Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om förskollärares uppfattningar och tankar om arbetet med ekologisk hållbarhet i förskolan. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare från tio olika förskolor från olika delar av Sverige. Studien har utgått från den fenomenologiska teorin som fokuserar på mänskliga erfarenheter. Studiens resultat visar att informanterna uppfattar att förskollärares eget intresse är av betydelse för barns lärande samt hur undervisning om ekologisk hållbarhet prioriteras i verksamheten. Fortsättningsvis visar resultatet att förskollärare besitter en grundläggande förståelse av ekologisk hållbarhet, men upplever begreppet svårförklarat vilket leder till en osäkerhet hur området skall preciseras i undervisningen. Vidare uppvisar studiens resultat att vardagsarbetet är betydelsefullt i arbetet med ekologisk hållbarhet. Det finns även indikationer på att tematiskt arbetssätt, demokratiskt arbetssätt och upplevelsebaserat lärande är vanligt förekommande i det pedagogiska arbetet med ekologisk hållbarhet i förskolan.

Denna kunskapsöversikt inriktar sig på elever i lågstadiet i relation till det kooperativalärandets effekter på matematiklärande. Mer specifikt ligger fokus på att besvara vilka föroch nackdelar det kooperativa lärandet kan ha för elever lärande i matematik. Det specifikasyftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka det kooperativa lärandets effekt förelevers utveckling inom matematik, med fokus på elever i matematiksvårigheter.Huvudfrågeställningen är således ¨Vilken effekt har det kooperativa lärandet på elever imatematiksvårigheter?¨. För att besvara frågeställningen kombinerades sökorden¨cooperative learning¨, ¨mathematical difficulties¨ och ¨mathematics¨ med booleskaoperatorer i två forskningsdatabaser, ERIC och JSTOR. Totalt har åtta vetenskapliga artiklarvalts ut som behandlar forskning inom området kooperativt lärande. Resultatet från studientyder på att kooperativt lärande har positiva effekter när eleverna får ta del av varandraskunskaper och erfarenheter. Resultatet visar även på att de matematiska förmågorna;resonemangsförmåga, problemlösningsförmåga, begreppslig förmåga,kommunikationsförmåga och argumentationsförmåga lättare kan utvecklas genomkooperativt lärande. Något som också framkom i resultatet var att det kooperativa lärandetkan ha negativa effekter för främst elever i matematiksvårigheter eftersom de kan känna sigmer utsatta i situationer där de får möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Framtidaforskning behövs för att undersöka hur den kooperativa arbetsmetoden kan vara merfördelaktig än traditionell undervisning.

The Swedish upper secondary school curriculum emphasizes on the individual learner’s development. In order to meet the needs of the pupils the teachers must vary their teaching methods and also the forms of assessment. This study focuses on teachers’ views and thoughts on varied forms of examinations and assessment in mathematics. Four teachers were interviewed and the responses analysed using phenomenology as a methodological background. The theoretical framework consists of formative/summative and formal/informal assessment and inclusive education. Five central themes emerge from the transcriptions of the interviews: 1. Current forms of examinations, 2. Limitations, 3. Assessment, 4. Expressed demands, and 5. The pupil’s needs. The results imply that teachers tend to employ mainly written exams. Time is the most significant limiting factor obstructing teachers from varying the method of examination. Also, a dilemma occurs when teachers contemplate the importance of the national tests versus teaching the curriculum. The role of the special needs teacher could easily include instructing teachers in how to develop, implement and evaluate different forms of examinations and assessment in upper secondary school mathematics.

Enligt Skolverket (2019) ska matematikundervisning ge elever möjlighet till att utveckla kunskaper om ämnet och hur de kan använda sig av det i vardagen, samt bidra till elevernasintresse för matematik och tilltro till sinförmåga att använda matematik i olika sammanhang. Som lärarstudent upplevde jag att flera av de elever somjag kom i kontakt med under min praktik hade negativa känslor för ämnet matematik. Mina erfarenheter fickmig att fundera över vad detta kan bero på. Syftet med denna forskningsöversikt är att förstå och få merkunskap om fenomenet känt som matematikångest. För att få bättre förståelse för matematikångest söktesstudier på bakomliggande faktorer och kunskapsöversikter som diskuterar forskning kring ämnet. Resultatetsom inkluderar totalt 12 vetenskapliga studier visar bland annat att trots över 60 års av forskning ommatematikångestså finns det fortfarande ingen tydlig definition eller teoribildning kring ämnet. De främsta orsaker till matematikångest som dessa studier visar är personliga faktorer vilket innebär kognitiva och emotionella processer. I detta ingår elevens självbild och självkänsla. En orsak som även betonas är att matematikångest kan uppstå hos eleversom en följd av traditionella undervisningsmetoder och lärares egna attityder mot ämnet.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka lagerarbetares erfarenheter av hur arbetsdelningen påverkar möjligheten till lärande och utveckling på arbetsplatsen samt vad det är som får dem att stanna kvar i yrket. Studien baseras på den en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Resultatet av studien visar att deltagarna upplever att arbetsdelning och kompetensutveckling är relaterade till varandra. På grund av krav på arbetsprestation har de svårt att hinna med sina arbetsuppgifter, vilket gör det omöjligt för arbetstagarna att vara involverade i andra processer på arbetsplatsen. Samtidigt upplever arbetstagarna att de förändringsinriktade processerna på arbetsplatsen, som enligt arbetsgivaren skulle utveckla arbetstagarnas kompetens, aldrig blir det som lovats och processerna har dessutom inte någon relevans för arbetstagarnas individuella kompetens eller den organisatoriska utvecklingen. Den inlärda hjälplösheten vilken Ringsberg (2014) betonar som en oroväckande förmåga och som individer med begränsade färdigheter och utbildning utvecklar, sprids även genom lagerarbetarnas upplevelse om ekonomisk trygghet. Oförmågan som lagerarbetarna känner för nya utmaningar som till exempel en ny arbetsplats eller nya arbetsuppgifter är en produkt av den inlärda hjälplösheten vilket leder till inlåsning. Trots det kan den fortsatta forskningen fokusera på vilka interventionerna är gällande förändringsarbeten för arbetstagarnas engagemang och lärandet i lageryrket samt hur implementeringsprocessen av interventionen förverkligas. Medarbetarnas kunskaper kan användas för att fullfölja implementeringen av förändringsprocessen samt genom deltagande av nya processer vilket växlar mellan de färdigheter som arbetstagarna har, att ta till vara arbetskollegornas kunskaper och lära den andre nya strategier och arbetsuppgifter i relation till deras yrke.

Studien syftar till att skildra svensklärares användning av grupparbete i årskurs 4–6 genom att i en enkätundersökning undersöka faktorer som kan påverka lärarnas upplevelser av arbetssättet, samt hur de värderar olika aspekter av ett grupparbete i sin planering. I bakgrunden ges en översikt av viktiga begrepp samt vilka svårigheter och möjligheter som grupparbeten kan medföra i undervisning, samt tidigare forskning kring ämnet. Därefter analyserades data utifrån bakgrund, tidigare forskning och teorierna: Sociokulturell teori och ETG-modellen. Resultatet visar att lärarna har generellt bra upplevelser av arbetssättet och att de ser flera språkutvecklande fördelar med att använda grupparbeten, men uppger vissa svårigheter som kan liknas vid resultat från tidigare studier. Dessa faktorer verkar dock inte påverka i vilken utsträckning grupparbeten används. Resultatet visar även att lärarna har ambitioner att planera uppgifter som kräver samverkan, samtidigt som deras värdering av gruppsammansättning, bedömning och ämnesinnehåll kan visa att interaktion och samarbete missgynnas i grupparbeten.

Syftet med denna studie var att beskriva hur anställda på en kundtjänst i en stor organisation upplever lärande på sin arbetsplats. Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades tio anställda på en kundtjänst i en stor organisation. Intervjuerna transkriberades och blev till 43 sidor data, som sedan kategoriserades och analyserades. Studiens resultat visar likheter med den tidigare forskningen inom området för arbetsplatslärande. Studiens resultat visar även att de anställda på kundtjänsten upplever att individer själva i viss mån behöver ta initiativ för sitt lärande. Vidare visar resultaten att lärande upplevs som en viktig del av vardagen på arbetsplatsen och en viktig del för de anställda för att utvecklas. De anställda upplever också mer formella typer av lärande som viktigt, framförallt för att skapa en grundläggande kunskap. Studiens resultat pekar även på eventuella förbättringsmöjligheter som de anställda upplevde skulle förbättra deras lärande på arbetsplatsen och inom organisationen. / <p>Betygsdatum 2021-06-07</p>

Detta är en studie om hur personalen i fritidshemmet uppfattar lärande hos sina elever och hur de anser sig möjliggöra lärande. Tidigare forskning visar på skillnader i hur personalen uppfattar lärande i fritidshemmet och vad det är eleverna lär sig där, om de som personal ska planera för elevernas lärande, i vilka situationer eleverna lär sig och hur personalens syn på elevernas lärande påverkar deras arbetssätt. Vi har genomfört sju intervjuer med personal på fritidshem. Det insamlade datamaterialet analyserades genom att det transkriberade materialet från intervjuerna gicks igenom för att på så sätt uppmärksamma likheter och skillnader i intervjupersonernas svar. Sedan delades materialet in i grupper baserat på innehåll där svaren jämfördes och ställdes mot varandra för att belysa skillnader. I resultatet av studien uppmärksammas att intervjupersonerna har olika uppfattningar om vad eleverna lär sig och hur de lär sig på fritidshemmen i Sverige. Det finns olika uppfattningar om hur personalen i fritidshemmet anser sig möjliggöra elevernas lärande och att stödet från rektorer ser olika ut på olika fritidshem. Däremot finns en generell likhet i att elevernas fria lek anses av fritidspersonalen vara viktig för elevernas utveckling och lärande. Utifrån resultatet av studien finns både likheter och skillnader med tidigare forskning som gjorts om elevers lärande på fritidshemmet. I diskussionsdelen lyfts bland annat elevernas fria lek och valfrihet att delta i planerade aktiviteter, hur fritidspersonalens syn på elevernas lärande påverkar dem i deras yrkesroll och vilka ramfaktorer som påverkar fritidsverksamheterna. I likhet med tidigare forskning visar resultatet av vår studie att uppfattningar av lärande skiljer sig från person till person och att personalen antar olika roller baserat på deras uppfattning om lärande. En likhet kan även ses i att fritidspersonalen har olika ramfaktorer som påverkar dem i deras arbete samt att de är måna om elevernas välmående. En skillnad som framkommit mellan resultatet av studien och den tidigare forskningen är hur viktigt intervjupersonerna upplevde rektorernas stöttning och engagemang att vara, detta nämns inte i tidigare forskning om ämnet. Rektorernas stöd, eller avsaknad av stöd, upplevs av intervjupersonerna i vår studie som en ramfaktor som påverkar deras arbete vilket i sin del påverkar fritidshemmets verksamhet och elevernas lärande. Intressant för framtida studier anser vi därför vara rektorers syn på och kunskaper om fritidshemmet samt huruvida personalen i fritidshem, oavsett pedagogisk utbildning, använder sig av rådande styrdokument i sitt arbete utifrån att både stöd från rektor och läroplanen är ramfaktorer som påverkar lärandet. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning 23 grundskollärare använder utomhuspedagogik i sin undervisning samt att undersöka vilka möjligheter och hinder de ser med utomhuspedagogik som undervisningsmetod. Studien genomfördes med en enkätstudie och intervjuer. Resultaten jämfördes med varandra för att finna eventuella skillnader i svaren. Resultaten visade att majoriteten av de deltagande lärarna använder utomhuspedagogik i sin undervisning en gång i veckan. Både möjligheter och hinder med utomhuspedagogik som undervisningsmetod har kommit fram i resultaten. Slutsaten blev att det finns mestadels stora möjligheter med utomhuspedagogik som metod.

En del av förskollärares uppdrag innebär att bedriva undervisning och skapa förutsättningar för lärande samt att se till att leken får en central del i utbildningen (Skolverket, 2018). En aktuell fråga är dock hur stor plats leken får i dagens förskolor när undervisningsbegreppet fått en mer framträdande plats i Lpfö18 och förskolans verksamhet. Studiens syfte är tvåfaldigt. Studien syftar dels till att bidra med kunskap om vad undervisning och lek innebär och hur relationen till lärande definieras av ett urval förskollärare, dels till att bidra med kunskap om hur dessa förskollärare beskriver sitt konkreta arbete med undervisning och lek i förskolans verksamhet. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Vilka innebörder av undervisning och lek beskriver förskollärarna och upplever de att inskrivningen av undervisning i förskolans läroplan på något vis påverkat förskolans verksamhet? Hur beskriver förskollärarna relationen mellan undervisning, lek och lärande, och hur beskriver de att de konkret arbetar med detta? Vilken roll beskriver förskollärare att de och barnen har i undervisning och lek? De teoretiska utgångspunkter som använts i studien är socialkonstruktionistisk teori, utvecklingspedagogisk teori, lekvärldar och lekresponsiv undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har använts där semistrukturerade intervjuer genomförts. Studiens resultat visar att undervisning är tolkningsbart, den kan förstås och utformas på olika sätt. Resultatet visar att undervisning, lek och lärande upplevs ha en självklar relation till varandra, resultatet visar däremot att det kommer till uttryck på ett varierande sätt. Vidare visar studiens resultat att det går att urskilja både för- och nackdelar med införandet av undervisningsbegreppet. Resultatet visar även att rollfördelningen mellan förskollärare och barn har betydelse för hur undervisning och lek förstås och utformas.