Att barns möjligheter till ett lärande är beroende av miljöns utformning är ett framträdande resultat i studien och i förskollärarutbildningens olika kurser. Syftet med följande studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring innemiljöns betydelse för barns möjlighet till lärande. Den belyser också hur förskollärarna axlar det ansvar som det förstärkta didaktiska uppdraget i Lpfö98 [rev10] innebär, samt förskollärares uppfattningar kring eventuella hinder och möjligheter då de iordningsställer förskolans olika miljöer. Studiens syfte och svar på frågeställningar nås med hjälp av en kvalitativ metod, med en fenomenografisk ansats. Empirin består av åtta intervjuer med förskollärare från en medelstor stad i sydvästra Sverige.  Resultatet visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att innemiljön har stor betydelse för barns lärande. De framhåller att miljön ska vara lockande och inspirerande, den ska vara förändringsbar och tillåtande så att den kan tillgodose alla barns olika intressen och behov. Att material finns tillgängligt möjliggör att barn kan vara kompetenta det kan även medföra att de får en upplevelse av att klara sig själva och att samspelet mellan barnen ökar. Det ostrukturerade materialet främjar leken. Det ger möjligheter till fantasi och samspel och kommunikationen främjas. Tidigare forskning påtalar betydelsen av innemiljöns utformning för möjligheter till barns lärande vilket stämmer väl överens med denna studies resultat.

Internationella mätningar visar att svenska elevers studieresultat är lägre än i andra jämförbara länder. Även inom Sverige varierar elevernas studieresultat och det finns skillnader mellan skolor och kommuner. På Withalaskolan i Vetlanda kommun ligger studieresultaten under genomsnittet för riket. Uppsatsens syfte är dubbelt, dels att genomföra ett förbättringsarbete på skolan och dels att som rektor ställa sig vid sidan om för att kunna se, bedöma och analysera vad som sker på en skola under ett projekt. Förbättringsarbetet syftar till att grundlägga en långsiktig utveckling av lärarnas lärande. Som metod har lärare genomfört klassrumsobservationer hos varandra som sedan följts upp i kollegiala samtal. Projektet har pågått under en termin och har sedan följts upp genom fokusgruppintervjuer med de deltagande lärarna.   Resultatet visar att lärare tycker det är bra och utvecklande att observera kollegors lektioner, trots det sker det sällan eller inte alls. I slutet av projektet menar lärarna att det blev mer avdramatiserat, det var först då man hade byggt upp ett förtroende kollegor emellan och att man gärna hade fortsatt. Det kollegiala lärandet fungerade väl och lärarna uttrycker att det var utvecklande att följa upp och diskutera varandras undervisning. Några tydliga resultat på elevernas studieresultat går inte att avläsa på så kort tid. En slutsats är dock att de sociala dimensionerna av det pedagogiska klimatet på skolan gynnades, lärare har träffats, observerat varandra och diskuterat undervisning vilket är viktiga förutsättningar för att vidare verksamhetsutveckling ska ske.

Studien undersöker vilka aspekter som uppfattas vara relevanta vid rekrytering av personer till ledarpositioner och hur dessa aspekter kan ses som uttryck för normer om ledare och ledarskap. Uppsatsen består av litteraturgenomgång, tidigare forskning samt empiriskt insamlat material inom området. Metoden för studien är kvalitativ genom ostrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer. Resultatet belyser vilka aspekter som utvalda respondenter anser är relevanta samt vilka de sökande till ledarpositioner är. Aspekterna är både den sökandes kompetenser, erfarenheter och egenskaper. Respondenterna diskuterar även könets, ålderns och etnicitetens betydelse. Slutsatsen är att aspekterna som respondenterna redogör för kan ses som uttryck för normer om ledare och ledarskap vilket kan resultera i att vissa personer uteblir möjligheten att uppnå en ledarposition.

På vuxenutbildningen förväntar sig lärarna att eleverna ska kunna reglera sitt lärande genom att sätta upp rimliga mål, planera hur målen ska nås och genomföra planen. Detta kallas självreglerat lärande (SRL) och är viktigt inom så väl studier som arbetslivet. Det finns däremot elever inom vuxenutbildningen som inte har fått möjligheten att utveckla SRL och därför var syftet med denna studie att studera hur SRL kan utvecklas hos en elev i matematiksvårigheter. Aktionsforskning var metoden för att uppnå detta syfte där aktionen bestod av tolv enskilda lektioner. På dessa lektioner använde läraren olika strategier kopplat till både SRL, motivation och feedback med intentionen att bedöma vilka effekter dessa strategier fick för elevens SRL användes observationer och intervjuer. Strategierna var till exempel enskilda lektioner, tydliggör lärandemål, nivåanpassa uppgifter, introducera en problemlösningsmall och använda självskattningsmatriser, olika former av självbedömning samt feedback. Detta resulterade bland annat i att eleven började reflektera mer över sitt eget lärande samt förändrade synen på inlärning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad tidigare historiedidaktisk forskning anser om hur närområdet kan användas som en resurs i historieundervisningen, med särskilt fokus på lokalhistoria. För- och nackdelar med att använda närområdet som komplement till traditionell klassrumsundervisning samt hur närområdesstudier kan påverka elevers lärande har också belysts i studien. Den metod som använts vid denna studie är en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har sökts i databaser för att sedan ligga till grund för denna studies resultat. Resultatet från litteraturstudien belyser att närområdesstudier förekommer i grundskola såväl som på gymnasium. När närområdet ligger till grund för undervisning är det elevernas egen närhet som undersöks och detta skapar konkretion i undervisningen. Ett antal fördelar framkommer i den granskade litteraturen, däribland tillgången till autentiskt material, samarbete med institutioner och studiebesök, elevers förkunskaper, men även att flera delar ur kursplaner för historia kan belysas ur ett lokalhistoriskt perspektiv. De nackdelar som främst framkommer är ekonomiska problem och att lärare finner det tidskrävande att plocka fram lokalhistoriskt material och att planera för undervisning utanför klassrummet. Tydligt är ändå att lokalhistoria och närområdesstudier genom sin konkretion och koppling till elevers egen verklighet skapar intresse och engagemang.

Studiens syfte var att bidra med kunskap kring hur yrkesverksamma fritidspedagoger ser på elevernas lärande i fritidshemmet samt undersöka fritidshemmets och skolans kompletterande roller ur fritidspedagogernas perspektiv. Studiens forskningsfrågor var: 1) vad ser yrkesverksamma fritidspedagoger som signifikativt för elevernas lärande i fritidshemmet? 2) hur uppfattar yrkesverksamma fritidspedagoger att fritidshemmet och skolan kompletterar varandra när det gäller elevernas lärande? En kvalitativ undersökning har genomförts där fyra fritidspedagoger intervjuats. Resultatet har analyserats genom tematisk analysmetod. Det resultat som presenteras i studien pekar på att eleverna främst lär sig av varandra under sociala, praktiska och spontana former i fritidshemmet. Ett annat resultat som framkommer i studien är att fritidspedagogerna i hög utsträckning talar om fritidshemmets och skolans kompletterande roller med utgångspunkt i det som sker i skolan. I studien dras slutsatsen att fritidspedagogerna ser lärandesituationer som inte sammankopplas med skolan som signifikativt för elevernas lärande i fritidshemmet. En annan slutsats som dras är att fritidshemmet, gällande det kompletterande uppdraget, i praktiken anpassar sig till skolan och att fritidspedagoger bör bli bättre på att framhålla fritidshemmets särart för klasslärare och rektorer vad gäller olika former av lärande och elevernas utvecklande av flera olika sorters kunskaper.

Läxor är för många elever en stor del av skolgången, men det finns stora variationer mellan hur läxor används i undervisningen. Detta skiljer sig både från skola till skola men också lärare emellan, vilket till stor del beror på att det inte finns några riktlinjer för läxor i styrdokumenten utan det är upp till varje skola och lärare att bestämma förhållningssättet till läxor. Lärare ger läxor till elever av många olika orsaker. Även forskning pekar åt olika håll, hur och varför läxor bör eller inte bör vara en del av undervisningen. Syftet med denna studie är att få kunskap om läxors inverkan på elevers lärande i matematik och vilka möjligheter lärare har att stimulera elevers lärande genom matematikläxor. Olika databaser har använts till sökningen av relevant forskning på området. De utvalda artiklarna har sedan granskats och analyserats. De artiklar som varit tillräckligt kvalitativa och haft relevant innehåll för denna studies frågeställningar har utgjort underlag för sammanställning av resultatet. Resultatet visar att lärare har nyckelrollen för hur läxor inverkar på elevers lärande. För att läxor i matematikundervisningen skall vara gynnsamt för alla elevers lärande så måste läxorna anpassas efter individernas förutsättningar och möjligheter. Alla elever bör även erbjudas stöd i läxarbetet. Resultatet visar också att faktorer som tid mellan läxarbete och återkoppling spelar roll i vilken inverkan de har på elevers lärande, samt att läxor med anknytning till elevers vardag eller läxor med metakognitiva tilläggsfrågor verkar ha en god effekt på elevers lärande.

Syftet med undersökningen i denna uppsats var att se hur olika lärare arbetar med utomhuspedagogik för att få en inblick i om vad denna typ av undervisning kan bidra till. Undersökningen skedde genom kvalitativa intervjuer med tre stycken lärare som är verksamma i grundskolans årskurser Fk-3. Genom att svaren från dessa kopplades ihop med tidigare forskning framkom det att utomhuspedagogik kan bidra till bland annat en ökad lust för lärande, ökad social förmåga hos eleverna samt att det kan leda till bättre fysisk och psykisk hälsa. Det är dock viktigt att vara kritisk till dessa faktorer då det inte går att implementera på alla elever i skolan. För vissa elever kan det istället generera negativa förhållanden till exempelvis deras sociala förmåga. Det är därför viktigt att lärare använder sig av en varierad undervisning för att alla elevers behov ska tillgodoses. De didaktiska frågorna (Vad? Var? När? Hur? För vem? Varför?) är viktiga för lärare att reflektera över innan undervisning bedrivs.  Utomhuspedagogik handlar till viss del om vilken plats läraren väljer att bedriva sin undervisning på, alltså den didaktiska var-frågan. Det är dock viktigt att läraren tillgodoser alla de didaktiska frågorna för att utomhuspedagogik ska tjäna ett syfte. Det är nödvändigt att läraren själv vet varför denna väljer att undervisa utomhus och även motivera syftet för eleverna. När detta sker får eleverna en större förståelse för vikten av kunskapen de ska ta till sig, lärandet blir verklighetsförankrat och därför ser lärandet som lustfyllt.

Denna uppsats beskriver en studie av svensk-ryska barns konsumtion av ryskspråkiga animeradefilmer och filmernas effekter för barnens språkutveckling och lärande. Studien bygger dels på enwebbenkät, dels på intervjuer med rysktalande föräldrar som bor i Sverige. 75 föräldrar till barn iåldrarna 1-11 år besvarade webbenkäten. Sammanlagt ingår 81 barn i enkätundersökningen. 9föräldrar till barn i åldrarna 2-6 år intervjuades. Majoriteten av barnen visar tecken på att filmernabidrar till en ökning av ordförrådet. Övervägande delen av föräldrarna uppger dessutom att filmernager upphov till samtal och inspirerar barnen till lek. Studien visar samband mellan barnensfilmkonsumtion och faktorer som ålder och färdigheter i det ryska språket. Effekterna av deryskspråkiga animerade filmerna för utvecklingen av barnens språkfärdigheter och föräldrarnas syn påbarnens mediekonsumtion diskuteras i ljuset av den sociokulturella teorin och Pierre Bourdieus teoriom disposition och kapital.

Med syftet att undersöka hur sfi lärare upplever det egna lärandet inom sitt yrke fann vi att deltagarna tyckte sig lära varje dag på sin arbetsplats. Lärarna upplevde att de tog till sig ny kunskap av olika slag på både ett personligt plan och i sin yrkesroll. Med kvalitativ metod och öppna intervjuer som datainsamlingsmetod fick vi ta del av lärarnas upplevelser från deras vardag i arbetet. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av Säljö´s sociokulturella perspektiv på lärande. Det vi kom fram till var att dessa sfi lärare hade bra förutsättningar i form av närhet till kollegorna, tillåtande arbetsplatskultur och tid för att kunna lära sig ny kunskap och utvecklas.