Föreliggande kvalitativa studie ämnade undersöka hur lärare ser på samtalets betydelse i olika delar av svenskämnet, och hur de intersektionella faktorerna kön, social och etisk bakgrund spelar in för en elevs talutrymme i samtalet. Studien utgår ifrån intervjuer med fem gymnasielärare som är behöriga att undervisa i ämnet svenska. Studiens resultat visar att lärarna ser att samtalet kan vara gynnsamt i alla delar av svenskundervisningen, även om det i första hand nämns användas i arbete med litteratur. Vidare kan samtalet utifrån studiens bakgrund ses som betydelsefullt utifrån tre olika perspektiv- det sociala som handlar om elevernas identitetsskapande, det demokratiska som handlar om förmågan att göra sin röst hörd och samtidigt lyssna på andra, och utifrån ett kognitivtperspektiv som ett verktyg för tänkande och lärande. Dessa utgångspunkter blir synliga i lärarnas sätt att arbeta med samtal i undervisningen då de exempelvis genom talfördelning gynnar ett demokratiskt klassrumsklimat och upplever att eleverna kan utvecklas längre i samspel med varandra än på egen hand. Resultatet tyder också på att lärarna upplever att intersektionella faktorer kan spela roll för elevernas talutrymme i samtalet. Kön tycks vara den faktor som lärarna är mest oense kring, då en del av lärarna menar att kön kan sägas spela in i hur en elev tar ordet – att pojkar är mer benägna att ta ordet utan att be om det, medan andra menar att det är väldigt varierande i olika klasser och utifrån olika individer Faktorn etnicitet är lärarna mer ense om kan ha betydelse – till exempel då språkliga begränsningar kan spela in i hur villig en elev är att ta ordet i klassrummet. Utländsk skolbakgrund kan också sägas påverka. Elever som har en utländsk etnicitet kan också sägas ha andra referensramar och föreställningsvärdar vilka kan berika undervisningen men också begränsa i de fall då de blir ett hinder för den enskilda individen att vilja uttrycka sig i samtal. Den faktor som fyra av fem lärare anger har mest betydande roll i klassrumssamtal är emellertid elevens sociala bakgrund. Denna faktor tar sig uttryck genom att elever från en högre socioekonomisk bakgrund som har föräldrar med akademisk utbildning är mer vana vid att föra samtal i hemmet, och tar därför för sig i större utsträckning och även förväntar sig bli lyssnade på. Elever från en lägre social bakgrund kan däremot ha snävare referensramar och svårare att ta för sig av talutrymmet.

Redan från födseln deltar barn i samtal vilket innebär att de bör få möjlighet att fortsätta samtala med varandra för att skapa en grund för god kommunikation. De texter som behandlas i skolans värld blir allt mer komplexa vilket innebär att elever måste få möjlighet att samtala om det lästa. Genom att eleverna får diskutera texters innehåll och budskap tillsammans med andra kan läsförståelse utvecklas. Trots textsamtalets utvecklande karaktär visar forskning att elever inte ges möjlighet att samtala om skönlitteratur, vilket blir problematiskt då eleverna kan skapa en dålig självbild inför att ta sig an texter i skolan. Syftet med den empiriska studien var att ta del av sju lärares uppfattningar och erfarenheter om textsamtal i läsförståelseundervisningen i grundskolan. Den empiriska studiens insamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare som är behöriga i ämnet svenska. Studiens teoretiska ramverk var det sociokulturella perspektivet och de analytiska verktygen som användes för att tolka resultatet var mediering, stöttning samt appropriering. Studiens resultat visar att lärarna undervisar om lässtrategiers användning, aktiverar förkunskaper samt undervisar om genrens uppbyggnad. Slutsatsen för den empiriska studien är att textsamtalets dialogiska karaktär möjliggör ett samspel mellan lärare och elever som kan leda till ett kunskapsutbyte. Genom lärares strategier i textsamtalen kan eleverna ges möjlighet att utveckla läsförståelsen vilket även forskning stödjer.

För att en lärare ska kunna göra en bedömning av en elevs kunskaper måste eleven visa läraren vad eleven kan. Forskning har visat att elever tycker att naturvetenskap är svårt och att ett stort hinder är det naturvetenskapliga språket. Det naturvetenskapliga språket hindrar elever från att visa sin kunskap inom ämnet. Forskning har även visat att genom ett laborativt arbetssätt ges elever förutsättningar att visa sina kunskaper på flera olika sätt och att materialet kan vara ett stöd för eleven när språket inte räcker till. I denna aktionsforskningsstudie har det i de deltagande skolorna visat sig att det laborativa arbetssättet inte används som bedömningsunderlag när eleverna ska visa sina kunskaper trots att det ger eleverna fler sätt att visa sina kunskaper på än vid skriftlig examination. Studien syfte är därför att tillsammans med elever och lärare bidra med kunskap om hur ett laborativt arbetssätt används vid bedömning av elevernas naturvetenskapliga kunskaper utifrån läroplanens kunskapskrav i fysik när elever arbetar i grupp med ett laborativt material. Resultatet av studien visar att det är möjligt att genomföra en bedömning av elevers kunskaper vid laborativa arbetssätt och att elever visar då sina kunskaper på fyra olika sätt: diskuterar moment i uppgiften, använder det laborativa materialet, ställer frågor till sina gruppmedlemmar och muntligt eller praktiskt visar ämneskunskaper. Detta har uppmärksammats genom att eleverna vid genomförandet uppfyller flera av kunskapskraven för fysik i åk 6. Det som hämmar eleverna till att visa sina kunskaper ytterligare är uppgiftens begränsningar. Vidare forskning bör därför studera vilken typ av uppgifter som är fördelaktiga att använda sig av vid bedömning av elevers naturvetenskapliga kunskaper vid en laborativ uppgift i grupp.

Vår kunskapsöversikt ämnade att undersöka och sammanställa forskning inom vårt problemområde och svara på vår frågeställning “Hur definieras och tillämpas historiemedvetande i forskning och hur menar forskningen att historieämnet kan utvecklas?”. I våra sökresultat fann vi olika vetenskapliga artiklar, studier och bokkapitel som var relevanta för frågeställningen. De källor vi använt oss av behandlar historiemedvetande som begrepp på ett sätt som blir relevant för historieämnet i skolan. Resultatet är uppdelat i fyra delar: den första delen redogör kort för hur historiemedvetande-begreppet definierats och tillämpats, den andra delen behandlar utmaningar kopplat till läromedel i historia, den tredje delen rör historiebruk i historieundervisningen, den fjärde delen behandlar historiemedvetande kopplat till minnen och historiskt tänkande, samt historieämnets relation till den historievetenskapliga disciplinen. Slutligen diskuterar vi vilka tendenser vi ser i resultatet i stort, samt vad detta skulle kunna innebära för historieämnet.

Kunskapsöversiktens syfte var att finna svar på frågan hur användningen av digitala verktyg påverkar elevers skrivutveckling i grundskolan. Genom en ingående analys av valda artiklar resulterade detta i olika perspektiv kring vår frågeställning. Artiklarna valde vi genom en noggrann sökprocess på tre olika sökplattformar, ERC, ERIC och Swepub, med ett antal avgränsningar för att definiera urvalet eftersom vi främst valde att rikta in oss och fokusera på begreppen digitala verktyg och skrivutveckling. Sökprocessen och analysen av artiklarna indikerade främst att användningen av digitala verktyg i undervisningen bidrog med nytta och lärande. Samtidigt visade även undersökningen att det fanns studier som ansåg att användningen av digitala verktyg kunde ha en negativ påverkan på bland annat elevernas handstil. Kunskapsöversikten avslutades med en sammanfattning. Vi förde även en diskussion kring våra egna tankar och uppfattningar om frågeställningen.

I denna studie har intresset varit att utforska vad kooperativt lärande är och vilka effekter lärare anser att det har på matematikundervisningen. Fokus har legat på att titta närmare på hur lärare synliggör de fem grundprinciper som ligger till grund för det kooperativa lärandet. Dessa fem grundprinciper är: positivt ömsesidigt beroende, samarbetsfärdigheter, eget ansvar, lika delaktighet och samtidigt stödjande interaktion och återkoppling (feedback, feedup och feedforward). Jag har valt att intervjua fyra lärare vilka är utbildade inom kooperativt lärande och använder detta i matematikundervisningen. De frågeställningar som har varit ett utgångsläge för att besvara studiens syfte är: Hur kan kooperativt lärande användas i matematikundervisningen? På vilket sätt arbetar lärarna med kooperativt lärande för att stärka elevernas matematikkunskaper? Vilka utmaningar finns inom det kooperativt lärandet? Hur synliggörs grundprinciperna för att uppnå ett kooperativt lärande? Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och teorin om socialt beroende.   Ett kooperativt lärande är ett samarbete mellan elever som ska utveckla deras kunskaper och sociala förmågor. Det handlar om strukturer för hur interaktionen mellan eleverna ska ske, vilken organiseras av läraren. Resultatet visar att det går att ersätta den traditionella undervisningen i matematik helt med de kooperativa övningarna. Det visar även på att det endast går att använda de kooperativa övningarna till repetition av begrepp och befästa kunskapen på detta sätt. Oavsett vilken av dessa metoder som används så ser lärarna en positiv utveckling av kunskaper hos eleverna genom att använda de kooperativa övningarna inom matematiken. Eleverna får synliggöra sina tankar och lära sig sätta ord på hur de tänker. Genom de fem grundprinciperna skapas ett kooperativt lärande och undersökningen visar att samarbetsfärdigheter är den grundprincip lärare lägger störst vikt på. Det går inte att förvänta sig att arbetssättet ska fungera direkt och ge en positiv påverkan på elevernas lärande i matematik. Det är en process som kräver mycket arbete och förberedelse för att fungera och ge positiva effekter. Slutligen konstateras att läraren behöver ha goda kunskaper om kooperativt lärande för att framgångsrikt kunna använda det i matematikundervisningen.

Syftet med vår studie är att ta reda på lärarens intentioner med sin undervisning i matematik baserat på området skolan befinner sig på, hög respektive låg socioekonomisk status områden. Vi vill även ta reda på vilka faktorer som påverkar lärarens möjligheter med sin matematikundervisning. Vi har kommit fram till att det både finns likheter och skillnader med lärarens intentioner och möjligheter med sin undervisning utifrån området skolan befinner sig på. Skillnaderna grundas bland annat på vad skolan har för tillgångar, elevernas motivation till matematiken och tidigare erfarenheter som baseras på deras socioekonomiska bakgrunder. Detta är några faktorer som påverkar och möjliggör lärarnas arbete och undervisning samt elevernas prestation i matematik.

No description available.

Sammanfattning/Abstract Larsson, Åsa (2021). Matematikspel – ett sätt för vårdnadshavare att stötta sitt barn. Speciallärarexamen: Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas ge insikter om hur matematikspel i hemmet dels stödjer elevernas matematikkunskaper inom taluppfattning på kort sikt och dels dokumentera vårdnadshavarnas syn på detta. Parallellt med matematikaktiviteterna får eleverna intensivundervisning i skolan. Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att utifrån Skolverkets bedömningsstöd Taluppfattning, arbeta med de elever vilka ligger på den lägre nivån utifrån deras riktlinjer. Dessa elever erbjuds intensivundervisning i liten grupp om tre elever, under en sexveckors period, parallellt får de även hem matematikaktiviteter vilka ska genomföras tillsammans med vårdnadshavaren. Elevernas kunskaper på kort sikt följs upp genom att Skolverkets bedömningsstöd genomförs en gång till vid intensivundervisningens slut. Frågeställningar - Hur upplever vårdnadshavarna matematikaktiviteterna, vilka genomförs i hemmet? - Hur upplever vårdnadshavarna sitt barns inställning till intensivundervisningen? - Hur utvecklas elevernas matematikkunskaper på kort sikt? Teori De perspektiv vilka har betydelse för studiens syfte är det specialpedagogiska perspektivet. Det har betydelse för studiens syfte för att belysa de tre specialpedagogiska perspektiven, som Nilholm (2005) tar upp. Dessa är kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Vilket av dessa tre perspektiven man väljer, spelar roll för hur man lägger upp den specialpedagogiska verksamheten. Metod Metoden som valdes var multipel fallstudie, vilket innebär att mer än ett fall undersöks. Fallstudie är bra att använda då gränserna mellan företeelsen och kontexten är svår att skilja på. I studien användes kvalitativa metoder såsom halvstrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Resultat Studien visar att elevernas matematikkunskaper inom taluppfattning har utvecklats på kort sikt, genom intensivundervisningen. Vårdnadshavarna upplevde att deras barn hade uppskattat intensivundervisningen och att deras kunskaper ökat. Även matematikaktiviteterna vilka genomfördes hemma var uppskattade och vårdnadshavarna ansåg att de var utvecklande ur matematisk synvinkel. Specialpedagogiska implikationer Studien visar att intensivundervisning i skolan i kombination med inslag av matematikspel ihemmet kan vara en bra metod för att möta elever i matematiksvårigheter. Speciallärare med inriktningen matematikutveckling har särskild kunskap om både intensivundervisning och om att välja eller uppfinna lämpliga matematikspel. Nyckelord Intensivundervisning, läxor, matematik, spel, vårdnadshavare.

Denna studie handlar om hur man på högstadiet arbetar med elever som inte har nått en automatiserad avkodning och gott läsflyt. Det som undersökts är i vilken utsträckning åtgärderna handlar om kompensation eller om interventioner i form av träning. Studien har en kvalitativ, fenomenologisk ansats och utgår från ett dilemmaperspektiv. Sex lärare med specialpedagogiskt uppdrag på lika många olika skolar i samma kommun har intervjuats. Genom en tematisk analys av intervjuerna framkom fem olika teman som sammanfattar respondenternas upplevelser av fenomenet avkodningsträning på högstadiet. Dessa är: ”Att upptäcka och åtgärda”, ”Prioriteringar”, ”Att skapa motivation för läsning”, ”Att skjuta brett” samt ”Mot självständighet”. Resultatet visar att, vid sidan av anpassningar är kompensatoriska hjälpmedel den främsta åtgärden för att stötta elever med avkodningssvårigheter. I de fall man tränar med elever görs detta i klass eller grupp eftersom man då når fler elever med samma åtgärd. En metod som ofta används är Upprepad läsning med kamratrespons. Dock förekommer i stort sett ingen träning på individnivå, något som forskning visar är det mest effektiva. Lärarna i studien har en önskan om att detta möjliggörs men anser samtidigt att det är angeläget att prioritera att elever med läs- och skrivsvårigheter är bekväma med tillgängliga verktyg när de lämnar högstadiet, så att de blir självständiga att ta sig an sina gymnasiestudier och, i förlängningen, i sin framtid. Vidare arbetar lärarna mycket med att motivera elever till läsning då motivation är en av de grundläggande faktorerna bakom en god läsutveckling. / This study deals with how Swedish high schools work with students who do not have automatic decoding and fluent reading. What has been examined is the extent to which the measures are about compensation or interventions in the form of training. The study has a qualitative, phenomenological approach and is based on a dilemma perspective. Six teachers commissioned to special education at six different schools in the same municipality have been interviewed. Through a thematic analysis of the interviews, five themes emerged that summarize the informants' experiences of the phenomenon of decoding training in high school. These are: "To Discover and Take Action", "Priorities", "To Create Motivation for Reading", "To Aim Wide" and "Towards Independence". The results show that, in addition to adaptations, compensation is the main measure to support students with decoding difficulties. When training with students is carried out, this is done in class or group in order to reach more students with the same action. A commonly used method is Repeated Readings with peer response. However, there is virtually no training at the individual level, which research shows is the most effective. The teachers in the study have a desire for this to be made possible although they consider it important to prioritize that students with reading disabilities are comfortable with the assisting technology available, in order to become independent to take on their secondary education and in their future life. Furthermore, teachers work a great deal to motivate students to read as motivation is one of the fundamental factors behind a successful reading development.