever skriver och hur de skriver när de reflekterar kring ett begrepp. Vi har valt att fördjupa oss i begreppet "del av helhet", eftersom många elever har svårt att förstå detta område i matematiken. Vårt syfte med studien är att undersöka elevtexter som elever i grundskolans mellanår skrivit i och om matematik samt att analysera texternas innehåll och form. För att detta ska bli möjligt har vi utarbetat två tabeller som verktyg för vår analys. I vår studie kan vi se att eleverna formulerar sina tankar på olika nivåer från torftigt och kortfattat till en mer utredande text med flera tankeled, där den röda tråden och utvecklingen i tankegången blir tydlig. För att skapa tydlighet försöker alla eleverna i undersökningen att ge någon form av exempel och ungefär hälften av dem använder sig av bilder.

Försvarsmakten är en organisation som vill vara lärande. En lärande organisation behöver erfarenhetshantering Utveckling och effektivitet är mål som många organisationer strävar efter. Att vara en lärande organisation med en systematiserad erfarenhetshantering innebär att målen kan uppnås. Syftet med denna uppsats är att utvärdera den systematiserade erfarenhetshanteringen inom Marinen och därigenom öka förståelsen för vilka krav som behöver vara uppfyllda för att processen skall leda till rätt resultat. De doktriner som är inriktande för den verksamhet Försvarsmakten bedriver, marinens erfarenhetshanteringsystem och en attitydundersökning kring ämnet bildar empirin för undersökningen. Slutsatserna visar att den lärande organisationen finns närvarande, att en systematiserad erfarenhetshantering är uppbyggd och att det finns en attityd hos medarbetarna där erfarenheter är viktiga och leder till att organisationen utvecklas. De visar också att det finns väsentliga delar av systemet som kan förändras för att helheten ska fungera på bästa sätt.

Den här uppsatsen vänder sig till dig som är intresserad av betydelsen av interaktion för lärande i klassrummet. Aktuell forskning tar sin utgångspunkt i att elever lär genom att interagera med varandra såväl som med läraren och förmedlingspedagogik har inte längre en framträdande roll i skolan, vilket stöds av vetenskap om lärande. I läroplanen beskrivs skolan som en social och kulturell mötesplats och ett av lärarens uppdrag är att ge eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Uppsatsen presenterar forskning om samlärande och relationell pedagogik som olika sätt att förhålla sig till interaktion för lärande. Reflektionens betydelse för lärande lyfts fram liksom betydelsen av skickliga lärares tysta kunskap. Den teoretiska ansatsen i studien är livsvärldsfenomenologi. Syftet är att bilda kunskap om hur lärares organiserande för interaktion i klassrummet framträder. Resultatet baseras på observationer och intervjuer av tre lärare som arbetar i skolans lägre årskurser och presenteras varje lärare för sig i teman. Lärarna visar tydliga gemensamma drag i sitt förhållningssätt till organiserande för interaktion i klassrummet men deras beskrivningar av fenomenet skiljer sig åt på så sätt att de lyfter fram olika aspekter av organiserandet för interaktion och lägger olika stor vikt vid olika saker. En slutsats är att olika modeller och teorier om interaktion som leder till lärande behöver lyftas fram i skolan idag.  Lärare behöver styra undervisningen så att alla elever får lika möjligheter att uttrycka sig för att undvika att vissa elever talar mycket medan andra sitter tysta. Lärare behöver utveckla ett förhållningssätt till att lära genom interaktion och behöver vara hängivna i byggandet av relationer för trygghet i klassrummet för att alla elever ska vilja och våga tala. Elever behöver tidigt skolas in i arbetssätt där de tränas i att interagera för att skapa förväntningar på att skolan är en plats där lärande genom samtal är ett naturligt sätt att arbeta på. Samhället behöver ge skolan goda ekonomiska förutsättningar för att lokaler ska vara ändamålsenliga och för att det ska finnas tillräckligt med lärare som undervisar.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kunskapsmässiga skillnader inom ett avgränsat avsnitt inom Naturkunskap A mellan två grupper av gymnasieelever som undervisades utefter olika pedagogiska synsätt. Vidare undersöktes elevernas egna reflektioner kring sitt lärande och vilka övriga färdigheter de upplevde sig ha utvecklat och om det framkom någon skillnad mellan grupperna. Metoden för studien var att dela upp eleverna i grupper varav en undervisades genom katederundervisning och en arbetade projektbaserat och ämnesintegrerat. Enkäter genomfördes för att belysa vilka förkunskaper som fanns initialt och sedan för att undersöka hur kunskapsutvecklingen såg ut ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Intervjuer med ett urval av eleverna genomfördes också för att få information om elevernas upplevelser av sitt eget lärande samt vilka färdigheter de ansåg sig ha utvecklat. Sammanfattningsvis så visar min studie att projektbaserad och ämnesintegrerad undervisning är en god metod att höja motivationen, öka engagemanget, utveckla helhetssyn, samarbetsförmåga, reflektions- och analysförmåga och därmed få ett djup i lärandet med bestående kunskaper. Katederundervisning är inte uteslutet som undervisningsform utan snarare pekar studien på att en kombination är det mest produktiva.

Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet. Mobilt lärande kan betecknas som det lärande som sker med hjälp av den mobila teknikens möjligheter kombinerat med mobilitet. Tidigare forskning menar att det pedagogiska förhållningssättet till IKT är av stor betydelse. Aktiviteterna i form av geocaching, mysterycaching, QR-koder och filmskapande visar att ett mobilt lärande erbjuder kunskapsmöjligheter såsom förmåga att orientera, problemlösning, matematiska begrepp, naturupplevelse och kreativt skapande. Ett mobilt lärande i fritidshemmet stimulerar rörelse, friluftsliv och skapande.