Studiens syftevaratt undersöka flickorsoch pojkars aktiviteter utomhus och hur de eventuellt skiljde sig åt.Teoretiska utgångspunktervar skilda perspektiv på lärandeutifrån utomhuspedagogisk forskning och klassrumsforskning med genusperspektiv. Som metodvaldes observation utifrån ett observationsschema samt kontinuerliga dagboksanteckningar om elevernas sätt att använda sina sinnen, deras rörelsemönster och verbala kommunikation samt förekomsten av gruppkonstellationer och deras engagemang. Resultatet av observationerna presenterasutifrån varje skolas förutsättningar för utomhusundervisning, organisation och upplägg avaktivitet och det visar att eleverna till stor del var passivt deltagande men aktivt lyssnande. Devar delaktiga i de organiserade aktiviteterna. Den huvudsakliga skillnaden mellan pojkarna och flickorna visade att pojkarna var mer lekfulla, mer aktiva och rörliga. Det var främst desom söktenaturföremål. Flickorna fann sin trygghet ikonstellationer av två och två eller fyra. Pedagogens roll skilde sigåt mellanårskurserna, hur de var aktiva samt på vilket sätt de kommuniceradeverbalt med de deltagande eleverna.

Syftet med denna studie var att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för lärande inom naturvetenskap och teknik (NVT). I syftet ingick även att kartlägga på vilket sätt lärare använder detta verktyg i sin undervisning och om musikintresset skiljer sig mellan könen. Metoden baseras på en kvantitativ ansats med pappersenkäter till elever i årskurs 4-6 och en webbenkät till NOlärare verksamma mellan årskurs 1-6. Den kvalitativa metoden användes för att närmare få veta hur lärare använder musik inom NVT. Resultaten visar att majoriteten av samplets lärare anser musikande förekomma till en viss grad i undervisningen. Majoriteten av samplets elever menar dock motsatsen. Viljan att använda musik inom NVT är stor bland båda svarsgrupper. Bland eleverna visar tjejer ett större intresse än killar och bland lärarna visar data motsatsen. Bland lärare och elever visar resultatet att man i båda grupper har en stark tilltro till musikens effekter på kognitiv, emotionell och social utveckling. Utifrån tidigare forskning och egna slutsatser från denna studie skulle jag önska ett större ämnesöverskridande samarbete mellan musikämnet och NVT. Kunskaper och utbildning borde utökas för att ge NVT-lärare en didaktisk grund för musikande inom NVT.

Denna studie grundar sig i vårt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollärare arbetar med och påverkar barns fria bildskapande på fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frågor om hur förskollärarens fokus på lärande, barnsyn och respons på barnets bilder påverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes även vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus. Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollärarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter. Resultatet visar även att lärandetraditionen är stark i förskolan och att denna många gånger lyser igenom också när förskollärarens huvudsakliga intention inte verkar vara att leda barnen i ett typiskt lärtillfälle. Slutligen visar resultatet att förskollärarens respons, medveten eller omedveten, har stor inverkan på barnets fokus, lust och kreativitet i bildskapandet.

I denna studie belyser vi vilka möjligheter barn har till ett lärande på förskolan oavsett barnens vistelsetid. Det har också undersökts om och hur barns lärande i relation till barns vistelsetid kan skilja sig mellan två olika kommuner. Vilka likheter finns det i hur lärarna arbetar och erbjuder barnen att få vara på förskolan? Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta lärare om deras arbetssätt och tankar kring barns vistelsetid och vilken betydelse det kan ha för den pedagogiska verksamheten. Resultatet visar att det finns både skillnader och likheter mellan de två kommuner som ingår i undersökningen. Genom att jämföra vår bakgrund och vårt resultat har vi dragit slutsatsen att barns vistelsetid inte nödvändigtvis behöver ha en avgörande betydelse för deras lärande i förskolan, men att det kan ha en stor vikt för barn att få tillhöra en grupp och ta del av det lärande som sker i ett sammanhang ihop med andra barn och vuxna.

Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur lärare ser på begreppet likvärdig bedömning vilket är intressant eftersom bedömning och likvärdighet är ständigt aktuella ämnen i skoldebatten. Frågeställningarna rör sig om vad likvärdig bedömning innebär för lärare och vad som är betydelsefullt för den likvärdiga bedömningen. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; Säljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus på likvärdighet och alla elevers rätt till utveckling där bedömning är dynamiska kulturella processer som kan användas som verktyg för lärande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lärare dels uttrycker att det är omöjligt att uppnå likvärdig bedömning och dels att likvärdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lärande och utveckling.  Slutsatser som dras är att likvärdig bedömning har olika betydelser beroende på de studerade lärarnas kunskapssyn. För att elever ska bli bedömda likvärdigt krävs att alla får lika möjligheter till lärande utifrån vad den enskilda individen har för behov och förutsättningar. Det i sin tur kräver hög kompetens hos läraren som måste skapa en undervisning som ständigt anpassas till alla elevers behov och förutsättningar. Diskussion förs utifrån frågeställningarna och de teoretiska utgångspunkterna där begreppet likvärdig bedömning belyses ur sociala, kulturella, ekonomiska och politiska aspekter.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ta reda på hur lärare använder upplevelsebaserat lärande i undervisningen samt hur lärare och elever i grundskolans tidigare år upplever ett sådant arbetssätt.  Mina frågeställningar var följande: Hur kan man använda upplevelsebaserat lärande i den dagliga undervisningen? Hur upplever lärare och elever att det är att arbeta med äventyrspedagogik? Metod Jag utförde kvalitativa intervjuer med en lärare och arton elever på en skola som deltagit i ett äventyr. Jag intervjuade eleverna både före och efter äventyret. Jag använde mig av ljudupptagning då jag intervjuade läraren och transkriberade sedan materialet. Jag har gjort litteraturstudier på bland annat kurslitteratur som hör till kursen Äventyrspedagogik som hålls vid Luleå Tekniska universitet. Resultat Jag kom fram till att eleverna ser fram emot äventyret och tycker att det ska bli spännande och att just spänningen som ett äventyr genererar gör att barnen tycker att det är roligt. Då de tycker att något är roligt tilldelar de kunskapen hög värdekraft vilket i sin tur gör att de lättare lär sig. Då de samtidigt får använda hela kroppen och flera sinnen när de lär sig gör det att de minns lättare. Barnen lär sig bäst då de får arbeta i väl sammansatta grupper och där varje individ är beroende av de andra för att uppnå ett lyckat resultat, detta i sin tur leder till en bättre självkänsla hos eleverna och de blir bättre på att samarbeta och ta hänsyn till varandra. Slutsats Man kan använda sig av kamratövningar i sin dagliga undervisning och genom att ta vara på barnens fantasi genom spännande berättelser skapa ett intresse för ämnet vilket kan bidra till att eleverna lättare vill lära sig. Genom att byta lärandemiljö och vara utomhus kan barnen i och med att de får flera sinnesintryck och använda hela sin kropp, få lättare att lära sig och tillgodogöra sig kunskapen. / Aim The purpose of this study was to find out how teachers use adventure education and experiential learning in their education of students in elementary school and how teachers and students experiencing such an approach. My questions were: How to use experiential learning in daily teaching ?  How do teachers and pupils experience working with adventure pedagogy ? Method I conducted qualitative interviews with one teacher and eighteen pupils at a school participating in an adventure. I interviewed students both before and after the adventure . I used sound recording when I interviewed the teacher and then transcribed the material. I have done literature studies that is pertinent to the course Adventure Education held at Luleå Technical University. Results I found that the students look forward to the adventure and think it will be exciting and just the excitement that the adventure creates allows kids to think it is fun. When they think something is fun, they give the knowledge high value power, which then makes it more prone to learn. When they use their whole body and several senses, learning will become more easy. Children learn best when they are allowed to work in well-organized groups and where each individual is dependent on the other to achieve a successful result, this in turn leads to better self-esteem in students and they become better at working together and show each other respect . Conclusion One can use the companion exercises into their daily teaching and by taking advantage of the children´s imagination through exciting stories, create an interest in the subject which can help students to learn. By changing the learning environment and the outdoors, children will get more sensory input and use their whole body and therefor easier to learn and assimilate knowledge. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärarnas inställning ser ut till populärkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utsträckning samt på vilket sätt populärkulturen används av förskollärarna i verksamheten. Syftet är dessutom att undersöka om det finns något samband mellan inställningen och användandet. METOD Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod och är gjord genom en enkätstudie. Totalt åtta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit i studien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkätundersökningen angav 41 stycken sig för att vara förskollärare. RESULTAT Likt tidigare forskning visar vår undersökning att populärkulturen är en del av barnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek. Till skillnad från tidigare forskning visar vår undersökning att förskollärare är mer positiva och benägna till att använda populärkulturen medvetet i förskolan. Undersökningen visar också att förskollärare som använder populärkulturen gör det framför det egna intresset på grund av vetskap om populärkulturens påverkan på barns utveckling och lärande. Studien visar att det finns ett samband mellan förskollärares inställning till och användande av populärkulturen i förskolan då fler har en positiv bild av populärkulturen i förskolan och dess inverkan på barns utveckling och lärande bland de som medvetet använder populärkulturen än de som inte använder ämnet.

Syftet med detta examensarbete är att få en djupare förståelse för den fria lekens roll i förskolans verksamhet och betydelse för barns utveckling genom att lyfta fram och jämföra både barns och pedagogers reflektioner om fri lek och lek. Studien utgår från frågeställningarna: hur resonerar pedagoger i förskolan om barns fria lek samt hur reflekterar barn i förskolan om lek? För att besvara dessa frågeställningar har kvalitativa intervjuer med pedagoger och samtal med barn i förskolan använts som metod. Materialet från studien har sedan analyserats med tidigare forskning om lek för att få en djupare förståelse om lekens betydelse.  Resultatet från studien visar att man kan se både likheter och skillnader i pedagogernas och barnens reflektioner. Samtliga pedagoger och de flesta barnen anser att leken är viktig för barnen av olika anledningar. Pedagogerna anser att den fria leken har betydelse för barns utveckling och lärande, där de framförallt lyfter fram den sociala utvecklingen. Barnen lyfter fram leken som något lustfyllt och de betonar att det är viktigt att leka för att de tycker att det är kul. Studien visar även utifrån tidigare forskning och de intervjuade pedagogerna att pedagogernas förhållningssätt och miljöns utformning har en stor påverkan på barnens fria lek. Denna studie kan bidra till en ökad förståelse och bredare syn på den fria lekens betydelse för barns utveckling och dessutom ge inspiration till att använda leken som ett verktyg i förskolans verksamhet.

The study´s purpose is to investigate the underlying norms of how the concepts of language development and learning, used in the preschool curriculum. Knowledge of the concepts underlying norms can help to make visible what approach preschool teacher is expected to have to children's language, in relation to development and learning. The results of the study may in turn provide a picture of societal norms on children in preschool and a deeper understanding of the importance of preschool to review and analyze the content of the curriculum, then it is not a foregone conclusion. Theoretical basis is curriculum theory, which involves studying curricula in order to create a knowledge of a society and its cultural, social and economic demands. Norman Faircloughs critical discourse analysis is used as a method, in order to achieve the study´s intention and answer the questions at issues in the study. The critical discourse analysis considers that the discourse is creating the social world through language. The results of the study show that there is a language in the curriculum as normatively may influence preschool teacher. It is the concept of communication that sets the language in relation with development and learning. Communication should be seen as both method and content of preschool aim to give children a development and learning. Pre-school teachers must possess an attitude that says that all communication, both verbal and non-verbal, is important to give children a development and learning.

ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogikArbetslivspedagogik15hpTitelMöjligheter till lärande för inhyrda konsulter –utifrån tremotivationsarenorEngelsk titelLearning opportunities for externalconsultants–from three sources of motivationFörfattareAnnie Andersson, Linn IsbergHandledareStefan SellbjerDatum8januari 2015Antal sidor29NyckelordLärande, inre motivation, yttre motivation, konsultStudien syftade till att undersöka hur konsulternaupplevde sinamöjlighetertill lärande i förhållande till studiens tre framträdande motivationarenor; individen, bemanningsföretaget och kundföretaget. Den berörde ävenvilken betydelse dessaarenenorhade för konsulternas lärande. Fyra konsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.Transkriberingen bearbetades systematiskt genomen innehållsanalys, vilket bidrog tillresultatdelenstematiseringar. Empirin analyserades och sattes i relation till tidigare forskning. Studiens resultat påvisade att samtliga konsulter uppfattade lärande som en möjlighet. Det åskådliggjordes även hur motivationsarenorna påverkade konsulters lärande i en varierande utsträckning. Slutligenkonstaterades hur motivationsarenan individenupplevdes som den mest avgörande arenan för att ett lärande ska uppstå. Idenna aspekt inkluderades individuella mål, framtidssyn, personligt intresse och egen vilja. Vidarehadedetvarit av intresse att studera hur tillsvidareanställda på kundföretaget upplever möjligheter till lärande, för att därmed åskådliggöra om motivationsarenan individ utgör den största anledningen till lärande även hos tillsvidareanställda.