InledningForskning visar att elever i allt större utsträckning lär sig engelska såväl på fritiden som i klassrummet. Elever spenderar totalt mer tid att se på TV än de befinner sig i klassrummet. Detta skulle kunna innebära en enorm källa till språkinlärning där eleverna lär sig av egen vilja, dock har eleverna sällan något inflytande över det material och lektionsinnehåll som används i engelskundervisningen. I detta arbete presenteras några lärares erfarenheter av hur engelskan och förkunskaperna i språket hos elever har förändrats över tid.SyfteSyftet med den här undersökningen är att undersöka lärares erfarenheter av hur engelska språkets roll i elevers liv har förändrats över tid och vilka effekter detta har fått för deras undervisning.- Hur upplever lärare att elevers förkunskaper i Engelska språket har förändrats över tid?- Vilka sorters fritidsengelska upplever lärarna att elever stöter på under sin fritid?- Hur resonerar lärare kring möjligheten att använda elevernas fritidsengelska för att höja motivationen i engelskklassrummet?MetodArbetet består av en kvalitativ studie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer av engelsklärare i årskurserna 4-6.ResultatStudien visar att samtliga lärare ser en stor förändring i förkunskaper hos eleverna när de jämför undervisningen nu och från när de började arbeta. De uttrycker att informellt lärande sker via olika sorters aktiveteter såsom TV, musik, digitala spel och resor. Samtliga fem lärare anser att integration mellan fritidsengelskan och klassrumengelskan är en möjlighet. Dock är de även eniga om att elever utsätts för en viss sorts engelska på sin fritid och därför borde arbeta med engelskan på ett annat sätt i skolans undervisning.

I dagens samhälle är arbetsmarknaden under ständig förändring. Detta medför att arbetsgivare måste vara konkurrenskraftiga i förhållande till sina konkurrenter. Kompetensutveckling är ett sätt för arbetsgivare att arbeta med detta genom att säkerställa att medarbetarna innehar rätt kompetens. Vård och omsorgssektorn är en av sektorerna som har stora problem med att anställda inte har rätt kompetens. Vi har därför valt att inrikta oss på Umeå kommun då de bland annat erbjuder vårdbiträden att läsa till undersköterska för att minska kompetensglappet. Det räcker dock inte med att arbetsgivare erbjuder kompetensutveckling till sina medarbetare för att de ska vilja lära sig nytt. Utifrån den litteratur som studerats har även andra faktorer som påverkar medarbetarens val till att kompetensutvecklas identifierats. Dessa är arbetsmiljöns anpassning till lärande, ledarens roll och hur mycket individen identifierar sig med sitt yrke. Vi har därför valt att undersöka hur de vårdanställda inom kommunen som frivilligt valt att kompetensutvecklas beskriver detta val. Genom semistrukturerade intervjuer var vårt mål att besvara vår frågeställning om vilka omkringliggande omständigheter som kan ha påverkat medarbetarens val till att kompetensutvecklas och få en övergripande bild av detta. Resultatet visade att alla ovanstående faktorer påverkade valet. Det visade sig även att en del medarbetare motiverades av att chanserna till att byta arbete ökade ju mer utbildning de hade. Detta kan dock ställas i relation till den litteratur som menar att kompetensutveckling är ett sätt för organisationer att bli mer konkurrenskraftiga. Försvinner arbetskraften efter utbildning kan man fråga sig hur effektivt detta sätt egentligen är för konkurrenskraften.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka och öka kunskapen om lärares bedömning av elevers kunskaper i specialidrott på gymnasiet. Frågeställningar: 1: Hur bedömer lärare som undervisar i specialidrott på NIU praktisk färdighet inom handboll och fotboll? 2: I vilken omfattning använder sig lärare inom specialidrott av ämnesplanen och bedömningsstödet? Metod Studien använde kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet genomfördes utifrån ett tillgänglighetsurval med ett strategiskt urval av respondenter. Intervjuerna gjordes genom en semistrukturerad intervjuguide. Totalt intervjuades sex personer i studien. Endast lärare på NIU som har en lärarutbildning deltog. Empirin bearbetades och analyserades med hjälp av två teoretiska utgångspunkter: läroplansteori och Bourdieus teori med tillhörande analysbegrepp. Resultat Resultatet visar att lärarna är insatta i ämnesplanen, men tycker att den är otydligt och vagt formulerad. Lärarna har läst igenom bedömningsstödet men använder sig inte aktivt av det. Vidare diskuterar lärarna kring fortlöpande bedömning, och det är något alla lärare jobbar med. Lärarna baserar sin bedömning utifrån elevernas resultat, men lärarna nämner samtidigt att det viktigaste syftet med specialidrotten är att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas till så bra idrottare som möjligt i sin sport.  Slutsats Den första slutsatsen är utifrån habitus, kapital, fält och formuleringsarenan att lärare på NIU inte använder sig av bedömningsstödet i någon högre utsträckning, det kan tolkas som att de med sina tidigare erfarenheter och utbildningar inte anser att det är nödvändig. I den meningen tappar bedömningsstödet sitt syfte. Den andra slutsatsen är utifrån realiseringsarenan och transformeringsarenan att bedömningen sker fortlöpande och att bedömningen baseras på elevernas resultat. Eleverna får möjlighet att utvecklas och ges feedback genom den fortlöpande bedömningen. / Aim The aim of this study is to investigate and increase knowledge, and gain a deeper understanding of assessment in special sports. Questions:  1: How does educated teachers who teach in special sports at NIU assesses practical skills in handball and football?  2: How familiar and to what extent do educated teachers in special sport use assessment guides and topic plan?  Method The study used a qualitative approach in the form of interviews. The interviews were conducted by a semi-structured interview guide. A total of six people were interviewed in the study. The data were processed and interpreted by two theoretical points, curriculum theory and Bourdieu's theory and the related concepts used to each theory. Results The results show that teachers are familiar with the curriculum, but think that it is unclear and vague. The teachers have read the assessment supports but does not use them. Further, it discusses the teachers on continuous assessment, and that is something all teachers working with. The teachers base their assessment of student achievement, but the teachers also mentions that the main purpose of the special physical education is that students should be given the opportunity to develop into that great athletes as possible in their sport. Conclusions The first conclusion is that teachers at NIU do not use assessment supports the extent of schooling certainly had hoped for, and in the sense pins assessment support its purpose. The second conclusion is that the assessment is ongoing and that the assessment is based on student performance. Students will have the opportunity to develop and are given feedback by the ongoing assessment, but the assessment is based on the results students are performing in their sport.

I denna studie undersöks användningen av laborativt material i grundskolans matematikundervisning. Syftet är att undersöka hur grundskollärare menar att de arbetar med laborativt material i matematikundervisningen och på vilket sätt det kan förbättra barns matematikkunskaper.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare som arbetar på olika skolor och som har olika lång erfarenhet av läraryrket. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med standardiserade frågor vilket innebär att alla lärare fick svara på samma frågor i samma ordningsföljd. Frågorna var konstruerade för att ge utrymme för öppna och utförliga svar. Detta för att lärarnas egna erfarenheter och tankar skulle komma fram.   Resultatet av studien visar att alla intervjuade lärare menar att de använder laborativt material då det hjälper eleverna att få en större matematisk förståelse genom att konkretisera abstrakta matematiska idéer. Lärarna menar att materialen hjälper till med att skapa mentala bilder av matematiken vilket är positivt för förståelsen. Vilket material som används och användningen av dem skiljer sig mellan lärarna vilket kan kopplas till lärarnas olika långa erfarenheter av läraryrket.   Nyckelord: Laborativ matematik, laborativa material, matematikdidaktik, sociokulturellt lärande.

Abstract Håkansson, Jan (2006). Learning between policy and practice. Contextual conditions for reform activity in schools. Acta Wexionensia No 95/2006. ISSN:1404-4307, ISBN: 91-7636-510-7. Written in Swedish with a summary in English. Considerable changes have characterised the past decades’ education policy. These changes apply to all types of schools within the Swedish education system. This thesis treats issues of professional teacher development, the introduction of project work in upper secondary school as well as quality audits in the school system. While intending to problematise and intensify discussions on the school reforms’ significance for school development, the thesis focuses on the conditions for practitioners in-depth reflection and deliberative learning in relation to various development measures in school. The overall purpose is to contribute to a deeper understanding of the relation between policy and practice with respect to school staff’s learning processes, which is constituted in policy and practical contexts examined here. One intention here is to present an analysis of the learning aspects in the explicit development measures formulated in policy documents. Another intention is to analyse learning, which is rather implicitly attached to the implementation of policy. The three reform processes have been studied in a broad socio-theoretical perspective on policy and learning. Yet, inspiration was also provided by a critical action research approach. Discursive and dialectic perspectives on policy, practice and learning are significant for carrying out the empirical studies, but also for the analysis of the empirical material. The study depicts myriad and controversial relations between policy, practice and learning. With respect to professional teacher development projects in partial study A, one outcome is that the policy’s transparent character interplays with creative learning aspects both in policy and practice. Regarding the introduction of project work in upper secondary education, partial study B establishes that the unclear and implicit policy character can be related to preserving learning aspects in the official discourse, yet, it can be creative when applied in practice. The policy on quality audits in the school system as examined in partial study C can be referred to as uncommunicative with an orientation towards preserving learning aspects, while there is possibilities within local evaluation and quality audits for an orientation towards creative learning aspects. On the whole, these reform processes are part of what can be identified as hybrid integration patterns in line with communicative perspectives and perspectives on set objectives. The results in this thesis illustrate a potential for improved participation aided by extended possibilities for communication within the framework of a deliberative perspective on governing schools. It is of great significance to pay attention to this in future reforms. Keywords: communication, critical action research, deliberation, learning, policy, school reform.

Målet med studien var att analysera det lärande som sker när pedagoger och barn utforskar ett naturvetenskapligt fenomen, mer precis en snäckas livscykel. De två forskningsfrågorna löd: Hur, under de olika aktiviteterna uttrycker barnen sin förståelse för snäckans livscykel? Hur möjliggörs lärandet med hjälp av kommunikation, miljö och material? Insamlat datamaterial bestod av videoobservationer, stödanteckningar, stimulated recall och en kompletterande intervju av pedagoger. I videoobservationerna medverkade även barn från förskolans 5-års grupp. De viktigaste resultaten och slutsatserna som framkommit i studien är barns variation av estetiska uttryckssätt. Ett barn kan uttrycka mycket genom att gestalta med kroppen eller genom att konstruera med olika material utan att säga några ord. De visar också förståelse genom att kopiera rörelser och transformera kunskap till andra sammanhang. Barnen ställde olika hypoteser gällande snäckornas livscykel. Dessa prövade och omprövade de på olika sätt och använde sig då av olika uttrycksformer för att testa olika lösningar till problemen. En annan slutsats är att miljöns utformning och pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse för barnens lärande genom estetiska lärprocesser. Slutligen vill jag lyfta fram att barns fantiserande i leken framträdde som en viktig komponent i deras lärande. Genom att fantisera kunde de utveckla och pröva olika hypoteser.

I föreliggande arbete studeras hur formativ bedömning har införts i matematik-undervisningen i en studieförberedande gymnasieklass. Vid formativ bedömning kartlägger man vad eleverna redan kan för att sedan använda denna information för att förbättra undervisningen och lärandet. Frågeställningarna har varit hur läraren anpassar undervisningen för elevers olika behov, hur matematikundervisningen upplevs ur ett elevperspektiv samt vilken uppfattning läraren har om elevernas måluppfyllelse. Webbaserade genomgångar som hemläxa och webbverktyg används vid undervisningen. Studien är en fallstudie som består av deltagande observationer, intervjuer och en enkät. Resultatet visar att eleverna vid lärande använder metakognitiva strategier samt är väl medvetna om mål och kriterier. Eleverna är i stort sett nöjda med återkopplingen. När det gäller elevernas måluppfyllelse går det inte att dra generella slutsatser, men undervisningen blir enligt läraren mer likvärdig då alla elever kan se de webbaserade genomgångarna och inte är beroende av föräldrarnas stöd.

Läromedel är något som är vanligt förekommande i ämnet matematik. Många lärare som använder sig av läromedel idag har en tillit till att alla delar av matematiken berörs. Det har visat sig att verkligheten påvisar det motsatta i flera avseenden. Intentionen för denna studie är att genomföra en läromedelsanalys med fokus på problemlösning och resonemang inom matematik. Syftet blev därför att analysera och beskriva i vilken utsträckning olika läromedel i matematik för årskurs 2 och 3 behandlar problemlösningsuppgifter, samt analysera i vilken utsträckning elevers problemlösnings- och resonemangsförmåga kan användas i förhållande till de problemlösningsuppgifter som framgår i läromedlen samt lärarhandledningarna. Till syftet skrevs tre forskningsfrågor fram vilka är följande; I vilken utsträckning behandlar läromedlen och lärarhandledningarna problemlösning i respektive årskurs? På vilket sätt kan de problemlösnings- uppgifter som förekommer i läromedlen kategoriseras? I vilken utsträckning skapar läromedel och lärarhandledningar förutsättningar för elever att använda resonemang? Empirin som användes i denna kvantitativa innehållsanalys var sju läromedel och tre lärarhandledningar från fyra olika läromedelsförlag. Genom Charles och Lesters problemkategoriseringar samt med hjälp av de analytiska frågorna, har det skrivits fram ett resultat. Resultatet visar på att majoriteten av de problemlösningsuppgifter som förekommer i de läromedel som analyserats innehåller flest enkla översättningsproblem. Resultatet visar även på att elever inte får tillräckligt med tillfällen att resonera kring sina tillvägagångssätt utifrån läromedlet, däremot förekommer det fler tillfällen i lärarhandledningarna. Den generella slutsatsen är att de lärare som enbart använder sig av de analyserade läromedlen inte kommer ge elever de förutsättningar som behövs för att de ska ges möjlighet till att utveckla problemlösnings- och resonemangsförmågan. Vidare forskning utifrån det här området kan vara att genomföra en studie som bidrar till en metod som lärare kan använda sig av vid analysering och identifiering av kvaliteter i läromedel.

I dagens skola talas det över 150 olika språk och att vara flerspråkig ses idag som mer vanligt än att enbart vara enspråkig. Med utgångspunkt i detta menar Garcia (2009) att elevernas språk bör användas som läranderesurser i klassrummet. Studien förmedlar ett flerspråkigt perspektiv på lärande och belyser hur undervisning med transspråkande kan ge flerspråkiga elever möjlighet att nå de kunskapskrav som finns och därmed ge alla elever lika utbildningsmöjligheter. Syftet med studien är att beskriva och problematisera hur transspråkande används som läranderesurser i klassrummet. Syftet är att lyfta viktiga aspekter av flerspråkig undervisning och synliggöra vad lärare ser för möjligheter och svårigheter i deras arbete med transspråkande. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer samt observationer på fem olika lärare genomförts. Resultatet, som är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bringar fram slutsatser som visar att transspråkande ger eleverna möjligheter att stötta och lära sig av varandra. Resultatet visar att eleverna lär sig snabbare och bättre när de får använda sitt modersmål samt att arbetet med transspråkande är identitetsstärkande för eleverna. Svårigheterna som framkommer i resultatet är kollegers och samhällets syn på flerspråkighet, där den enspråkiga normen fortfarande visar sig vara starkt implementerad i samhället. En annan svårighet resultatet för fram är när elever är ensamma om sitt modersmål i klassen, vilket leder till att eleven inte ges samma möjlighet till språklig stöttning. De undervisningsstrategier studiens resultat bringar går i linje med tidigare forskning och visar att undervisningen bör genomsyras av kamratlärande, stöttning samt språklig uppmuntran. Resultatet visar även att planscher, kartor och bilder, som symboliserar de olika språken, vilket tidigare forskning belyst som viktiga delar i transspråkande - inte alltid fanns synligt i klassrummen.

På de nationella proven i årskurs 6, presterar eleverna sämst på delprov C, där de testas på sin skriftliga förmåga. Tidigare forskning visar att elever är vana vid att få summativ respons istället för formativ respons samt att elever saknar kunskaper om hur användbar respons ges. Det finns därför ett behov av att elever lär sig att ge lämplig och användbar kamratrespons. Syftet är att undersöka om texttriangeln kan fungera som ett stöd när elever i årskurs 4–6 ger kamratrespons på varandras instruerande texter, i svenskämnet. Vidare är syftet att undersöka vad elever har för attityder gentemot kamratrespons på varandras texter, mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Vilka typer av kommentarer skriver eleverna i sin kamratrespons när de använder texttriangeln som responsmall? och Vilka attityder har eleverna gentemot kamratrespons? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har elevers kommentarer de gett i sin kamratrespons och svar på en internetenkät analyserats. Resultatet visar att eleverna ger fyra olika typer av kommentarer i sin kamratrespons och att det finns en positiv attityd bland eleverna gentemot kamratrespons från en klasskamrat.