No description available.

No description available.

<p>Denna studies syfte är att skildra hur några förskollärare ser på möjligheterna med utevistelse i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Sex förskollärare har intervjuats kring begreppet utomhuspedagogik samt kring möjligheterna respektive nackdelarna med utevistelse. Resultatet visar att förskollärarna ser många möjligheter med utevistelse och det framkommer även några nackdelar. Likaledes kunde även tidigare forskning skildra att utevistelsen kan bidra med mycket gällande barns lärande och utveckling. Förskollärarna tar upp positiva aspekter med utevistelse som rör barns lärande, deras motoriska utveckling, deras hälsa samt barnens sociala relationer. Det som under intervjuerna uppfattas som negativt med utevistelse är delvis praktiska dilemman såsom kläder men också att förskollärarnas attityder kan påverka utevistelsen på ett sätt som inte alltid är så bra. Det uppkommer också tankar att uterummet inte alltid lockar alla barn. Studien påvisar en positiv attityd till utevistelse där uterummet upplevs som en lugn och harmonisk miljö med många möjligheter.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka entreprenöriellt lärande. Det som undersöks är vad entreprenöriellt lärande är, hur det genomförs som pedagogisk form i skolorna samt vilka lärandeteorier som utgör grunden. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Resultatet visar att entreprenöriellt lärande präglas av metalärande, ansvar, problembaserat lärande, samarbete och handledning. Lärarna arbetar processorienterat och är handledare i elevernas utvecklingsprocess. Det entreprenöriella lärandet innebär kontakt med det lokala näringslivet i form av projektarbeten och studiebesök. Det innebär också undervisning som präglas av samarbete, vilket skolmiljön och klassrummets utformning i de undersökta skolorna i viss mån ger stöd till. Långa lektionspass och ämnesövergripande projekt är också vanligt. Det entreprenöriella lärandet har sitt ursprung i de konstruktivistiska, sociokulturella teorierna.</p>

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p>Vilken betydelse har det hur lärare bemöter elever i skolan? Spelar bemötandet någon roll för hur eleverna värderar sig själva och för deras motivation i skolan? Syftet med denna studie är att belysa gymnasieelevers uppfattningar om vilken betydelse lärares bemötande av dem haft under deras grundskoletid. Fokus ligger på bemötandets betydelse för självkänsla, motivation och lärande men även hur eleverna vill bli bemötta framkommer.</p><p> </p><p>Som teoretisk utgångspunkt presenteras dels en syn på hur självkänslan utvecklas och till viss del styr hur individen lever sitt liv, dels en idé om att det är lärares förhållningssätt som styr elevers motivation.</p><p> </p><p>Metoden som använts är gruppintervju och nio gymnasieelever har intervjuats i tre grupper med tre i varje. Anledningen till att gymnasieelever valdes som informanter var att de antogs ha lite distans till sin grundskoletid och därmed lättare kunde diskutera betydelsen av lärares bemötande.</p><p> </p><p>De slutsatser som dras i studien är att elever vill att lärare med sitt bemötande ska bekräfta dem på tämligen primära vis; genom att hälsa på dem även utanför klassrummet, tilltala dem med deras namn, uppmärksamma dem och verkligen lyssna på dem. Nästan samtliga informanter föredrog lärare som har ett strängt bemötande gentemot eleverna och anledningen till det var att det ansågs leda till ordning i klassrummet och att undervisningen fungerade bättre. När det gäller bemötande som påverkar självkänslan framkom att den känsla beröm gav uppfattades som något bestående medan negativ kritik inte ansågs ha betydelse på lång sikt. Bemötanden som anses betydelsefulla för informanternas motivation och lärande är främst lärares kompetens i sitt ämne och i att lära ut den samt lärares beröm eller negativa kritik. Relationen nämns även den som främjande för lärande.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om synen på begreppet intelligens hos ett antal personer med anknytning till skolvärlden. För att få svar på mina funderingar har jag gjort en empirisk och kvalitativ studie där jag har intervjuat elever, lärarstudenter och lärare. </p><p>Resultatet visar att synen på vad intelligens är förändras med ålder och erfarenhet. I arbetet kan man uppmärksamma en trend där uppfattningar förändras från eleverna via studenterna till lärarna. Eleverna anser t.ex. att intelligens är ett resultat av en stor kunskapsmängd, d.v.s en kvantitativ inställning, medan lärarna i stället ser intelligens som mer komplex och kunskap som något kvalitativt snarare än kvantitativt. Studenterna har en uppfattning som befinner sig där emellan. </p><p>I analysen antyds att den kontext i vilken personerna lever spelar en stor roll för uppfattningarna. Elevernas uppfattningar återspeglar det sammanhang där de vanligen vistas, där skolan är främsta inlärningsmiljö och där användningen för kunskaperna också riktar sig mot att klara av skolarbetet. Lärarna, som har mer erfarenhet än eleverna och som har märkt behovet av kunskapens olika former i livets olika situationer, har därmed också en betydligt vidare uppfattning. Återigen har studenterna en uppfattning som befinner sig mitt emellan dessa upfattningar i och med att de också lever i en kultur som är ett mellanting mellan eleverna och lärarnas, vad gäller uppfattningar och värderingar.</p>

<p>När en lärare känner till vad som väcker en lust att lära hos elever, kan undervisningen bättre anpassas efter dessa förutsättningar. Därmed inte sagt att alla elever påverkas lika av samma faktorer. I vår strävan att bli bra lärare, söker vi efter det som gynnar lärandet på bästa sätt. </p><p>Syftet med denna undersökning är att reda ut begreppet ”lust att lära” och hur elever ser på just detta och hur lust skapar motivation. </p><p>Mitt arbete utgår ifrån frågan ”Vad väcker din lust att lära?” </p><p>I Läroplanen för de frivilliga skolformerna, finns flera direktiv som går att härleda till lust att lära som mål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som är viktiga för elevers lust att lära såsom exempelvis </p><p>- engagemang </p><p>- motivation</p><p>- intresse och </p><p>- social samverkan</p><p>Jag har valt att göra en kvalitativ intervju med elever, då jag vill ta reda på hur de resonerar runt sin egen lust att lära.</p><p>Efter att ha ställt olika teorier i relation till elevernas resonemang, kan jag se att det inte finns en entydig tolkning av varken begreppen lust, motivation och att lära, eller vad som väcker dessa. Att betygen ofta används som en motivationshöjare stämde inte alls med min undersökning. Men däremot var feedbacken från läraren av betydligt större betydelse för motivationen och i princip grundläggande för lusten att lära. Förväntningar spelar stor roll för motivationen, både från lärare men också från föräldrar. Föräldrarna fick en roll som motivationshöjare framför allt i situationer där det förekom mindre lyckade resultat. </p><p>Känslan av att vinna något beskrevs av eleverna som den överlägset starkaste faktorn för att skapa lust att lära. Min undersökning bidrar till att förstå hur elever ser på lust att lära, och vilka faktorer som spelar roll för detta. Min egen slutsats blir att vi som lärare ska visa - att det går att vinna något genom att gå i skolan - att det finns meningsfulla utmaningar som inte behöver vara lätta, men värda att kämpa för. Resultatet blir då ett lustfyllt arbete för både elever och lärare.</p>

<p>Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för ett livslångt lärande med hjälp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktär och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, där tre intervjupersoner jobbade på en praktisk/estetisk skola och fyra på en idrottsinriktad/teoretisk skola. Lärarna i Idrott och hälsa försöker få alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha många olika aktiviteter. Läroplanens mål om att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet följs i stor utsträckning av lärarna i undersökningen. Emellertid är det som krävs för en fullgod undervisning material och ekonomi, men framförallt mer tid för ämnet. De elever som är inaktiva kommer förmodligen att fortsätta vara detta om lektionsinnehållet förblir likadant som det är idag.</p>

<p>Abstrakt </p><p>Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhåller sig till lek och lärande. Vi ville även undersöka om pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gällande ämnet lek och lärande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger är medvetna om lekens betydelse för lärandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna använder sig av lek i lärandet mellan de olika stadierna. En viktig faktor som framkommit är att pedagogens individuella uppfattning om lek och lärande har en betydande roll för barnens kunskapsinhämtning.</p>

<p>The aim of this essay is, due to a noted lack of earlier research together with an even more accentuated responsibility regarding the matter in question, to study the citizens’ preparedness for crisis. Starting out from a number of questions regarding the citizens’ responsibility and</p><p>learning from the hurricanes Gudrun and Per, the discussion concerns the terminology of</p><p>crisis together with the question of responsibility and learning from experience.</p><p>In conclusion, the source material consisting of nine interviews shows that preparedness for crisis for the affected citizen above all is related to the personal measures to create a working situation in a state of crisis. Hence, to a great extent, the citizens show consciousness</p><p>of their own responsibility. Regarding the question of learning from these specific crises, this can only be noted among those citizens that lack earlier experience from crisis.</p>