Den här studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien är att få en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. Vår huvudfråga är: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv år vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar på att utevistelser kan främja lärande, där fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts på tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola. Vårt urval gjordes utifrån skolverksamheternas läge och dess närmiljö. Det för att se om närheten till utemiljön eller andra faktorer inverkade på utövandet. I urvalet utgick vi också från verksamheternas pedagogik, för att kunna se om pedagogernas uppfattningar skiljer sig åt. En I Ur och Skur- verksamhet använder utemiljön ständigt i undervisningen. Val av forskningsmetod föll på kvalitativa intervjuer, där vi hade direktkontakt med informanterna. På så sätt samlade vi information om pedagogernas egna, uppfattningar, vilket var vårt syfte. Studien visar att begreppet utomhuspedagogik är svåridentifierat, medan metoder kring utövandet är det som pedagogerna i studien har mest kunskap om. Användandet av utomhusmiljön varierar i verksamheterna, vilket beror på vissa inverkande faktorer. De kan handla om tids- och personalbrist, dåligt väder och dåliga kläder.

SammanfattningStudiens syfte är att synliggöra pedagogers föreställningar om lek och lärande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lärandeprocess. Den lyfter även fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. Frågeställningarna som studien bygger på är: vilka föreställningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lärande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas föreställningar om lek och lärande? Samt hur kan vi förstå lek i förhållande till lärande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas föreställningar om det valda temat. För att besvara frågeställningarna har vi utöver intervjuerna använt oss av tidigare forskning för att synliggöra olika aspekter av lek och lärande.  Empirin bygger på intervjuer med fem olika pedagoger i förskolan och resultatet i vår studie är kategoriserat i underrubriker utifrån vad pedagogerna talar om i intervjuerna. Det framkommer i studien att pedagogerna anser att leken är viktig och att den har en stor betydelsefull del i barns utveckling, där de kan lära sig att kommunicera och förstå sin omvärld. Det framgår även av vår studie att lek och lärande är två begrepp som är oskiljaktiga i förskolans verksamhet. En annan viktig aspekt som framkommer är att barn ses som sociala och kompetenta att vara medskapare av sin omvärld.     Nyckelord: Lek, lärande, pedagoger, utveckling, fantasilek, rollek, låtsaslek

No description available.

Stor uppmärksamhet har under den senaste tiden riktats mot brister i skolan och mot Skolinspektionen som är den myndighet som utövar tillsyn över skolan. Vid det som kallas Regelbunden tillsyn granskas skolverksamheten bland annat genom att inspektörer från Skolinspektionen besöker skolorna. Målet är att bidra till elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen.Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer förstå förutsättningar för skolpersonals lärande i samband med Skolinspektionens tillsyn. Vi har använt oss av litteratur om utvärdering och vuxnas lärande. Studien består av intervjuer med fem lärare och tre rektorer på tre skolor i tre kommuner, som alla haft kontakt med Skolinspektionen när den 2010 utövade regelbunden tillsyn på respektive skola.Resultatet från intervjuerna visar att skolpersonalen var positiv till tillsynen. Inspektörerna uppfattades mestadels som kunniga och professionella. Trots detta har det lärande som ägt rum i samband med tillsynen varit mycket begränsat bland skolpersonalen, i synnerhet bland lärarna. Tillsynen gav inte upphov till några nya insikter eller synsätt. Den fungerade istället som en bekräftelse på det som skolpersonalen redan kände till.

Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan på inlärning. Undersökningen baserades på texter skrivna av elever från två halländska grundskolor i årskurs 9, samt observation. Skola A är en friskola medan Skola B är en kommunal skola. Frågeställningarna var: Hur ser eleverna från de två skolorna på klassrumsmiljöns påverkan på lärandet? Skiljer sig elevernas uppfattning åt mellan de olika skolorna? Hur förhåller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i åtanke då de skulle skriva sina texter. Checklistan behandlar frågor kring den fysiska klassrumsmiljön. Elevtexterna från de två skolorna behandlades kvalitativt och presenteras i resultatet i form av citat. I resultatet ges även en beskrivning av skolornas fysiska miljö baserat på observation. Resultatet pekar på att elevtexterna skiljer sig mer åt beroende på individerna snarare än på grund av vilken skola de gick på. Elevtexterna visar även på skillnader mellan elevers åsikter och aktuell forskning gällande fysisk lärandemiljö.

Syftet med studien var att undersöka vilken medvetenhet lärare i grundskolans tidigare år har om elevers lärstilar och hur de anpassar sin undervisning för att kunna nå fram till alla elevers lärstilar i klassrummet. Denna undersökning gjorde jag utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. I studien användes en kvalitativ ansats och jag använde mig av semistrukturerade intervjuer och osystematiska observationer som datainsamlingsmetoder. Tre lärare i år 2 och 3 observerades och intervjuades och resultaten som framkom visade på lärarnas medvetenhet och hur de anpassar sin undervisning för att nå fram till elevernas olika sätt att lära på. Lärarna hade en medvetenhet om att undervisningen behöver varieras och att eleverna ska få arbeta på olika sätt eftersom alla elever tycker att olika saker är roliga. För att se vad eleverna kan i olika ämnen lyssnar lärarna på eleverna i undervisningen men använder sig även av skriftliga examinationer och tycker att det är ett bra sätt för de tystlåtna eleverna att få visa vad de kan.  Av resultaten framkom det att lärarna tycker det är enklast att tillgodose de tre intelligenserna som mest liknar den traditionella undervisningen och dessa tre intelligenser är lingvistisk intelligens, logisk-matematisk intelligens och den spatiala intelligensen. Den kroppslig-kinesteiska intelligensen var något alla lärare tyckte var svårt att tillgodose på grund av utrymmesbrist och den musikaliska intelligensen var den som det var mest delade meningar om bland lärarna. De två sista intelligenserna, intrapersonell intelligens och interpersonell intelligens tillgodoses till största del genom speciella punktinsatser och inte enligt någon planerad metod.

Syftet är att, utifrån en kvalitativ fenomenografisk enkätstudie, jämföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lärande överensstämmer med det sociokulturella perspektivets lärandesyn.Resultatet i undersökningen visar på lärandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sätt att lära på utan att lärande som företeelse är såväl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade å ena sidan att det sociokulturella lärandeperspektivet överensstämmer relativt väl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lärande, men å andra sidan framkom även en förståelse av att denna lärandesyn inte passar alla elever. Resultatet gäller för de elever som ingick i undersökningen och är därmed inte generaliserbart på gymnasieelever över lag. Resultatet kan däremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lärande samt den sociokulturella lärandesynen som sådan.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lärande på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrån perspektiv på lärande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt. Insamling av data har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer varav dessa var 4 lärare och 4 elever i årskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lärande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lärarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven använder sig utav för att optimera bästa möjliga lärandesituation. Arbetssättet innebär att elever får stor frihet att välja kunskapsinnehåll utifrån kursplan. De fria valmöjligheterna som eleven har kan innebära utmaning och utveckling på så vis att eleven själv kan bestämma när och hur denne vill utmana sig. Det kan också innebära att eleven prövar och hittar sin egen metod som motiverar och stimulerar lärandet.

No description available.

<p>Detta arbete bygger på intervjuer med åtta lärare som alla jobbar i år 4-9. Syftet med studien innebar att beskriva hur ett antal lärare uppfattar lärande i skolan. Uppsatsen beskriver olika teoretiska tankar i anknytning till just området lärande samt hur de kan knytas an till lärarnas uppfattningar. I de teoretiska utgångspunkterna finns ett stycke som allmänt behandlar begreppet lärande. Fyra lärteorier har också belysts, nämligen det behavioristiska, det kognitiva, det fenomenografiska samt det kontextuella synsättet. </p><p>Arbetssättet som använts är kvalitativt, empiriskt grundat samt bygger på den fenomenografiska analysmetoden. De kategorier analysen ledde till beskrivs i tre delar utefter uppsatsens tre frågeställningar: <i>Hur uppfattar lärare begreppet lärande?, Uppfattar lärarna olika aspekter av lärande?, Vad ser lärarna som meningen med lärande?</i> </p><p>Undersökningen visar att lärarna jag intervjuade hade uppfattningar kring begreppet lärande som att det är en livslång process som oftast sker i skolan och som innebär att man skapar förståelse för något och lär sig behärska något. Vidare fann jag att lärarna hade många olika aspekter på lärande som handlade om allt från förkunskaper/motivation och känslors påverkan till hur man lär sig bl.a. specifika kunskaper på olika platser med hjälp av sinnen och olika typer av hjälpmedel samt hur man kan bevisa att man har kunskap. Den mening med lärande som lärarna såg var främst att man behöver kunskaper för framtiden och för att må bra samt att omgivningen/samhället ställer krav på att vi ska kunna vissa saker.</p><p>I diskussionen kommenterar jag resultaten från mina intervjuer med utgångspunkt i teorierna. Jag delger även mina personliga tankar och kommentarer. Sista kapitlet i uppsatsen innehåller en avslutning där jag även tar upp förslag på vidare forskning.</p>