This work explores the possibility of Interactive Storytelling being able to mediate meanings of Chinese Characters used in the Japanese language, or kanji, and successful learning foundations of kanji. A great inspiration for this work was Dr. James Heisig and his series of books “Remembering the Kanji”. The advanced learning principles he proposed were used as a foundation to create an interactive storytelling experience prototype to test if students were able to pick up on said learning strategies and also meanings of kanji. Furthermore, to ensure didactical correctness of the software teachers of Japanese and Japanese studies were asked as well to participate in the test phase with the request for didactic feedback. The obtained results showed that learnability was improved, speaking for the future prospects of this project.

Undervisning som begrepp har fått en allt mer betydande roll på förskolan. Studiens syfte är att belysa och diskutera hur verksamma inom förskolan talar om undervisningsbegreppet på förskolan. Som metod användes semi-strukturerade intervjuer med förskollärare, förskolechef och en rådgivare inom pedagogisk utveckling. Resultatet visar att de deltagande respondenterna definierar och talar om undervisning på delvis olika sätt. Framförallt tycks respondenterna osäkra på vad undervisning på förskolan kan innebära. Gällande vilka förutsättningar som krävs för att bedriva undervisning är dock respondenterna mer samstämmiga. Framträdande är exempelvis barngruppen och arbetslagets betydelse. Respondenterna är relativt eniga i sina svar att det är förskolläraren som är ansvarig för att undervisningen, men 1 de betonar även här arbetslagets betydelse. En slutsats är att undervisning som begrepp bör förtydligas för förskollärare om undervisningsbegreppet ska kunna implementeras på avsett sätt i förskolans verksamhet

Syftet med uppsatsen är att ge en inblick i hur lärare ser på och använder sig av tallinjen som stöd för elevers förståelse av matematik, vilket gör att arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur använder sig lärare av tallinjen i matematikundervisning och hur ser lärare på tallinjens betydelse för elevers lärande i matematik?Studien omfattar kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex lärare som undervisar i åk 1–3.Arbetet har sedan analyserats utifrån tematisk analys med utgångspunkt i taluppfattning. Resultatet visar att lärarna arbetar med tallinjen inom olika områden av matematik, framförallt taluppfattning, addition, subtraktion samt multiplikation. Lärarna menar att tallinjen hjälper eleverna att få en bättre förståelse av tal även om den inte passar alla elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare resonerar och arbetar för att utveckla en god läsförståelse hos elever i årskurs 1-3. Jag har använt semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurserna 1-3 för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultaten visar att lärarna arbetar med samma innehåll men med olika metoder. De skilda metoderna beror på intresset hos läraren för läsning och läsförståelse samt skolans bestämmelser kring vilket material som ska användas i undervisningen.

Vårt examensarbete har bestått i att utforma ett teknikdidaktiskt arbetsmaterial för användning inom förskolans verksamhet. Arbetsmaterialet består av uppdragskort med aktiviteter för barnen att utföra. Uppdragskorten innehåller utöver aktiviteterna också kopplingar till läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) och aktuell forskning knutet till det aktuella ämnet teknik. För att fånga barnens intresse och göra uppdragen meningsfulla ingår en tygdocka i materialet. Tanken är att det är denna tygdocka som ger barnen uppdragen att utföra. Utgångspunkten var att utforma ett verktyg för all personal att använda i verksamheten för att undervisning i ämnet teknik inte ska kännas för stort och avskräckande. I denna text presenteras materialet där uppdragskort utgör huvuddelen, arbetsprocessen, den teori som ligger bakom samt hur materialet har fungerat att använda i verksamheten. Arbetsmaterialet är tänkt att fungera som ett verktyg för pedagoger i förskolan att använda i teknikundervisningen. I bilagan finns uppdragskorten presenterade samt det inspirationsblad som följer med materialet som en introduktion till pedagogen.

Bråk i matematikundervisningen är ett moment i matematik som flera elever anser är svårt. I denna litteraturstudie kommer jag att undersöka vad elever anser är svårt med bråk i matematikundervisningen, samt kolla på vad för stöd några författare anser elever behöver för ett bra lärande. Matematik är en av grunderna till ett fungerande arbetsliv. Eleverna behöver få en ordentlig grund för att kunna uppfylla sina kunskapskrav som finns i läroplanen, där det står att eleverna ska kunna identifiera naturliga tal och deras egenskaper för att kunna rangordna dem i ordning. Något som fungerar för flera av eleverna är att arbeta i grupp eller att få arbeta med laborativt material för att kunna se talet tydligt framför sig. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskningen säger om hur elever utvecklar sin matematiska förmåga inom bråk i matematikundervisningen, samt vad eleverna behöver för stöd i klassrummet. Detta genom att besvara frågeställningarna: Vilka svårigheter har eleverna med bråk i matematiken? och Vilket stöd behöver elever inom bråk i matematiken? För att kunna besvara dessa frågor och uppnå syftet har jag systematiskt sökt och analyserat vetenskapliga studier om bråk i matematikundervisningen.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares åsikter gällande utomhuspedagogik som metod inom ämnet naturvetenskap, om de är positiva eller negativa till metoden samt hur de anser att den påverkar eleverna. Den använda metoden är kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är positiva till utomhuspedagogik som metod och ser fler fördelar än nackdelar. Vi som genomfört studien har kommit till slutsatsen att utomhuspedagogik är en metod med fler fördelar än nackdelar, och att lärare bör bedriva denna pedagogik om möjligt.

Sammanfattning: Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur viktig leken är för idrottsläraren när det gäller att påverka barnens sociala och emotionella utveckling under idrottslektionerna. Syftet är också ta reda på vad idrottslärare anser att barn kan utveckla för sociala egenskaper genom lek och andra former av fysisk aktivitet, samt hur motoriken kan påverka och bidra till att utveckla barnet socialt och emotionellt. Metod: Undersökningen har handlat om idrottslärarnas uppfattningar vad det gäller det sociala utvecklandet genom lek. Valet av tillvägagångssätt föll på den kvalitativa metoden. Lärare har intervjuats och spelats in med bandspelare för att kunna få en bättre återspegling. Totalt sett har fyra olika lärare intervjuats. Kolbs utvecklingsteori har använts som teoretiskt perspektiv. Detta perspektiv handlar om upplevelsebaserat lärande, som innebär att man skaffar sig nya kunskaper och erfarenheter genom upplevelse. Resultat: Lärarna ansåg att barn kan utveckla flera sociala egenskaper genom lek. Det finns många sociala egenskaper. Ett exempel är empati genom att samspela med andra. Ömsesidighet, gemenskap, samarbeta, visa hänsyn och hur man uppför sig är ett fåtal av de egenskaper barn kan utveckla. Lärarna ansåg dessutom att motoriken är en viktig del av det sociala utvecklandet. De menade att genom att ha god motorik, kan barn delta i leken och känna sig trygga i en grupp. Lärarna tyckte att lek innebär att ha kul och känna rörelseglädje Lek innebär även att komma till en annan värld. Lärarnas undervisning präglas av leken då den är ett viktigt redskap för dem när det gäller inlärning. Slutsats: Leken är viktig, för att det är där barnen utvecklar dessa sociala egenskaper som de tar med sig under hela uppväxten. Motoriken är en viktig del av utvecklingen, eftersom om barnet inte kan röra sig på ett visst sätt, kan det kanske inte vara med och leka med de andra. Leken betyder otroligt mycket för idrottslärarna eftersom att den kan hjälpa barnet att utveckla vissa egenskaper, bland annat empati, hänsyn och samarbete. Det är genom leken dessa sociala egenskaper utvecklas. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Spelbaserat lärande har på senare år blivit ett populärt inslag i skolmiljöer. I denna litteraturstudie har vi undersökt ochsammanställt flera studier inom ämnet digitala spel som ett verktyg för lärande i matematikklassrummet. Efter att ha granskat åtta olika studier från fyra olika länder är vår slutsats att spelbaserat lärande kan ha en positiv effekt för lärande och motivation i matematikklassrummet. Dock är det fortfarande ett ungt forskningsområde och fler studier behövs innan man kan dra några slutsatser med säkerhet. / Game-based learning has become more popular in educational environments in the last few years. In this literature study,we have examined and compiled several studies within the field of using digital games as an educational tool in themathematics classroom. After looking into eight different studies from four different countries, our conclusion is thatgame-based learning may have a positive effect on learning and motivation in the mathematics classroom. However,the research area is still in its early stages and more studies are needed before one can make any conclusions with certainty.