Studiens syfte är att genom en intervjubaserad empirisk undersökning undersöka elever i årkurs 6 uppfattningar om en spelifierad undervisning inom det matematiska området tabellundervisning. Studien undersöker även om spelifiering kan ha en betydelse för elevers inre respektive yttre motivation. I studien utförs intervjuer som föranleds av att respondenterna utför spelifierade lektionsmoment samt icke spelifierade lektionsmoment. Därefter analyseras och diskuteras intervjuerna genom att koppla samman data med Self Determination Theory. Detta för att undersöka hur elevers uppfattningar och hur deras inre respektive yttre motivation kan kategoriseras. Resultatet visar att med hjälp av spelifierande mekanismer kan traditionell tabellundervisning upplevas mer motiverande. Det är endast en ökad yttre motivation som kan identifieras genom en spelifierad undervisning. Utifrån analysen baserad på intervjuerna kan denna typ av undervisning vara ett komplement till pedagoger som vill motivera elever till att uppleva traditionella matematiska moment mer engagerande och motiverande.

Föreliggande studie syftar till att undersöka sjukvårdspersonalensmöjligheter och begränsningar till informellt lärande på vårdarbetsplatser. Föratt besvara detta har två hypoteser formulerats: (i) Arbetsplatskulturen påvårdarbetsplatser skapar möjligheter till informellt lärande genom diskussioneroch reflektioner mellan kollegor. (ii) Personalen kan ta tillvara på sinakollegors kunskaper och erfarenheter. För att besvara de två hypoteserna gjordes en enkät som är uppbyggd avcentrala begrepp utifrån Ellströms respektive Erauts teorier om informelltlärande. Studienär deduktiv och ämnad att pröva teorierna. Den har således ett kvantitativtförhållningssätt och är baserad på 150 deltagares svar. Resultatet som framkomvisade på att det finns stora möjligheter och få begränsningar till informelltlärande på de berörda vårdarbetsplatserna. Förhoppningen med dennastudie har varit att kunna bidra med utökade kunskaper till det pedagogiskaforskningsfältet med inriktning på lärande i arbetslivet. Målet har varit attarbetsledning och utbildningsansvariga inom vården ska få ökad kunskap om ivilken utsträckning informellt lärande sker. Vidare om den kunskap ocherfarenhet som finns inom arbetsgrupper är möjlig att ta tillvara på.

Forskning kring socialt lärande i utomhuspedagogiken visar att det främjar barnens kommunikativa förmågor. I den tidigare forskning vi har granskat osynliggörs förskollärares roll i processen. Av denna anledning behövs det mer kunskap kring deras betydelse för barnens lärande i sociala processer. Studien baseras på både observationer och intervjuer på tre förskolor med två förskollärare på varje förskola. Analys genomfördes med hjälp av den hermeneutiska cirkeln och innehållsanalys för att hitta samband och olikheter. Resultaten pekar på att undervisningen utomhus främjar det sociala lärandet hos barnen samt att majoriteten av förskollärarna önskade att bli bättre på att bedriva undervisningen utomhus. Tanken är att studien ska bidra med en ökad medvetenhet kring det sociala lärandet i utomhuspedagogiken bland förskollärare då läsaren får en inblick i hur tankeprocessen kan vara i förskoleverksamheten.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka fördelar det finns med att implementera programmering i matematikundervisningen. För att ta reda på detta har vi letat fram ett flertal olika studier som berör programmering inom skolväsendet på något sätt. För att hitta dessa studier har vi sökt i olika databaser efter relevanta artiklar. Dessa har vi valt utifrån valda kriterier. I studierna som vi har tagit del av användes både digital programmering, Scratch och LOGO, samt fysisk programmering, Bee-Bots. Resultatet av vår studie har visat att flera av elevernas matematiska förmågor gynnas av att arbeta med programmering i matematiken. I de flesta fallen visade studierna att eleverna fick ännu bättre resultat i jämförelse med traditionella metoder. Förmågorna som eleverna utvecklade var bland annat: aritmetik, problemlösningsförmåga, spatialt tänkande, algoritmer och resonemangsförmåga. Utöver elevernas matematiska förmågor visade det sig även att programmeringsövningar hade en positiv inverkan på elevernas motivation och intresse. Detta kan i sin tur leda till indirekta positiva effekter på elevernas lärande.

Denna studie redogör för hur en utvald grupp av fysiklärare i Ukraina upplever att de har påverkats i sin yrkesutövning sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Reformerna inom skolan har varit många men fysikämnet har inte varit prioriterat för reformering. Innehållsmässigt är det oförändrat samtidigt som timtilldelningen har minskat drastiskt. Detta har resul­terat i att fysiklärarna kämpar med att hinna lära ut ett innehåll som är avan­cerat och till viss del förlegat. Elevernas intresse för fysik har dessutom minskat vilket har gjort att fysiklärarna har svårt att inspirera och motivera dem till att satsa på fysikämnet. Som följd av detta fokuserar lärarna mest på de få elever som är duk­tiga och intresserade. Den andra gruppen elever, som är i stor majoritet, låter de till viss del vara och nöjer sig med att de tillägnar sig det absolut mest basala. De ekono­miska svårigheter Ukraina har genomlidit har även påverkat fysiklärarna negativt. Framförallt ser den framtida försörjningen av fysiklärare ut att vara hotad, delvis beroende på de låga lönerna.  2016 sjösattes en skolreform kallad the New Ukrainian Schoolsom avser att revolut­ion­era skolsystemet. Den är under implementering och kommer inte att vara klar för­rän 2029. Denna studie pekar på många utmaningar för reformen rent generellt men också specifikt för fysikämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida pedagoger tillför en rik social språkmiljö för barnen i barns egeninitierade aktiviteter inomhus. Studien kommer fokusera på den verbala aspekten utav den sociala språkmiljön.   Studien har genomförts genom observationer under barns egeninitierade aktiviteter inomhus, där pedagogernas samtal med barnen har varit i fokus. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, som utgår ifrån att människans utvecklas när den kommunicerar med andra kulturella varelser, och där lärare och vuxnas handlingar är centrala för språkutvecklingen. Studiens resultat visar på att pedagoger samtal med barnen i deras egeninitierade aktiviteter inomhus har rum för utveckling. Pedagogernas försök till samtal med barnen skedde ofta genom stängda frågor, som i stor utsträckning inte bidrar till språkutveckling hos barn. Samtalen mellan barn och pedagoger kom sällan igång, då pedagogerna ställde vuxenfrågor som inte intresserade barnen.

Svenska grundskolan närmar sig en tid när alla elever har egna datorer. Vissa lärare har arbetat med detta i många år och andra bara några. Frågan som undersöks i denna uppsats är vilken potential fysiklärare ser i denna utveckling och hur de upplever potentialen. Sju naturvetenskapslärare från Sydsverige intervjuades på ett semistrukturerat sätt och data analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att den potential som lärare beskriver kan kategoriseras som skapande, innehåll och interaktion men att det finns störningar som påverkar alla kategorier. Analys av hur lärare upplever potentialen belyses med följande kategorier; noggrannhet, effektivitet, flexibilitet och illustrativ. Uppsatsen försöker att undersöka både de negativa och positiva aspekterna inom dessa kategorier. Vidare forskning som undersöker hur elever upplever dessa kategorier av potential skulle kunna bidra till en bättre helhetsbild.

Denna studie behandlar vilka fördelar och nackdelar lärare och elever upplever vid användning av utomhuspedagogik i matematikundervisningen. Vi har uppmärksammat att lärare väldigt sällan använder sig av skolgården och andra områden utomhus i sin undervisning för elever i årskurs F-3. Studiens syfte är att bidra med vad tidigare forskning i området har visat för resultat samt att jämföra dessa resultat med varandra. Vid undersökning av detta område har tidigare forskning granskats genom en systematisk litteraturstudie. De databaser som använts för att finna tidigare forskningsstudier är UniSearch och ERIC. Resultatet av studien visar att det finns många olika anledningar till att lärare sällan använder sig av utomhuspedagogik. Men att det är ett ganska uppskattat tillvägagångssätt i undervisningen av främst elever men också lärare när de känner sig trygga på området.

Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka några förskollärares erfarenheter kring att använda förskolans utemiljö i den pedagogiska verksamheten, med fokus på förskolegården. I studien tillämpades semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, i vilka åtta förskollärare deltog. Studien tar stöd av Anders Szczepanskis teorier om utomhuspedagogikens fördelar. I resultatet framgår att samtliga förskollärare ser utemiljön som en pedagogisk tillgång, dock förekommer skillnader mellan olika förskollärares användning av förskolans gård som pedagogisk resurs. Skillnaderna ligger främst i hur gården används för planerade pedagogiska aktiviteter. Baserat på studiens resultat kan en slutsats dras att utomhuspedagogik bör lyftas fram, för att förskolegården ska kunna nyttjas fullt ut som en pedagogisk resurs. Vilket skulle kunna göras möjligt med att fortbildningar i utomhuspedagogik införs för yrkesverksamma samt att en obligatorisk kurs i utomhuspedagogik införs i lärarutbildningarna.

<p>Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte. Femton svenskar bosatta i Norge, Kina och Israel intervjuades med den situationsbeskrivande metoden ”Critical incident”. Resultatet visade att lärande uppstod efter möten med bl.a. kulturkontraster och likhetssituationer. Reflektionerna kring dessa upplevelser följde vissa mönster så att reaktionerna var starkast i början och sedan avtog med tid. Öppenhet, erfarenhet, kön och ålder verkade påverka graden av lärande.</p>