Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur lärare beskriver att de använder olika strategier för formativ bedömning. Vi har sammanställt och analyserat data från en enkät och kategoriserat in material under fem olika rubriker utifrån fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Vårt resultat visar att alla lärare i studien använder sig av formativ bedömning på något sätt i sin matematikundervisning, men att strategierna tar sig olika uttryck och det skiljer sig åt hur de används. Resultatet visar också att den formativa bedömningen leder till anpassning av undervisningen utifrån elevernas olika kunskapsnivåer.

I Programme for International Student Assessment (PISA) framkom det att elever hade låga matematikresultat (Skolverket, 2013). Den här studien vill få fram information om hur undervisning baserad på kroppsrörelse kan påverka matematikresultaten. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur elever använder kroppen för att skapa vilja och förståelse till sina matematiska förmågor. Frågeställningarna som kommer besvaras i den här litteraturstudien är följande: Vad säger forskningen om att elever använder kroppen i undervisningssammanhang för att stärka sina matematikkunskaper? Samt vad säger forskningen om att elever skapar engagemang till innehållet i matematikundervisningen genom kroppsrörelser? Vetenskapliga publikationer samlades in från databaserna ERIC och PRIMO. De publikationer som var relevanta till studiens syfte granskades ingående och bildade grunden för vad som framkom i resultatdelen. Resultatet åskådliggör huvudsakligen att elever påverkas olika av traditionell undervisningsmetod respektive rörelsebaserad matematikundervisning. Det framkommer även att elever blev mer engagerade till matematikundervisningen när de fick använda kroppen. När elever använde kroppen kunde de enklare koppla det till verkliga händelser och fick en djupare förståelse för matematikens innehåll.

I denna fallstudie undersöks samspelet mellan estetiska uttrycksformer och det matematiska lärandet med en kvalitativ ansats. Syftet med studien är att undersöka vilken funktion estetiska uttrycksformer har och hur lärare och elever beskriver estetiska uttrycksformer som en del av matematikundervisningen. Studien grundas teoretiskt i pragmatismen och John Deweys tankar kring praktiskt lärande och att alla erfarenheter är estetiska. I insamlingen av empirin användes observation och semistrukturerade stimulated recall-intervjuer med en lärare och åtta elever. Materialet analyserades sedan med tematisk analys. Studien visar att estetiska uttrycksformer fungerar som ett underlag för social interaktion och somett verktyg för att visualisera matematiken. Elevernas beskrivning av estetiska uttrycksformer i matematikundervisningen, är att det kan visualisera det abstrakta, men är något för elever som behöver extra hjälp och att arbetet med estetiska uttrycksformer är tidskrävande. Lärarens beskrivning korresponderar med elevernas och läraren menade vidare att estetiska uttrycksformerär bra för alla i matematikundervisningen, men extra viktigt för elever som tycker att matematik är svårt.

Detta arbete syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever historiebruk, samt hur dessa upplevelser relateras till vad styrdokumenten säger om historiebruk. I detta arbete kommer vi att definiera historiebruk och andra relevanta begrepp till vårt arbete och sedan belysa hur begreppet pratas om i forskning och i skolkontext. Det är en kvalitativ intervjustudie där fyra elever intervjuats med semistrukturerat format. Materialet från dessa intervjuer har sedan transkriberats, tolkats och analyserats djupgående. Vad studien visar är att elever har starka upplevelser av historia som dels ett sätt att utbilda och lära sig från tidigare misstag som nu kan appliceras för att göra nutid och framtid bättre. Samt att det i film och sociala medier finns stor användning av historia, eleverna pratar om det som dels lärorikt men även underhållande. Det finns en viss dissonans i hur eleverna uppfattar och definierar historiebruk i relation till hur styrdokumenten formulerar det. Den historiska referensramen och nutidsförståelsen hos eleverna påverkar deras förståelse av historiebruk. Resultaten från studien ska inte appliceras i någon generaliserande aspekt, då urvalet inte kan sägas vara representativt för gymnasieelever i sin helhet. Däremot ger det insikter kring hur historiebruk kan upplevas av individer.

“Nu är det samling...” - En återkommande fras inom olika sammanhang. Genom samlingen kan vi nå en grupp med människor, en längre eller kortare stund. En samling kan se ut på flera olika sätt och kan användas i många olika syften. Samlingen har utvecklats med tiden och designas nu utifrån användarens eget syfte och tankar. Samlingen är något som sker konstant i fritidshemmets verksamhet. Begreppet samling kan dock vara svårt att definiera. Samlingens utformning och syfte kan och bör skifta beroende på fritidshemmets situationsbaserade vardag.  Denna studie har fokuserat på samlingen ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka vad samlingen på fritidshemmet har för betydelse och funktion i verksamheten med följande frågeställningar; Vad ser grundlärarna för syfte med sina samlingar? Hur planeras, struktureras och genomförs deras samlingar? Vad spelar grundlärarnas ledarskapsförmåga för roll i samlingen? I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts genom semistrukturerade intervjuer. Materialet är framtaget genom transkribering och kvalitativ innehållsanalys. I resultatet presenterar vi de valda informanternas tankar och åsikter kring samlingen och hur de väljer att arbeta med den i fritidshemsverksamheten. Detta genom flera valda underrubriker. Grundlärarna som har deltagit i denna studie har en gemensam uppfattning kring det egentliga syftet i samlingen, men arbetar på olika sätt och i olika former med samlingen. Examensarbete för grundlärare fritidshem, 15 hp Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Ida Johansson, Rebecka Svensson Rehn Samlingens vara eller icke vara?

Background: The background of this study highlights the important aspects that collaboration can contribute to, also the problems that can arise during collaboration. This study has also shown how the growth of the leisure center and school has looked like. Aim: The aim of this study is to highlight how the collaboration between the leisure center and school looks like. This study has investigated how different teachers view collaboration, opportunities and obstacles through two questions of issue. Based on theoretical points of departure, power and dialogue, the teachers in the leisure center and in school have put a word on differences from a power and balance perspective. Method: A qualitative study with, among other things, interviews with three class teachers and three leisure center teachers. Results: The results of all interviews showed that lack of time, dialogue, power and conditions from the questions of issue where reasons why collaboration did not work. Research has shown clear signs of how collaboration is affected and what the various factors can be. Educators should have more time to be able to sit and talk to each other. Furthermore, it is emphasized that the relationship and communication between different actors in the business is important. Conclusion: Leisure center teachers should have more space to implement what they are learned to do, but at the same time it is important that the management provides the conditions for being able to collaborate. The results of the entire study show that there are shortcomings in collaboration, but that there is also development potential for good collaboration.

The aim of this study is to investigate how chemistry teachers at secondary school anduniversities work with learning strategies and models of perception. This thesis leans on theworks of Lev Vygotskij and his likes but also on the theory of conceptual metaphors by GeorgeLakoff and Mark Johnson as a tool to analyze the collected data.The Empirical data that this study is based upon have been collected through semi-structuredinterviews with teachers as primary respondents.The study has resulted in a two practical assignments for secondary school which are builtaround the concept of open assignments. This thesis has also generated a suggestion for a newstructure of the bachelor programme in chemistry at KTH.

In today’s society, safety in a workplace is an important factor to any organization. Focus on improving the working conditions by making them safer through technology is taking us into a time where we rely on technology to keep us safe. How well developed the technology may be, it is still not enough to keep us entirely from harm. Human error will always be a factor in the human interaction with a workplace. This thesis is built upon existing theoretical perspectives and with empirical data collected by methods such as interviews and field observations, with the aim to shed light upon the view and attitude towards electrical safety in Telge Nät AB. My main target group is the electrical installers who develop and maintain the power distribution grid. With interventions in this targeted group I hope to start a wind of change in the organization and its view on electrical safety.This study hopes to answer questions about the electrical installers view on electrical safety and the view of the organization as a whole, this is later used to map needed measures to change and improve the safety in the organization. The result of this thesis point in the direction of the literature, where safety environment is improved by empowering the worker in the task at hand. Empowerment is a time consuming process in which the entire company needs to pull its weight, so it may be a reality and not just spoken words. / Denna studie som genomfördes på uppdrag av Telge Nät AB i Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet har som syfte att via rådande teoretiska perspektiv och på empirisk bas bidra med kunskap om elmontörers uppfattning om elsäkerhet i företaget och via interventioner på elmontörsnivå påbörja ett förändringsarbete av organisationen och dess syn på elsäkerhet. Studien har således som ambition att besvara frågor kring dels elmontörernas syn på elsäkerhet och dels organisationens syn som helhet och vilka åtgärder som krävs för att förändra och förbättra elsäkerheten.Till hjälp för att kunna besvara dessa frågor tas några teoretiska perspektiv inom mänskligt handlande, bildandet och förändringen av säkerhetskultur och säkerhetsklimat och teorier om vuxenlärande. Huvudmetoden för att samla in data och som ligger till grund för studien är enkätundersökningar, fältobservationer samt intervjuer. Dessa data sammanställs sedan med hjälp av triangulering och analyseras.Resultatet tyder på att elmontörerna är delvis missnöjda med sin arbetssituation idag, där de upplever att säkerheten brister inte enbart på grund av en motvilja att följa satta rutiner och metoder, utan för att elmontörerna saknar inblick och kontroll över sina uppgifter. Elmontörerna upplever inte säkerheten som ett huvudmoment i yrket, utan som något vid sidan om arbetsuppgifterna med rutiner som oftast hindrar en att utföra uppgifterna på ett smidigt och effektivt sätt. För att kunna förändra denna situation behövs tidskrävande insatser där man bemyndigar elmontörerna i sin roll och via ett engagerat ledarskap förändra synen på yrket så att elsäkerheten blir som ett huvudmoment i yrket.

Att sprida kunskap är i allmänhet en komplicerad process då det både måste göras såväl teoretiskt som praktiskt och kan vara både tyst och explicit. Den teoretiska och explicita kunskapen anses vara lätt att överföra. Den kan förmedlas i ord och bild och är något som man kan läsa sig till via en rapport eller dylikt. Den praktiska eller den tysta kunskapen är däremot svårare att överföra, dels mellan individer i sig, men även mellan grupper och projekt. Rapporten har även behandlat hur man lär sig, bland annat genom erfarenhet och observation. Dock finns vissa lösningar som kan underlätta för att sprida kunskapen vidare. Hammarby Sjöstad är ett miljöanpassat stadsbyggnadsprojekt som är så gott som i slutskedet av projektet. Detta projekt har det gjorts en utvärdering och rapport på för att kunna dra lärdomar av och ta med sig till nya stadsbyggnadsprojekt. Norra Djurgårdsstaden är ett nytt miljöanpassat projekt i Stockholm som är i ett tidigt planeringsskede. Denna stadsdel bör ta med sig erfarenheter från bland annat Hammarby Sjöstad vid planeringen, men även senare under processens gång. Fokus ligger dock på planeringsskedet i denna rapport. Med denna rapport är därför att undersöka hur kunskapsöverföring sker mellan miljöanpassade stadsbyggnadsprojekt utifrån ett planeringsperspektiv och eventuella hinder som kan uppstå. Denna rapport handlar om kunskapsöverföring mellan stadsbyggnadsprojekt.   Vid fallstudien av dessa två projekt samt undersökning hur kunskapsöverföring i byggprojekt enklast överförs, kunde konstateras att arbeta i projekt är en viktig del vid erfarenhetsåterföring, bland annat på grund av ett sammanlänkat kommunikationsflöde och samarbete över gränserna, mellan olika aktörer osv. Utvärdering och uppföljning vara andra centrala delar att lära av Hammarby Sjöstad-projektet och använda i nya. En uppföljningsmodell har gjorts i Norra Djurgårdsstaden, men denna var inget som kunde bedömas om den var betydelsefull eller ej då arbetet med stadsdelen ej kommit så långt i processen. / Knowledge transfer in urban development projects is widely researched. Spreading knowledge is generally a complicated process since it has to be done both theoretically and practically and can be either tacit or explicit. The theoretical and explicit knowledge is considered to be easily transferred. It can be conveyed in words and pictures and make it understandable by reading an report for example. The practical or tacit knowledge is more difficult to transfer, between individuals, groups as well as projects. This report also discussed how to learn, such as through experience and observation. However, there are some solutions that can help transfer the knowledge. Hammarby Sjöstad is an environmental and urban area and development project in the final stage of the project. A report and assessment has been made on this project  in order to transfer the knowledge obtained into new urban development projects. Stockholm Royal Seaport is a new eco-friendly project in Stockholm, in an early planning stage. When developing this area experiences knowledgeable from development projects such as Hammarby Sjöstad, should be considered when planning but also later in the process. The focus is however on the planning phase in this report. This report is therefore meant to investigate closer on how knowledge transfer takes place between environmental urban development projects from a planning perspective, and analyzing obstacles that may arise.In the case study of these two projects an evaluation on how knowledge of the development project is most easily transferred, proved to be working on projects as a key part of the experience transfer, partly because of an interconnected flow of communication and cooperation across borders, between actors and so on. An assessment and follow-up model were other key elements when transferring knowledge from Hammarby Sjöstad to another similar project. A follow-up model has been made regarding Stockholm Royal Seaport, but the significance of this could not be made since the project has not yet reached that stage in the process.

Den japanska industrins intresse under efterkrigstiden för – denav Henry Ford (1863–1947) förädlade – löpande bandsteknikenframbringade Toyotas Production System (TPS). Japanernasförfinade automationstanke väckte uppmärksamhet på denamerikanska bilmarknaden, vilket ledde till att TPS under 80-talet blev föremål för forskningsprojekt vars utkomst blev Lean.Från att ha utvecklats för fordonsindustri återfinns i Sverige idagexempel på alltifrån kommunstyren till sjukvården somassimilerat Lean som verksamhetsstyrande metod.Trots att några av de mer basala principerna bakom Lean ärenkelhet och tydlig kommunikation tenderar västerländskaföretag som implementerar Lean köpa konceptet, och med dettaanvändande av engelska och japanska termer eller akronymer iorganisationens vardag, rakt av. Arbetets syfte är att undersökahuruvida användningen av dessa termer på svensk- ellerengelskspråkiga företag på något sätt motverkar eller försvårarimplementeringen och förståelsen för Leans grundläggandefilosofi: Uppkommer det inom en organisation begreppsförvirringvid användandet av Leans terminologi?Studien är utförd vid tre Lean-implementerande organisationer avolika karaktär, genom intervjuer med Lean-ledare ochkvalitetschefer samt kortintervjuer av medarbetare.Resultatet visar att det vid en Lean-implementering, och arbetetefter det, förekommer förvirring och missanvändning av olikaverktyg och begrepp inom Lean. Konkreta verktyg och begreppkunde flest medarbetare såväl identifiera, etikettera sombeskriva. Så snart man närmade sig abstraktbegreppsanvändande i vardagsspråk medföljde en större oklarhetoch missuppfattningar. Den japanska språkdimensionen tycksinte påverka än mer i förvirrande riktning. En japansk ellerengelsk term, såväl som en förkortning, ter sig lika främmande förden oinsatte, oavsett språk.Rapporten diskuterar även följder av resultaten och reflekterarutifrån lärandeperspektiv hur situationer med begreppsförvirringkan uppkomma, följder av det samt hur det kan undvikas.