Denna kunskapsöversikt syftar till att besvara frågeställningen: Vad säger forskning om historiskempati i historieundervisningen? Syftet med kunskapsöversikten är att inspirera oss själva somlärarstudenter, andra lärarstudenter och verksamma lärare att variera sin historieundervisning.Texter, som vetenskapliga artiklar, avhandlingar, utvärderingar och rapporter, har sökts i olikadatabaser. Den insamlade forskningen har granskats och resultatet indikerar att användandet avförstahandsskällor och förstahandsperspektiv i historieundervisningen främjar utvecklingen avhistorisk empati hos elever. En tydlig slutsats är att historisk empati kan utvecklas när elever får sättasig in i en historisk aktörs perspektiv eller tolka en historisk källa, men att de då behöver lämpligtstöd från sin lärare.

The work covered in our essay touches on areas of "Stories and History use". During the course of the work, we have systematically analyzed several theses, doctoral theses and studies to seek a given answer to the question "What does research about the use of stories say to increase students' history consciousness?". The purpose of the work is to investigate how teachers or students use stories to influence students' history consciousness. In a classroom session, the aim is to identify the opportunities and possible obstacles that may occur when learning history and stories. In addition, the aim is to use research to see if history didactics can provide different methods to help the learning process or flesh out the concepts. The selection of sources that became important to the work was retrieved using the search methods: EBSCO, Libsearch, Libguide and avhandling.se. When the information was collected, revised and analyzed we finally discussed if what we collected could answer our question. The conclusion we came up with was as follows: With the help of research, we can suggest that the use of narrative is something that should not be excluded from teaching. Doesn't matter which age group or subject you are studying. When students get oriented in space and time, their history consciousness is activated as they probably draw similarities with themselves or use stories to understand something.

No description available.

Läsförståelse är en viktig faktor för att kunna ta del av innehållet i en bok och skapa förståelse för hur händelser hänger ihop med varandra eller hur det kommer sig att de sker efter varandra. Mening och förståelse skapas när elever får lyssna och samtala med varandra eller med lärare. Boksamtal bygger på att samtala om skönlitterära texter, som innebär att elever får möjlighet att arbeta tillsammans och reflektera över det lästa. Följande litteraturstudie bygger på systematiska sökningar i olika databaser. Studiens syfte är att belysa forskningsläget kring hur boksamtal kan utveckla elevers läsförståelse i åldrarna 6-9 år. Det material som bearbetats under studien belyser resultatet av hur elever med hjälp av frågor kan förbättra sin förmåga att tolka, samt förstå textens sammanhang och handling. Resultatet visar att boksamtal är ett givande arbetssätt såvida det sker på rätt sätt och anpassas till elevers förmåga. Det skapar möjligheter till en förbättrad läsförståelse, ett läsintresse och en motivation till läsning hos elever. Det framkommer även att oavsett vilken metod som används eller vilket ämne undervisningen sker i, har boksamtal om skönlitterära texter en bidragande effekt till ökad kunskap hos elever. Vidare forskning inom området kan belysa hur skönlitteratur används inom SO-ämnena för att väcka intresse och skapa en djupare förståelse för ämnet genom texten.

Studien är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka grundskollärares upplevelser av att arbeta med kooperativt lärande som arbetssätt. Till studien har elva verksamma grundskollärare som undervisar i årskurs 1–5 medverkat. Syftet med studien är att ta reda på lärarnas användning, kunskaper och erfarenheter om kooperativt lärande mot ämnet svenska. Insamlingen av underlag till studien har skett genom intervjuer. Det teoretiska ramverk för studien är den sociokulturella teorin där transkriberingarna har behandlats utifrån en tematisk analys.  Resultatet visar att lärarna använder arbetssättet i varierande grad. Om en skola satsar på kooperativt lärande har det en betydelse för hur stora kunskaper informanterna besitter. Lärarna upplever vissa utmaningar att använda kooperativt lärande i ämnet svenska. Generellt upplever informanterna att kooperativt lärande är ett gynnsamt arbetssätt. Informanterna var eniga om att arbetssättet skapar en delaktighet hos eleverna som blir aktiva oavsett kunskapsnivå.

Måltider är viktiga rutiner i förskolan där förskollärares ledarskap och bemötande av barn påverkar hur måltiderna upplevs. I studien undersöks förskollärares beskrivningar av att använda sitt ledarskap under måltider i förskolan och i bemötandet av barns motstånd vid dessa måltider. Frågeställningarna studien utgår från är: Vad beskriver förskollärare att de använder för ledarskap under förskolans måltider och vilket bemötande beskriver förskollärare att de använder mot barn som gör motstånd under måltiderna? Studien är kvalitativ och utgår från fem intervjuer med förskollärare där resultatet analyseras utifrån en tematisk analys. Med utgångspunkt i en relationell pedagogik analyseras förskollärarnas beskrivningar utifrån begreppen mellanmänskliga möten och dialog. Resultatet i studien visar att förskollärarna använder sitt ledarskap på främst tre sätt under måltiderna, dessa är för att skapa undervisningstillfällen, individanpassa sina bemötanden och förhandla med barnen. I studien framkommer även vikten av att förskollärare reflekterar över sitt ledarskap och bemötande av barnen för att skapa möjligheter till förändring under förskolans måltider.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur vårdnadshavare ser på undervisning i förskolan. För att besvara studiens frågeställningar hur vårdnadshavare upplever att undervisning sker, vad den innebär och vad den bör innehålla har 11 semistrukturerade intervjuer genomförts och analyserats. Studiens teoretiska utgångspunkt är den utvecklingspedagogiska teorin. Resultatet visar att förskolan antingen ses som en plats för undervisning eller lärande, och att undervisning kan ske i de flesta sammanhang. Slutsatsen är att förskolans undervisning, enligt vårdnadshavare, bör innehålla socialt samspel och vara skolförberedande, och att förskollärares förhållningssätt är av stor vikt.

Den här studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga. Studien undersöker hur relationen ser ut mellan variablerna läsförståelse, avkodning och fonologisk medvetenhet (manipulation, syntes och rim) för elever i årskurs 1. Studien undersöker även hur elever i årskurs 1 presterar på tester som mäter dessa variabler. Datainsamlingen har skett genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Totalt medverkade 41 elever i årskurs 1 från två olika skolor. Samtliga elever hade svenska som modersmål. Eleverna har genomfört tester för att mäta de olika variablerna. Data från studien analyserades genom korrelation- och regressionsanalyser. Resultaten visar att majoriteten av eleverna får nära maxpoäng på tester i rim och syntes. Detta indikerar att eleverna behärskar dessa förmågor. För manipulation, avkodning och läsförståelse syns en spridning i resultaten. Av detta kan man anta att dessa förmågor är under utveckling och att eleverna har kommit olika långt i sin utveckling. Våra korrelationsanalyser visar att rim och syntes har medelstarka och signifikanta korrelationer med avkodning och läsförståelse. Manipulation har stark och signifikant korrelation med avkodning och läsförståelse. Analysen visar också en stark och signifikant korrelation mellan avkodning och läsförståelse. I regressionsanalyserna visade sig manipulation vara den enda variabeln som signifikant bidrog till avkodning, och avkodning den enda variabeln som signifikant bidrog till läsförståelse. De signifikanta korrelationer som syns mellan fonologisk medvetenhet och läsförståelse kan förklaras med deras relation till avkodning, sambandet går via avkodning.

Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur speciallärares uppdrag ser ut i det dagliga arbetet och hur arbetet organiseras ute på skolorna. Det är en kvalitativ studie och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer. Urvalet är ett målinriktat bekvämlighetsurval bestående av tolv yrkesverksamma speciallärare med speciallärarexamen eller en magister i specialpedagogik. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, tematiserats och analyserats. Datamaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultatet blev fyra teman med tre eller fyra underteman. De teoretiska perspektiv som behandlas i examensarbetet är det relationella perspektivet, det kategoriska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet av vår studie är att speciallärares arbete till huvudsak består av undervisning. Undervisningen sker utifrån de åtgärdsprogram som finns och innebär ett kategoriskt perspektiv då undervisningen blir åtgärdande. Speciallärares arbete sker vanligtvis med enskilda elever eller med en mindre grupp elever utanför klassrummet. Speciallärarna anser att de har en stor frihet att styra över sitt arbete men att det upplevs som svårt att hinna med alla elever som de önskar. Tiden är ett hinder. Speciallärarna menar att de har för lite tid till att arbeta med de elever som behöver stöd men också att tid försvinner till annat som till exempel att närvara på möten, vara rastvakt och vikariera. Speciallärarna anser att de har ett stort stöd och förtroende från rektor då det gäller det specialpedagogiska arbetet. En möjlighet i arbetet men också ett hinder är kollegor. Kollegor är en möjlighet då samarbetet fungerar och det genomförs diskussioner om lärande och lärmiljöer. Samtalen kan bidra till ett relationellt perspektiv på elevers lärande. Samarbete kan dock vara ett hinder i arbetet då det inte råder en gemensam syn på lärande och elever. Speciallärarna hamnar i ett kategoriskt perspektiv då det behöver ordnas snabba lösningar för stunden. Ett ord som de flesta av våra informanter använder då de beskriver sitt arbete är flexibelt. Huvudresultatet av studien är att speciallärares arbete ser väldigt olika ut beroende på vilken skola de är verksamma på men att de alla i huvudsak arbetar med undervisning. Speciallärarna styr över sin tid själva men rektor, skolans elevhälsa och åtgärdsprogram påverkar också vad som blir deras arbetsuppgifter. Speciallärarnas arbete sker utifrån ett kategoriskt perspektiv men med en önskan om ett perspektiv som är mer relationellt.

Syftet med studien var att öka kunskapen om pedagogik som används på gruppboenden med LSS (SFS 1993:387) och hur det karaktäriseras i arbetet. Utifrån detta gjordes en kvalitativ intervjustudie med fem personal som arbetar på ett gruppboende inom LSS, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Resultatet visade att lärande och utveckling för brukarna var i fokus, och metoder som användes var framförallt stegvisa och anpassade efter individen. I diskussionen visade det sig att det till stor del stämde in på tidigare forsknings resultat. Studien visade att det är viktigt att arbeta pedagogiskt med brukarna och att använda metoder som är individanpassade. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>