<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolelärarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lärande och hälsa. Vår studie är av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi använt oss av intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med fem lärare som arbetar i grundskolor i Gävleborgs kommuner. Lärarna har då svarat på frågor om hur de arbetar med datorer, datorernas påverkansprocesser på lärande och hälsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen.<strong> </strong>Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas användningsområden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan. I vårt resultat kunde vi då finna att lärarna varierar mellan att använda sig av läroböcker och datorer i undervisningen.</p><p>Lärarna såg en stor fördel med att använda sig av datorerna i undervisningen och då framförallt när det kom till elever med dyslexi och liknande svårigheter. Lärarna menade också att det finns många program som hjälper dessa elever. Att eleverna blir mer och mer intresserade av datorer är en annan positiv effekt då lärarna ser detta som ett måste med tanke på dagens utbredda datorverksamhet i hela samhället.</p><p>När det kommer till hinder i datoranvändandet så var det kompetensen som lärarna var mest bekymrade över. De nämnde också teknik och resurser tillsammans med tidsaspekten som problem. Men främst handlade det om att de ansåg sig ha för liten kompetens för att kunna utnyttja datorernas fulla potential i undervisningen. <strong></strong></p><p>Lärarna berättar också att de hade önskemål för att förbättra undervisningen med datorerna. Ett av dess önskemål var att få tillgång till projektorer som de kan använda sig av via datorerna för att på så sätt kunna visa eleverna viktig information över hela klassrummet</p>

<p>Forskning har visat vilken betydelse den pedagogiska måltiden har för barns lärande i den pedagogiska verksamheten. Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva förskollärares erfarenheter av den pedagogiska måltiden i förskolan. I studien medverkade fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuer användes för att uppnå syftet och resultatet blev att samtliga förskollärare såg den pedagogiska måltiden som en viktig lärande situation för barnen. Studien visade även att samtliga fyra förskollärare hade liknande mål med den pedagogiska måltiden, som att t.ex. främja språkutvecklingen, begreppsbildning och social samvaro. Förskollärarna understryker vikten av den pedagogiska måltiden som lärande situation.</p>

<p>Titel: Hur påverkas eleverna av projektarbete i skolan? Om lärares föreställningar om projektarbete.</p><p>Författare: Veronica Andersson & Camilla Axelsson</p><p>Typ av arbete: Examensarbete (10p)</p><p>Handledare: Gunnar Cardell</p><p>Examinator: Maud Söderlund</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan Gävle</p><p>Datum: December -2007</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares uppfattningar om projektarbete i skolan. Vi ville ta reda på hur projektarbete påverkar eleverna i skolan, inte bara kunskapsmässigt utan också om det har någon påverkan på elevernas personliga utveckling och för stämningen i klassen. Vi intervjuade två stycken lärare med lång lärarerfarenhet och som båda har arbetat en längre tid med olika projekt på samma skola. Skolan är en byskola i mellansverige där ett 20 tal lärare och pedagoger arbetar.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att projektarbete har en positiv påverkan på elevernas personliga utveckling. Under projektarbetena har många elever som annars inte syns så mycket i skolan vågat ta större plats och visat vad de kan. De flesta elever har också under projektens gång visat att de vill lära sig och detta har ökat motivationen hos eleverna vilket i sin tur ökar kunskapsnivån.</p>

<p>Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen.</p><p>Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad källkritiska svårigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i att orientera sig i skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av skolbibliotekets källmaterial. I flera fall upplever eleverna det problematiskt att finna och arbeta med tryckta källor - en arbetsprocess som ofta beskrivs som tidskrävande och enformig.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka lärare och elever i grundskolans tidigare års upplevelse av självbildens betydelse för motivation, lärande och lärmiljö. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument samt framställt observationsskisser av olika klassrum. Intervjuerna genomfördes med elever i årskurs 1 och 2 och med klasslärare i årskurs 1 och 2. Klassrumsobservationerna genomfördes i respektive klasslärares hemklassrum. Totalt intervjuade vi fyra klasslärare samt 23 elever. </p><p>Resultatet visar att de intervjuade lärarna är eniga om att självbilden har stor inverkan på både lärande och motivation. För att hålla motivationen vid liv krävs en positiv självbild. Även tryggheten i gruppen har en betydande roll i skapandet av en positiv självbild. Elever med mindre bra självbild placeras ofta strategiskt långt fram i klassrummet så att läraren ska kunna stödja och uppmuntra dessa elever. Vidare framhåller lärarna att elevernas tro på den egna förmågan krävs för lärande och personlig utveckling. Som lärare har man en oerhört viktig roll i att motivera och engagera eleverna. Lärarna och eleverna uttrycker liknande resonemang om behovet av fler och större utrymmen att tillgå i undervisningen. Lärarna och majoriteten av eleverna har även liknande resonemang kring placering i klassrummet för bästa koncentration, två och två placering anses ge bäst arbetsklimat. Resultatet visar vidare att eleverna överlag trivs bra i sina respektive lärmiljöer och vågar uttrycka sina åsikter. De antyder även att de känner sig sedda och får stöd och hjälp i undervisningen. Koncentration är något som genomsyrar elevernas tankar kring lärande.</p><p>Intervjuade lärare ser självbilden som viktig för motivation och lärande. Trygghet och trivsel i lärmiljön är en grund för positiv lärmiljö enligt både lärare och elever. Även samspelet mellan både elever och lärare har en betydande roll i elevens utveckling och lärande. Samband mellan otrygghet och mindre bra självbild visar sig hos vissa av de intervjuade eleverna. Hos resterande elever visar sig istället samband mellan känsla av trygghet och positiv självbild.</p>

<p>Många forskare menar att det knappast går att skilja lek från lärande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgångspunkt i detta har vi i vår studie undersökt hur leken kan förstås som ett redskap för barns lärande i undervisningen i grundskolan (år 1-6). Det vi har fokuserat oss på är lärandet som har karaktären av lek som till exempel spel, dramalek, sånglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fått ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lärande. Med vår studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lärande och genom att ta tillvara på leken, ”naturens egen fiffiga pedagogik”, blir det roligare att lära sig. Barnen blir motiverade och intresserade och med ett förhållningssätt där leken integreras i undervisningen erbjuds många ingångar till lärande.</p>

<p>This essay is about why and how the media is integrated with Swedish as a subject. The purpose of the study is to investigate if the teachers who use different media when teaching Swedish consider that this pedagogy develops the students’ learning. I also aim to find out if there are any differences and/or similarities between the teachers.</p><p>To fulfil the purpose I have done a qualitative study with three teachers who work at a school. I have focused on following issues: How, when, where and why do the teachers use media when teaching Swedish?</p><p>The investigation shows that media is popular today and it is becoming more so all the time. This means that further education and constant updating is necessary in the area of media studies. In addition the society and employees demand such competence, which means that educational institutions must take up this responsibility and follow this development. Additionally the teachers should make media technique education. Presently many pupils have better technical skills than the teachers and administrators in schools. I think that the current school system that has a media profile should invest on the teachers’ media competence.</p><p>Another conclusion is that with media based education people can get a good all - round education and schools can have discussions with the pupils about the subjects that are important to them. This makes it possible to break the traditional teaching methods and get more pupils interested in school work. One important factor in school development is variety, and to try out different ways of working, such as ”learning by doing”.</p>

<p><p>Under pågående lärarutbildning har vi upplevt att det finns delade meningar om huruvida pedagoger ska ta tillvara och utmana barns läsning och skrivning i förskolan. Med utgångspunkt i detta blev syftet med undersökningen att belysa hur verksamma pedagoger arbetar för att ta tillvara och utmana barns läsning och skrivning i förskolan med barn i åldrarna tre till sex år. Intervjuer och observationer genomfördes i fyra olika förskolor. I forskningsbakgrunden framkommer olika forskares och författares uppfattningar angående barns läs- och skrivutveckling i förskolan. I problempreciseringen ingår frågor som hur pedagoger i förskolan tar tillvara och utmanar barns läsning och skrivning, använder pedagoger olika språkstimulerande material i verksamheterna, vad i såfall, hur föräldrar blir delaktiga i arbetet med barn läs- och skrivutveckling. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i gemenskap med andra människor. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna har ett positivt synsätt gällande barns läsning och skrivning i förskolan, det vill säga, att de försöker ta tillvara och utmana barns kunskaper och förmågor inom läsning och skrivning på olika sätt. Men resultatet visar även att några av pedagogerna har stött på motvilja från skolans håll.</p></p><p><p>Ämnesord: Läs- och skivutveckling, pedagoger, barn, förskola, utmana, lärande</p></p>

<p>Abstract</p><p>Läroplanen poängterar lekens roll i skolan och dess betydande för lärandet,</p><p>därför ville vi belysa leken och lärandet i denna uppsats utifrån elevers</p><p>perspektiv. Syftet är att tydliggöra elevers lek och ifall de ser ett lärande i</p><p>leken, samt att synliggöra elevernas tankar angående pedagogens eventuella</p><p>roll i leken. Studien omfattar 39 elever i årskurs fyra och resultatet</p><p>presenteras med utgångspunkt ifrån våra frågeställningar. Studien påvisar att</p><p>lek ses som en kul aktivitet som görs framförallt tillsammans med andra. Vår</p><p>analys utifrån resultaten ifrån årskurs fyra visar på att eleverna ser ett visst</p><p>samband mellan lek och lärande, dock är det bara en liten andel av</p><p>respondenterna som gjorde denna koppling. Lek sågs främst som lärande när</p><p>det skedde i relation till skolämnena under lektionstid.</p><p>Nyckelord: Lek, lärande, synliggörande, barns perspektiv, vuxnas roll</p>

<p>Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.</p>