Syftet med denna uppsats är att undersöka det teoretiska ramverket för upplevelsebaserat lärande. I detta inräknas även elevaktiva arbetssätt med litteratur. Inom ramarna för aktionsforskning har en design för att arbeta med den upplevelsebaserade aktiviteten bordsrollspel konstruerats, utvärderats och utvecklats. Designen utvärderades efter demonstrationer i två klassrum i svensk grundskola. Resultatet visar att det elevaktiva arbetssättet bär på pedagogiska fördelar men att designen måste användas och undergå kontinuerlig utvärdering och utveckling av yrkesverksamma lärare och pedagoger. Denna uppsats är ett första steg inom arbete med bordsrollspel i undervisningen och kräver fortsatt forskning och mer didaktiskt stöd för att bordsrollspel som pedagogisk metod ska nå sin fulla potential.

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av kunskaper som är relevanta vid chefers beslutsfattande samt hur de lär sig och använder dessa kunskaper. Studien var fenomenografisk och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett stratifierat urval valdes chefer som uppfyllde vissa kriterier. I slutändan var det fem chefer som ställde upp på intervjuer som låg till grund för empirin som användes i studien. Materialet redovisades och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell tillsammans med det handlingsteoretiska perspektivet som referensram för vidare analys. Resultatet visade att chefer tenderar att använda informellt lärd kunskap vid fattande av beslut mer än formellt och tyst lärda kunskaper. Detta verkar vara ett resultat av de större möjligheter att ta beslut kring ämnen cheferna besitter mindre kunskap om som informellt lärda kunskaper kan ge i en beslutsfattande kontext jämfört med de andra formerna av kunskap. Utvecklingen av kunskap kan utifrån analysen tolkas vara ett resultat av chefernas möjligheter till reflektion, kunskap och handling baserat på dessa kunskaper, eller mer bestämt handlingsutrymme. Studien visar liknande resultat som tidigare forskning. Fortsatt forskning föreslås undersöka om chefers upplevelse eller uppfattningar kring icke arbetsrelaterade kunskapers inverkan på beslutsfattande.

The national security of Sweden has changed as a result of the Russian invasion of Ukraine. To conduct an active defence, to work preventively, and to meet presumed threats, the Swedish Armed Forces need knowledge about organisational learning. Organisational structure is a factor that influence organisational learning. The purpose of the study was to investigate how organisational structure is perceived to affect organisational learning and safety in a military organisation. A single case study was conducted at the Swedish Armed Forces Air Force, where 17 individuals at different organisational levels were interviewed. The data collection method- was semi-structured interviews, and the analytical method was thematic analysis.The study has identified three overall themes: 1) working with uncertainty, 2) mistakes as a learning tool, and 3) organisational knowledge sharing. The results have shown that the AirForce deals with uncertainty in its daily operations, which requires a safe approach, communication, commitment, and proximity. Mistakes are used as a tool for learning within the Air Force to allow for development of routines, controls, and work methods necessary to complete their tasks. Thus, the Air Force needs to deal with mistakes in order to be able to work safely in the future. Organisational knowledge sharing consists of structure and rivalry, which affects the ability to make knowledge persistent within the Air Force. Inclusive, the results show a behavior that indicates that “errors” are used as a tool to change routines in the organisation. / Sveriges säkerhetsläge är i dag förändrat till följd av den ryska invasionen av Ukraina. För att vara kapabel att bedriva ett aktivt försvar, arbeta förebyggande och möta presumtiva hot behöver Försvarsmakten kunskap om organisatoriskt lärande. Organisatorisk struktur är en faktor som påverkar organisatoriskt lärande. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt organisationsstruktur upplevs påverka organisatoriskt lärande och säkerhet i en militärorganisation. En singulär fallstudie genomfördes vid Försvarsmaktens flygvapen, där 17 individer på olika organisatoriska nivåer intervjuades. Datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer och analytisk metod var tematisk analys. Studien har identifierat tre övergripande teman: 1) arbeta med osäkerhet, 2) misstag som lärandeverktyg, och 3) organisatorisk kunskapsuppdelning. Resultatet har visat att flygvapnet hanterar osäkerheter i sin dagliga verksamhet, vilket ställer krav på säkra arbetsmetoder, kommunikation, engagemang och närhet. Flygvapnet använder misstag som lärandeverktyg för att kunna utföra sin uppgift och förändra rutiner, styrningar och arbetsmetoder som inte fungerar. Därmed behöver flygvapnet omhänderta misstag för att kunna arbeta säkert framgent. Organisatorisk kunskapsuppdelning består av struktur och rivalitet, vilket påverkar förmågan att göra kunskap inom flygvapnet beständigt. Sammanlagt visar resultat på ett beteende som indikerar att ”fel” används som ett verktyg för att förändra rutiner i verksamheten.

Detta är en kunskapsöversikt skriven med syftet att undersöka hur laborativ undervisning kombinerat med olika pedagogiska strategier kan främja lärandet inom de naturvetenskapliga ämnena för elever i åk F-3. För att besvara vår frågeställning genomfördes sökningar i databaserna Web of Science, Swepub, Libsearch och Ebsco. Totalt valdes nio artiklar och rapporter ut som underlag till vårt arbete. Eftersom det finns begränsad forskning kring laborativ undervisning för årskurserna F-3, inkluderade vi även artiklar som behandlade laborativ undervisning för årskurserna 4–6. Detta tillvägagångssätt möjliggjorde en bredare undersökning av relevanta studier och forskningsresultat inom ämnet, samtidigt som det gav en mer omfattande förståelse för laborativ undervisning över flera tidiga skolår. Genom att utvidga undersökningsintervallet till årskurserna 4–6 strävade vi efter att komplettera bristen på specifik forskning för de lägre årskurserna och därmed bidra till en mer mångsidig och heltäckande kunskapsbas. Resultatet visar på olika sätt att genomföra laborativ undervisning och hur detta kan främja elevernas lärande inom naturvetenskap. Exempel på pedagogiska strategier som synliggörs i vår kunskapsöversikt är argumentbaserad undervisning, Kolbs erfarenhetsbaserade lärandemodell, och undersökande arbetssätt. De pedagogiska strategierna som presenteras kan alla bidra till att konkretisera ämnet naturvetenskap för elever i de tidiga skolåren och därmed öka intresset och förståelsen för de naturvetenskapliga ämnena.

Denna studie handlar om kompetensutvecklingen kring kundbemötande för medarbetare på ett svenskt internationellt företag. Kundbemötande är av betydelse för företag i anseende av marknadsvärde och konkurrens. Det är därför viktigt för företag att dess personal är kompetent när det kommer till kundhantering. Studiens syfte är att bidra med kunskap om kundtjänstmedarbetares kompetens om kundbemötande. Därmed vill studien åskådliggöra hur medarbetarna hanterar kunder samt hur kompetens kring detta tas till vara och utvecklas inom företaget. Studien har reflekterat över angränsande tidigare forskning och har tagit stöd i detta till våra teoretiska utgångspunkter men även metodologiska val. Denna studie använder Tannenbaum, Beard, McNall och Salas (2011) modell för informellt lärande för att illustrera och tolka kundtjänstmedarbetarnas lärandeprocess. Semistrukturerade intervjuer med fem informanter har använts som datainsamlingsmetod för att komma fram till studiens resultat.  På den observerade arbetsplatsen återger informanterna att de lär sig om kundbemötande främst genom egna erfarenheter med en process som går att tolka som informellt lärande med hjälp av Tannenbaum et al. modell. De beskriver även hur de introduceras till företagets värdegrund vid anställning. Denna skildrar hur företaget vill att medarbetare agerar som medmänniskor. Informanterna menar därför att det finns ett underförstått sätt som företaget vill att kundbemötande ska ske på.

Dagens tekniska utveckling innebär snabba förändringar för många yrken. För att medborgare ska fortsätta att vara anställningsbara krävs kontinuerlig vidareutbildning och kompetensutveckling. Att utbilda vuxna är emellertid inte helt bekymmersfritt eftersom de begränsar sig till det innehåll som de tycker är meningsfullt och har ett inneboende motstånd till att bryta invanda mönster. Ett tänkbart stöd för kompetensutveckling i arbetslivet är webbaserat lärande. Ännu bättre kan det bli när webbaserat lärande tar hänsyn till forskning om vuxnas lärande. Detta examensarbete syftade därför till att finna en teoretisk brygga mellan forskning på lärande hos vuxna och forskning på framgångsrika, webbaserade kurser. Med avstamp i den teoretiska modellen kunde sedan ett specifikt, webbaserat kompetensutvecklingsmaterial för ett företag analyseras. Studien använde sig av informanttriangulering i form av litteraturstudie, intervju med företagets kursstrateg och frågeformulär till kursens deltagare. All insamlade data analyserades med avseende på sitt innehåll och fördelades över ett flertal kategorier avbetydelse för vuxnas lärande i webbaserade kurser: möjligheter och hinder för lärande, förkunskapernas betydelse, problemorienterat lärande, instruktörens entusiasm och tillgänglighet, interaktion mellan deltagare, aktivt lärande samt användning av hjälpmedel. Då den teoretiska modellen applicerades på företagskursen framkom att kursen både innehöll och saknade flera av kategorierna för framgångsrikt lärande på webben. Med stöd i analysen kunde studien sedan lista elva riktlinjer för förbättringar av det kompetensutvecklande materialet. / The technological development of today affects several professions. To make people remain employable, continuous education and competence enhancement programs are crucial. However, educating adults is not a trouble-free activity since they limit themselvesto the content they find meaningful and have an internal resistance of breaking habitual patterns. A possible solution to implement competence enhancement in working-life is throughweb-based learning. This may get even better when it also takes research on adult learning into consideration. This master thesis therefore aimed at finding a theoretical bridge between research on adult learning and research on successful, web-based courses. Using the theoretical model, a specific, web-based material for competence enhancement in acompany could be analyzed. This study used triangulation through three informants: studying literature, interview with the company course strategist and a survey given to the course participants. All data was analyzed in regard to its content and was divided into several distinguished categories that are important for adult learning in web-based courses: possibilities and obstacles for learning, the importance of prior knowledge, problem-centric learning, instructor accessibility and passion, active learning, peer interaction and using helpful course resources. As the theoretical model was applied to the company course it became clear that the course included most of the categories, but was lacking some, for successful web-based learning. Using the results of the analysis, eleven guidelines for improvements in the competency enhancing material was listed.

Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om chefens och kommunikationens betydelse för att det kollektiva lärandet på en icke namngiven arbetsplats uppstår. Metodvalet var semistrukturerade intervjuer där medarbetare samt en chef på en avdelning medverkade. Analysmetoden som användes var fenomenografisk genom sjustegsmodellen. Resultatet visar på att arbetsplatsen hade en arbetsplatsspecifik terminologi som ansågs viktig för medarbetarna samt chef. Vidare visade resultatet att det kollektiva lärandet börjar redan vid upplärningen av nya anställda och fortsätter sedan med något som arbetsplatsen kallar för KUT-timmen. Det kollektiva lärandet arbetas aktivt med på arbetsplatsen, uppmuntras av chefen samt att medarbetarna har en uppfattning att det är chefens ansvar att pusha till att ett kollektivt lärande uppstår och här ser medarbetarna att chefen uppfyller sin del. Resultatet visade även att medarbetarna samt chef anser att det finns ett bra socialt samspel på arbetsplatsen och att detta leder till en tillit till chef samt medarbetare. Det sociala samspelet arbetas för aktivt av chefen via bland annat 1 till 1 samtal som uppfattas positivt av samtliga medarbetare då det bidrar till en nära relation till chefen. Det resulterar i en trygg arbetsplats där samtliga medarbetare trivs väl. De slutsatser som kan dras är att om det ska uppstå ett kollektivt lärande på arbetsplatsen har chefens agerande en roll i om detta sker. Både medarbetare och chef delar denna uppfattning och även att det finns en viktig del i att kommunikationen är korrekt så att alla på arbetsplatsen förstår den arbetsplatsspecifika terminologin för att ett lärande ska ske, oavsett om det är individuellt eller kollektivt. Studien är relevant då ämnet är aktuellt inom det pedagogiska forskningsfältet, detta stärks av den tidigare forskning som använts i studien.

Lärarens bedömning av elevernas förmågor är en stor del av arbetet i den svenska skolan. I den nya läroplanen Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet finns fokus på att formativt bedömningsarbete ska vara gällande. Idag finns mycket liten forskning kring hur lärare faktiskt arbetar med bedömning, samt hur elever uppfattar bedömningen. I detta arbete intervjuas fem lärare kring arbetet med formativ bedömning genom lärande bedömning. Jag tar avstamp i frågeställningar kring om mål, kunskapskrav och förväntningar blir tydligare för eleverna då läraren uppger sig arbeta med lärande bedömning, samt om dessa elever uppfattar att de i större utsträckning är hjälpta av bedömningen som läraren gör. Av fem intervjuade lärare bedöms en arbeta med lärande bedömning, tre i viss utsträckning, samt en inte. Elevernas upplevelse av denna bedömning undersöks genom enkätundersökningar. Ingen skillnad kan ses i elevernas uppfattningar kring bedömningen, i relation till i vilken utsträckning läraren arbetar med lärande bedömning. Resultaten i studien diskuteras bland annat utifrån elevernas tidigare bedömningsvanor, bedömningsarbetets struktur, samt studier som visar att lärares upplevelser av det egna bedömningsarbetet ibland skiljer sig ifrån det utförda arbetet. Mer forskning behövs i området för att nyanserat och rättvist dra slutsatser kring elevers uppfattningar av formativ bedömning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolans verksamhet organiseras i förhållande till storleken på barngruppen samt hur förskollärare beskriver konsekvenserna av barngruppsstorlekar i förskolan. Vidare är syftet att ta reda på hur förskollärare beskriver betydelsen av barngruppens storlek för barns utveckling och lärande. Den metoden som har använts i studien är kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna organiserar dagarna på ett visst sätt för att hantera storleken på barngruppen. Vi kan dra slutsatserna att det är förskollärarnas inställning till barngruppens storlek och hur de väljer att använda sin kompetens som påverkar hur de väljer att organisera verksamheten och vilka konsekvenser det blir för barns utveckling och lärande.

Syftet med den här kvalitativa forskningsstudien är att utveckla en förståelse för förutsättningar för samlärande i matematik, som erbjuds vid ett laborativt arbetssätt. Studien grundar sig på fyra stycken klassrumsobservationer, vid lektioner där ett laborativt arbetssätt användes och har genomförts med hjälp av observationsscheman och ljudinspelning. Datan har analyserats utifrån meningstolkning. Studien utgår från hermeneutiken, samt grundar sig i Lev. S. Vygotskys sociokulturella teorier. Sammanfattningsvis så visade studien på att goda förutsättningar till samlärande kan skapas vid ett laborativt arbetssätt, men att flera aspekter i organiseringen av arbetssättet, påverkar utfallet. Såväl hur eleverna placerades, samt med vilket material och vem de placerades med, påverkade deras möjlighet till interaktion. Arbetssättet uppmuntrade eleverna att interagera och ta hjälp av varandra, främst utifrån uppgiftsinstruktionen, men också under lektionens gång och avslutande. Det laborativa materialet visade sig spela en viktig roll i interaktionen mellan eleverna. Materialet blev en utgångspunkt för interaktion, samt en kulturell artefakt med en medierande funktion, men riskerade även att utgöra ett hinder. Avslutningsvis så tycktes såväl klassrumskulturen, som lärarens handlingar, spela en viktig roll.