Bakgrund: Matematik är ett ämne som har uppmärksammats de senaste åren. Skolverkets undersökning visar att var sjätte elev inte når målen i matematik i årskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad är det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lärare hjälpa dessa barn? Det här är några av tankarna som gjorde att vi valde ämnet matematik och matematiksvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på matematik och matematiksvårigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lärande i matematik. Metod: Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken lärare, tre specialpedagoger, tre lärare mot förskolan och tre lärare mot grundskolans tidigaste år. Alla informanter arbetar i samma kommun men vid sex olika arbetsplatser. Resultat: Matematik är ett ämne som alla informanter anser vara viktigt. Lärarna beskriver sitt arbete utifrån sina olika yrkeskategorier och generellt skiljer sig inte arbetssättet mellan ordinarie undervisning och den man tillämpar vid svårigheter. Matematikundervisningen bör enligt informanterna innehålla konkret och/eller laborativt material. De flesta förespråkar att man som lärare skall kontrollera var barnet befinner sig i sin utveckling för att undervisningen skall ske på barnets nivå. Det finns dock delade meningar om hur matematiksvårigheter visar sig och vad det kan bero på.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan använda datorn för att främja barns lärande. För att motsvara syftet har sex förskollärare från två olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förväg formulerade frågor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna ställdes också ett antal uppföljningsfrågor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att därefter sammanställas och presenteras som resultat. Majoriteten av intervjupersonerna anser datorn vara ett viktigt och positivt inslag i förskolans verksamhet. Via datorn erbjuds barn möjlighet att lära på ett roligt sätt. Förutom att vara underhållande bidrar datorspel, datorprogram, bildvisning och informationssökning via Internet till pedagogiska fördelar och möjliggör bland annat kognitiv utveckling för barn. De val- och individualiseringsmöjligheter datorn medför bidrar vidare till att barn erbjuds möjligheter till lustfyllt lärande. Pedagogens roll anses vara vägledande med strävan att inspirera barn i deras lärande.

Många forskare menar att det knappast går att skilja lek från lärande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgångspunkt i detta har vi i vår studie undersökt hur leken kan förstås som ett redskap för barns lärande i undervisningen i grundskolan (år 1-6). Det vi har fokuserat oss på är lärandet som har karaktären av lek som till exempel spel, dramalek, sånglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fått ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lärande. Med vår studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lärande och genom att ta tillvara på leken, ”naturens egen fiffiga pedagogik”, blir det roligare att lära sig. Barnen blir motiverade och intresserade och med ett förhållningssätt där leken integreras i undervisningen erbjuds många ingångar till lärande.

Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte. Femton svenskar bosatta i Norge, Kina och Israel intervjuades med den situationsbeskrivande metoden ”Critical incident”. Resultatet visade att lärande uppstod efter möten med bl.a. kulturkontraster och likhetssituationer. Reflektionerna kring dessa upplevelser följde vissa mönster så att reaktionerna var starkast i början och sedan avtog med tid. Öppenhet, erfarenhet, kön och ålder verkade påverka graden av lärande.

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet. Lärarna hade en positiv syn på anvädning av erfarenheter och gav många exempel på sina strävanden att inkludera erfarenheter i undervisningen samt sina ambitioner att övervinna hinder i lärmiljön såsom tidsbrist, snäva kursplaner och stora klasser. Det nya som framkom i studien var gruppens betydelse för erfarenhetsutbyte, lärande, studiemotivation och personlig utveckling. Även erfarenheter som de studerande med en annan kulturell bakgrund hade med sig in i undervisningen ansågs vara en tillgång för lärande. Både de studerande och lärarna menade, att de lärde sig av varandras erfarenheter och utvecklade en bättre förståelse för omvärlden.

Forskning har visat vilken betydelse den pedagogiska måltiden har för barns lärande i den pedagogiska verksamheten. Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva förskollärares erfarenheter av den pedagogiska måltiden i förskolan. I studien medverkade fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuer användes för att uppnå syftet och resultatet blev att samtliga förskollärare såg den pedagogiska måltiden som en viktig lärande situation för barnen. Studien visade även att samtliga fyra förskollärare hade liknande mål med den pedagogiska måltiden, som att t.ex. främja språkutvecklingen, begreppsbildning och social samvaro. Förskollärarna understryker vikten av den pedagogiska måltiden som lärande situation.

Titel: Hur påverkas eleverna av projektarbete i skolan? Om lärares föreställningar om projektarbete. Författare: Veronica Andersson & Camilla Axelsson Typ av arbete: Examensarbete (10p) Handledare: Gunnar Cardell Examinator: Maud Söderlund Program: Lärarprogrammet, Högskolan Gävle Datum: December -2007 Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares uppfattningar om projektarbete i skolan. Vi ville ta reda på hur projektarbete påverkar eleverna i skolan, inte bara kunskapsmässigt utan också om det har någon påverkan på elevernas personliga utveckling och för stämningen i klassen. Vi intervjuade två stycken lärare med lång lärarerfarenhet och som båda har arbetat en längre tid med olika projekt på samma skola. Skolan är en byskola i mellansverige där ett 20 tal lärare och pedagoger arbetar. Resultatet av undersökningen visar att projektarbete har en positiv påverkan på elevernas personliga utveckling. Under projektarbetena har många elever som annars inte syns så mycket i skolan vågat ta större plats och visat vad de kan. De flesta elever har också under projektens gång visat att de vill lära sig och detta har ökat motivationen hos eleverna vilket i sin tur ökar kunskapsnivån.

Huvudsyftet med studien är att undersöka om lärande kan underlättas genom musikutövande i förskolan och förskoleklassen. Valet av undersökningsområde grundar sig på tidigare erfarenheter och på den satsning som regeringen nu gör med fortbildningsinsatsen Tonspråk för verksamma pedagoger i syfte att öka de estetiska kunskaperna inom dessa grupper. Kunskaperna ska bidra till att pedagogerna kan använda sig av ett ämnesövergripande arbetssätt genom estetiska lärprocesser i sin dagliga verksamhet. De forskningsfrågor som studien baseras på kretsar kring musikutövandet i förskolan/förskoleklassen, pedagogernas förhållningssätt och deras uppfattningar kring eventuella kopplingar mellan musik och lärande. Litteraturstudierna har bidragit med ett nytt begrepp som ej fanns med från början. Detta begrepp är musisk och när det uppdagades var det nödvändigt att försöka reda ut begreppet då det ansågs ha relevans för studiens sammanhang. Dock har det visat sig att begreppet inte verkar allmänt vedertaget och tillräckligt utrett trots det nära samband som upptäckts mellan musiskt lärande och lärande i musiksammanhang.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma inom förskola och förskoleklass. Denna urvalsgrupp grundar sig på förskollärarens hela kompetensområde då detta ansågs vara av värde för studien.   Det finns tidigare forskning inom området som pekar på sambandet mellan musik och lärande. Flera författare delar uppfattningen att musik kan underlätta själva kunskapsinhämtandet och den empiriska studien stöder dessa. Andra viktiga resultat som framkommit är att pedagogens roll är mycket betydelsefull vid själva musikutövandet samt att den nya lärarutbildningen och dagens läroplaner har reducerat förekomsten av musik och tydliga mål kring musikutövandet i förskolan/förskoleklassen. Intresse och engagemang måste finnas hos pedagogen för att musikutövandet ska vara stimulerande för barnen. Med tanke på dessa resultat finns det en problematik då pedagogen knappt erhåller några kunskaper inom detta område i dagens utbildning. Dock har det under studiens genomförande framkommit att lärarutbildningen återigen ska förnyas men hur denna utbildning kommer att se ut finns det i skrivande stund ingen information om.   Behovet av mer kunskap inom området musik och lärande har förtydligats i och med detta arbete. Studiens resultat bidrar med viktiga insikter om den didaktiska betydelse musiken har i lärandesammanhang då både tidigare forskning och empiriska resultat stöder varandra i sammanhanget.

Sammanfattning En lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt. Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada? I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns behov. För att få ett så trovärdigt resultat som möjligt har jag gjort både kvalitativa intervjuer och löpande observationer i matematik, svenska och idrottsundervisning. Resultatet visar att personalen strävar efter att låta det synskadade barnet vara med så mycket som möjligt i den ordinarie undervisningen. Svenskundervisningen är svårare att anpassa i jämförelse med matematik och idrottsundervisning. De försöker att involvera flera sinnen vid lärtillfällena och har ett tätt samarbete i arbetsgruppen. Nyckelord: Synskada, lärande, sinnen, anpassa

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur lärare motiverar elever så att de får bästa möjliga förutsättningar för inlärning. De frågor som ställts är vad som styr lärares planering och genomförande av undervisningen, vilka de viktigaste faktorerna är som stimulerar inlärning och vad som enligt eleverna själva motiverar dem. Metoden utgörs av en kvalitativ, explorativ studie, med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med tre lärare, observationer av dem samt intervjuer med sex elever. Resultatet visar att samhällstrender, läroplaner och även kollegor till en viss del styr arbetet. Lärarna poängterar att den egna personligheten har stor betydelse för att skapa motivering hos elever. Eleverna själva vill ha varierad undervisning med klara och tydliga riktlinjer. Slutsatsen är att faktorer som elevinflytande och intresse samt lärares engagemang är överordnat vilka olika teorier eller modeller som används. Engagerade, fantasifulla och positiva lärare har stora möjligheter att stimulera elevers inlärning med hjälp av varierande/aktiverande pedagogik.