<p>I förskolan är leken en stor del av barnens vardag och är på många sätt viktig för barnen och deras utveckling vilket läroplanen för förskolan talar för. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskolepedagogerna tar vara på leken för att skapa lärande. För att få svar på frågan hur förskolepedagogers förhållningssätt i lek tydliggörs som ett redskap för lärande, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av filmobservationer. Underökningen har gjorts på två förskolor i olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av leken eller ordnar själv leksituationer för att ta tillvara lärande tillfällen som dyker upp under lekens gång när de vill fånga barnens intresse och uppmärksamhet. På så sätt hämtar barnen in kunskaper lättare då de fångas av något spännande vilket underlättar för lärandet. Dessutom visar studien att pedagogerna ofta har ett syfte med att gå in i barnens lek samt skapar syften utefter lekens innehåll och går sällan in i barnens lek enbart för att leka.</p>

No description available.

<p>Bakgrund: Matematik är ett ämne som har uppmärksammats de senaste åren. Skolverkets undersökning visar att var sjätte elev inte når målen i matematik i årskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad är det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lärare hjälpa dessa barn? Det här är några av tankarna som gjorde att vi valde ämnet matematik och matematiksvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på matematik och matematiksvårigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lärande i matematik. Metod: Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken lärare, tre specialpedagoger, tre lärare mot förskolan och tre lärare mot grundskolans tidigaste år. Alla informanter arbetar i samma kommun men vid sex olika arbetsplatser. Resultat: Matematik är ett ämne som alla informanter anser vara viktigt. Lärarna beskriver sitt arbete utifrån sina olika yrkeskategorier och generellt skiljer sig inte arbetssättet mellan ordinarie undervisning och den man tillämpar vid svårigheter. Matematikundervisningen bör enligt informanterna innehålla konkret och/eller laborativt material. De flesta förespråkar att man som lärare skall kontrollera var barnet befinner sig i sin utveckling för att undervisningen skall ske på barnets nivå. Det finns dock delade meningar om hur matematiksvårigheter visar sig och vad det kan bero på.</p>

<p>This study is based on interviews with five directors of educational administration within the Stockholm County. The purpose is to investigate how the directors of educational administrations, in the different municipalities, describe the relationship between the administration and the local school units. Moreover, the aim is also to describe the administration director’s work in relation to the various levels of the administration. To what extent can it be identified as a dimension of the learning organization described in this report.</p><p>The study shows that skepticism is usually directed upwards toward the next level in the organization and that the decision-making right for local schools is consistently safeguarded. The responsibility for development work and competence training is mainly put in the hands of the local school units.</p><p>The work of the directors of administrations concerning the relationship between the different levels in the administrations could only partially be identified as parts of the learning organization described. When compared to that organization it lacked several components. Among other things this concerned the possibilities for different groups in the organization to meet with each other, accessibility of information, a learning focus in evaluations and developing of a vision and understanding of the mission among staff within the administration.</p><p>The discussion is among other things about the growing focus on results from the politicians, and how this affects the role as director of administration. Suggested further research is to carry out the same study from a different perspective, for example from the point of view of politicians, principles or students.</p>

<p>Svenska elevers resultat i matematik har försämrats det senaste årtiondet. Forskning på området indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett läromedel, som eleverna kan har svårt att ta till sig och förstå. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar ångest, vilket negativt påverkar deras förmåga att lära. Undersökningen syftar till att granska hur elevers läromedel, deras emotioner och deras lärande samspelar. Undersökningsmaterialet består av djupintervjuer med fem elever som förra året läste matematik A på gymnasial nivå. Resultatet indikerar att elever har djupa känslomässiga reaktioner på olika aspekter av sitt läromedel, såsom språkbruket, bilderna, färgvalet och kompositionen. De mest framträdande emotionerna hos eleverna var skamkänslan och känslan av stress och oro. Dessa emotioner påverkade elevernas lärande negativt. Slutsatsen är att elevernas motivation till att lära matematik skulle kunna öka om deras emotioner i förhållande till läromedlet beaktas, varför läromedlets utformning med fördel skulle kunna ändras. Att lämna idén med ett läromedel som ska passa alla till förmån för idén att skapa fler läromedel som på olika sätt appellerar till olika elever kan också vara en väg att gå för att optimera lärandet i matematik hos elever i den svenska skolan idag</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I detta examensarbete undersöker jag ett sätt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. Avsikten</p><p>är att konstruera en enkät för utvärdering av undervisning i år 9 och gymnasiet med det avseendet att mäta hur</p><p>elever upplevt förutsättningar för lärande och förståelse av undervisningens innehåll. Detta sker genom att bjuda</p><p>in elever från årskurs 9 att medverka till att påverka utformningen av enkäten. Syftet med enkäten är att</p><p>undersöka hur elevers upplevda lärande och förståelse av ett visst innehåll kan stödjas genom val av arbets- och</p><p>undervisningsform. Det är min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan där både elevsamverkan och</p><p>lärande främjas. Den fråga jag ställer mig är: Hur kan elever i en arbetslagsgrupp i årskurs 9 medverka till att</p><p>utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i förhållande till</p><p>arbetsform? För att besvara denna fråga har jag utformat en enkät i ämnet som i sin tur en elevgrupp har</p><p>utvärderat i grupp. I anslutning till utvärderingen har jag intervjuat dem i grupp inom ramen för syftet.</p><p>Mätinstrumentet, enkäten, är tänkt att användas i fortsatta studier inom samma ämne. I teoridelen redogör jag för</p><p>vad våra styrdokument anser i frågan och vad forskningen anser om elevmedverkan och om vad de anser främjar</p><p>elevers lärande och förståelse. I min slutsats konstaterar jag att det är möjligt att låta elever i årskurs 9 medverka</p><p>till att utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i</p><p>förhållande till arbetsform. Elever kan anses ha en vilja att påverka sin egen studiesituation och det kan de göra</p><p>med det övergripande ansvaret lagt på vuxna såsom pedagoger när det gäller det slutgiltiga resultatet.</p><p>Nyckelord: Elevmedverkan, tematiskt arbete, lärande</p>

<p>The study concentrates on which significance the pre-school’s yard and the outdoor environment has and how it influence the young children regarding their development and learning. The study is carried out through observations of the children complimented by interviews of them. The results show that children’s outdoor environment is important for their development of mobility, language, social competence and learning about nature. Young children best utilize new knowledge by using their senses; feeling, tasting, hearing and seeing, at their own pace. That is the reason why it is important for young children to play daily in their nearby outdoor environment.</p> / <p>Undersökningen är inriktad på vilken betydelse den egna förskolegården och utemiljön har för de små barnens utveckling och lärande om naturen. Undersökningen är genomförd med hjälp av observationer av barnens fria lek på förskolegården. Som komplement till observationerna har barnen intervjuats om deras utomhuslekar. Resultatet av undersökningen visar att barnens utemiljö har stor betydelse för deras utveckling av motorik, språk, social kompetens och lärande om naturen. En förutsättning för att det ska ske ett lärande om naturen är att de små barnen får vistas dagligen i sin närliggande utemiljö. Anledningen till detta är att de små barnen bäst tar in kunskap när de får använda sina sinnen: känsel, smak, hörsel och syn, i sin egen takt. Därför är det viktigt att små barn får vistas dagligen på sin förskolegård.</p>

<p> </p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>En lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada?</p><p>I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns behov. För att få ett så trovärdigt resultat som möjligt har jag gjort både kvalitativa intervjuer och löpande observationer i matematik, svenska och idrottsundervisning. Resultatet visar att personalen strävar efter att låta det synskadade barnet vara med så mycket som möjligt i den ordinarie undervisningen. Svenskundervisningen är svårare att anpassa i jämförelse med matematik och idrottsundervisning. De försöker att involvera flera sinnen vid lärtillfällena och har ett tätt samarbete i arbetsgruppen.</p><p>Nyckelord: Synskada, lärande, sinnen, anpassa</p></p>

<p>The aim of this study was to investigate preschool children's perceptions of trees in and it was done through qualitative interviews. The children were drawing trees and told me what the tree needs to grow and what happens to the leaves in autumn. In a playful way, they learned more about trees and the purpose was also to examine whether they had acquired new experiences and thoughts on the trees, photosynthesis and decomposition. Then the children were interviewed again to see if their answers were different. The results showed that the children gave different answers at the second interview. All the children knew from the beginning that the tree has a stem and need water, but at the second interview results showed that the majority of children had adopt the new knowledge and learned that the trees also need nourishment and that the leaves on the ground is decomposed. Thus they had learned more after our common playful lesson. The conclusion is that they adopted the new knowledge and developed their ideas and experiences.</p><p> </p><p>Keywords: preschool children, photosynthesis, decomposition, learning game</p>

<p>Det talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation.</p><p>Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan</p><p>kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att reflektera över</p><p>verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och tiden.</p><p>De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling.</p><p>Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så</p><p>sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i</p><p>verksamheten.</p><p>Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen.</p><p>Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att</p><p>använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete.</p><p>Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra.</p>