<p>Femte dimension (5D) är ett internationellt nätverk för forskare, lärare, elever och studenter. I den här uppsatsen har jag genom en studie i Femte dimensionens anda utforskat vad ett IKT- inriktat samarbete mellan fältet och högskola innebär för de inblandade och diskuterat frågan om hur samarbetet med hjälp av IKT kan se ut. Studien genomfördes på LHS under våren 2007 tillsammans med lärarstudenter, lärare och elever från en närliggande skola.Jag vill bidra till en ökad förståelse om IKT´s roll i kollaborativt lärande och samtidigt skaffa mig egna erfarenheter av lärmodellen 5D för att se om denna metod kan vara ett bra sätt att integrera IKT i kurserna på lärarutbildningen. Metoden 5D bygger på kollaborativt arbetssätt. Det är en ide och ett modellsystem för lärandemiljöer som kännetecknas av samarbete, rikhet på verktyg, lek samt ett undersökande och kreativt arbetssätt. För att optimera lärandet och utvecklingen i den sociala interaktionen utvecklades metoden med hjälp av bl.a. Vygotsky´s tankar om ”den proximala utvecklingszonen”. Studien är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Genom kvalitativa forskningsstudier kan man gå nära in på lärandesituationer, beskriva dem och analysera vad som faktiskt sker där. Som metod har jag använt deltagande observation samt analys av insamlat material. Jag har samlat in data på många olika sätt; genom intervjuer, utvärderingar, observationer, video- och ljudupptagningar och genom studenternas loggboksanteckningar. I min analys har jag utgått ifrån Pierre Dillenbourgs kriterier av kollaborativt lärande: situationen (symmetri, arbetsfördelning), interaktionen (symmetri, jämkande av åsikter), processen (byggande av gemensam grund, gemensamt kunskapsbygge) och effekterna. Resultatet av studien visar att Dillebourgs kriterier är mycket användbara som verktyg när man vill studera kollaborativt lärande i grupper. Studien visade flera exempel på de tre första kriterierna. Intervjuerna med andra forskare och de gjorda utvärderingarna av sudien visar att modellen 5D är användbar i lärarutbildningen.</p>

<p>Med denna studie avsåg jag att utifrån fokus på den enskilda elevens utveckling och lärande undersöka hur elever, föräldrar och pedagoger i förhållande till varandra upplever utvecklingssamtalets innehåll och genomförande. Med hjälp av studiens frågeställningar har jag sökt få en bild av vad de olika grupperna beskriver om faserna inför, under och efter utvecklingssamtal, vilka förväntningar respektive farhågor som uttrycks om utvecklingssamtalets innehåll och genomförande och slutligen vad elever, föräldrar och pedagoger beskriver att de själva kan göra samt önskar att andra ska göra för att uppfylla uttryckta förväntningar. Undersökningsgruppen baserades på elever i årskurs sex och sju samt deras föräldrar och pedagoger på två grundskolor i Stockholmsområdet. I studien har en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod använts. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning samt fyra intervjuer i fokusgrupper. Enkätresultatet är baserat på svar från 51 elever, 47 föräldrar samt 20 pedagoger och i fokusgruppintervjuerna deltog totalt 14 personer. Studiens resultat visar att ett utvecklingssamtal ska tillfredsställa skiftande behov utifrån såväl elevens, förälderns som pedagogens perspektiv. Föräldrarna är den grupp som mest ser fram emot ett utvecklingssamtal. Resultatet visar också att samtalets innehåll och genomförande i huvudsak infriar föräldrarnas förväntningar. I gruppernas uttalade förväntningar kan urskiljas att ett utvecklingssamtal ska ge information av värderande och företrädesvis positiv karaktär. Ambitionen att försöka förstå respektive perspektiv och att föra en öppen och ärlig dialog anser grupperna gemensamt vara både nödvändig och självklar. Resultatet visar även att gruppen elever uttrycker önskemål om ökad delaktighet och att samtalets genomförande ska präglas av engagemang som resulterar i delat ansvar för elevens skolgång. Samtliga grupper uttrycker viljan att under ett utvecklingssamtal finna gemensamma lösningar för att skapa motivation i arbetet med mål och handlingar för elevens utveckling och lärande. Dock visar resultatet att den enskilda elevens behov, intressen och förmågor inte beaktas i den utsträckning som förväntas. För att samtalet ska upplevas meningsfullt och framåtsyftande samt att föreslagna mål och handlingar ska uppfattas begripliga och hanterbara betonar grupperna och särskilt gruppen elever vikten av att samtalet genomförs med fokus på elevens individuella behov. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att deltagarna kommer till ett utvecklingssamtal med delvis skilda och i hög grad outtalade förväntningar på samtalets innehåll och genomförande. En trolig förklaring till detta är att ett gemensamt syfte inte förankrats i förväg och att deltagarna inte heller under samtalet tydliggör sina förväntningar för att uppnå en ömsesidig förståelse för dess syfte och ramar.</p>

<p>Titel</p><p>Att utbilda i entreprenörskap</p><p>– en studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskap</p><p>Frågeställning</p><p>Hur arbetar man med entreprenörskap bland de gymnasieskolor som idag har en entreprenörskapssatsning?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur skolor arbetar med entreprenörskap. Detta gör vi genom att försöka förstå ett antal gymnasieskolors arbetssätt kring entreprenörskap.</p><p>Metod</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. I uppsatsen har vi tillämpat en hermeneutisk kunskapssyn och utgår från ett samhällsperspektiv där vi försöker tillägna oss förståelse för hur skolor stimulerar entreprenörskap. I uppsatsen intar vi ett deduktivt angreppssätt där vi utgår från befintliga teorier för att försöka närma oss verkligheten.</p><p>Teori</p><p>Vi har i vår studie framförallt använt oss av välkända teoretiker inom entreprenörskapsforskningen som till exempel Leffler, Rasmussen och Sørheim samt Heinonen & Poikkijoki. Dessa teoretiker förespråkar att utbildning för entreprenörskap kräver en läroprocess som skiljer sig från vanligt traditionellt lärande. Denna process innebär att läraren fungerar som handledare där eleverna arbetar mer självständigt, ett så kallat aktivt lärande.</p><p>Resultat</p><p>I entreprenörskapssatsningar är den miljö som eleven befinner sig i av stor betydelse för huruvida entreprenöriella kunskaper kan utvecklas. I dagens gymnasieskolor finns generellt inte en miljö där entreprenörskap kan stimuleras, dock har man lyckats med detta inom vissa kurser. Det existerar skillnader mellan gymnasieskolorna gällande hur man satsar på entreprenörskap, då man på de olika skolorna erbjuder utbildning i olika delar av entreprenörskapet.</p>

<p>Huvudsyftet med undersökning är att ge en beskrivning av hur laborativ matematik kommer till uttryck hos två lärare i grundskolan. Vi ville också ta reda på hur metoden används i syfte att stödja elever i matematiksvårigheter. Dessutom låg i vårt intresse att undersöka de fördelar och nackdelar som kan följa med arbetsmetoden. För att kunna besvara våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ metod. Första steget i arbetet var att granska litteratur som behandlar det berörda området. Därefter gjordes kvalitativa intervjuer med två lärare som använder sig av laborativ matematik i undervisningen. Resultatet visade att lärarna ser laborativ matematik som en metod där eleverna får arbeta med konkret material för att åskådliggöra matematiska begrepp. Det är ett arbetssätt som fokuserar på samtal och kommunikation, eftersom det anses kunna ge eleverna en bättre grundförståelse. Begreppet matematiksvårigheter var svårt att definiera, eftersom området är omfångsrikt och där många olika faktorer spelar in. Undersökningen gav oss en kunskap om hur den laborativa matematiken kan vara av varierad form och underlätta för elever i matematiksvårigheter. Ett behov av varierad undervisning i matematik är enligt många källor nödvändig för att elever ska känna större motivation i inlärning.</p>

<p>Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ”den tredje pedagogen”. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande – och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt. Min undersökning visade att det finns ett samband mellan lärande och fysisk miljö och att det finns belägg i forskningen för ett flertal av Reggio Emiliaflosofins idéer om pedagogisk miljö. Till exempel har forskningen lyft fram det positiva med att ha material tillgängligt för barnen och att ha möbler i barnens storlek. Vidare menar man att det finns vinster i att utforma förskolans miljö enligt verkstadskaraktär och i att ha en estetiskt tilltalande miljö. Många forskare poängterar vikten av miljön återspeglar läroplanen och pedagogiken man arbetar efter. Att utgå från barnens intressen i planerandet av miljö och material har också tillskrivits betydelse. Dock efterlyses ytterligare forskning i ämnet om relationen mellan lärande och fysisk miljö då den kan sägas vara eftersatt.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ur ett lärarperspektiv studera matematik i förskolan och att undersöka hur lärare tänker kring matematik i förskolan. Syftet är även att undersöka hur lärare i förskolan kan stödja och stimulera barnens intresse för matematik. Denna studie grundar sig på en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer med sex förskollärare för att på så sätt få en inblick i hur arbetet med matematik i förskolan kan gå till. Det framkom att väldigt mycket av det som sker i förskolan dagligen kan knytas till matematik. Det viktiga för personalen i förskolan tycks vara att sätta på sig ”matteglasögonen”, för att på så sätt se all den matematik som både de vuxna och barnen möter varje dag i verksamheten, att göra sig medveten om matematiken för att sedan synliggöra den för barnen. Att matematik och språk hör ihop är även det något som framkom i denna studie. Barnen måste ges möjlighet att tillägna sig matematiska begrepp för att få förståelse för det matematiska språket. Genom att använda sig av de många naturliga situationer som vardagen i förskolan bjuder på kan läraren synliggöra matematiken och dess många olika begrepp för barnen.</p>

<p>Syftet med studien har varit att utifrån ett brukarperspektiv belysa hur multibehovsfamiljer uppfattar samhällets insatser. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats, genom sex semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med många behov. Resultatet visar att det finns ett antal kännetecken på en brukarvänlig samverkan, och att alla inblandade drar åt samma håll är ett kännetecken. Att familjen vill vara delaktig, känna sig lyssnad på och ha någon att lita på är några andra kännetecken. Vidare föredrar familjen ett rakt bemötande med gemensam planering och att hänsyn tas till hela familjens situation. Antalet myndighetskontakter bör minskas och myndigheter bör vara medvetna om sin maktutövning. Resultatet visar även att bristen på samverkan påverkar familjen negativt. I studien har ett tiotal kännetecken på brukarvänlig samverkan lagts fram. Dessa kännetecken kan sammanfattas med att hänsynstagande är grunden för en brukarvänlig samverkan. Befintliga teorier om samverkan kan förändras genom ett större hänsynstagande till brukaren. Detta kan göras genom att betrakta brukarna som aktiva subjekt, som vill och tillåts vara delaktiga i utformandet av stödet till sin familj.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att belysa samlingarna på förskolan, och lyfta fram det som sker under samlingarna. Utgångspunkten var den vuxnes roll i samlingen och hur de bedriver den. Meningen med detta var att fokusera på samlingens betydelse i förskolan. Vi hade i vår studie valt att undersöka hur förskolepersonal uppfattar samlingen i förskolan. Vi ville belysa samlingens betydelse i förskolan och undersöka vad personalen på förskolan har för tankar kring samlingen. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med tio personer med både förskollärare och barnskötare fördelade på tre förskolor och i två städer om deras syn på samling. Alla dessa ställde sig väldigt positiva till samlingar och tyckte att det var något som borde återkomma dagligen i verksamheten. Samlingen sågs som ett bra tillfälle där barnen kunde lära sig nya saker och utvecklas både enskilt och i grupp.</p>

<p>Mitt syfte med denna intervjustudie var att ta reda på hur arbetsledningen motiverar de</p><p>anställda och hur de anställda ser på ledningens sätt att motivera. Studien har en kvalitativ</p><p>ansats, där intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att ledningen</p><p>försöker motivera sina anställda men att det är svårt då de av ekonomiska skäl hindras. Det</p><p>visade sig även att alla är överens om att det finns en god kommunikation mellan ledare och</p><p>medarbetare. Övrigt visade resultatet att såväl ledare som medarbetare anser att både lönen</p><p>och arbetsklimatet är viktigt för att man ska trivas på arbetsplatsen. En av slutsatserna som</p><p>kan dras utifrån studien är att man trivs på arbetet och att man visar ett engagemang i lärande.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur lärare motiverar elever så att de får bästa möjliga förutsättningar för inlärning. De frågor som ställts är vad som styr lärares planering och genomförande av undervisningen, vilka de viktigaste faktorerna är som stimulerar inlärning och vad som enligt eleverna själva motiverar dem. Metoden utgörs av en kvalitativ, explorativ studie, med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med tre lärare, observationer av dem samt intervjuer med sex elever. Resultatet visar att samhällstrender, läroplaner och även kollegor till en viss del styr arbetet. Lärarna poängterar att den egna personligheten har stor betydelse för att skapa motivering hos elever. Eleverna själva vill ha varierad undervisning med klara och tydliga riktlinjer. Slutsatsen är att faktorer som elevinflytande och intresse samt lärares engagemang är överordnat vilka olika teorier eller modeller som används. Engagerade, fantasifulla och positiva lärare har stora möjligheter att stimulera elevers inlärning med hjälp av varierande/aktiverande pedagogik.</p>