Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för hur konflikter hanteras inom horisontella organisationer. Detta genom att studera hur Spotify upplever konflikters påverkan samt hur konflikter hanteras inom organisationen. Studien har utifrån en fenomenologisk ansats studerat konflikter och hantering av konflikter ur ett ledarskapsperspektiv. Datainsamlingsmetoden har varit semi-strukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att konflikter upplevs som positivt för individers och Spotifys utveckling då konflikter upplevs bidra till nytänkande och utveckling. Studien visar på att organisationer genom konstruktiv konflikthantering kan utvecklas. Utmärkande för Spotify är deras proaktiva processer vilket bidrar positivt till organisationens konflikthantering. Coaching och feedback är två proaktiva processer som dels reducerar antalet konflikter och dels medverkar till att konflikter hanteras på ett tidigt stadium.  Den här studien visar på att organisationer som har proaktiva processer så som aktiv coaching och feedbacksystem, inte behöver en konflikthanteringsplan.

The purpose of this study is from a teacher’s perspective to examine how schoolteachers experience the possibilities of learning from each other within their work team and to shed some light on how teachers believe that cooperation affects their ability to learn and improve on a daily basis. My research questions are: What is the general discussion among the teachers concerning daily capacity building from enhanced teamwork? How important is well-functioning cooperation between co-workers for learning and daily capacity building? What are the prerequisites for a well-functioning learning situation within the work team? The study is based on five qualitative interviews with teachers within the same school but from different teaching backgrounds based on what grade they teach, what subjects they teach, and they belong to different work teams within the school. The interviews are semi-structured. The results have been analysed from a perspective based on the theories of organisational pedagogy and learning organisations.The results implies that the work teams does not function as a forum for exchanging experiences and learning from each other. Cooperation does, however, exist within the work teams and it has positive effects on other work related aspects, but not on individual daily capacity building. The teams are primarily used for exchange concerning more common and practical issues. This seems to be the situation due to lack of time, priority and structure. The teachers in my study believes that the work team is a vital and important part of their everyday work and it is a forum they wish to exist even if the teams are not today working as wanted when concerning capacity building. The use and functioning of the work teams at the school for this study should be carefully evaluated and improved if the work teams should also function as an effective tool for daily capacity building for the teachers.

The purpose of this essay is to develop knowledge about how learning among employees is perceived to occur practically in a pre-school unit seen as a learning organization. From an employee perspective the intention was to gain an understanding of how they perceive the organization regarding employee learning in the workplace when it comes to in which contexts and what conditions that enable collaborative learning. Because learning organization is mostly a vision from a management perspective thereby it should in this case mostly be viewed as the context in which the employees work in. The essay is based on a qualitative research approach with eight semi-structured interviews. It was based on hermeneutics as method of analysis with the intention to gain an understanding of the employees' subjective perception. It is a case study on a selected pre-school unit in Stockholm. Eight themes emerged in the results and these formed the basis for analysis and discussion. The results have been interpreted on theories about learning organization, collective and organizational learning. The results indicate that employees perceive the importance of working closely with competent colleagues and that much of their common learning occurs primarily in the work teams. This takes the form of cooperation, openness with competencies, dialogue and reflection. The planned meetings also appeared to be supportive of the work outside of them. Furthermore, possible power aspects appeared in the communication, and particularly in the dialogue. Individual differences in how employees can manage themselves in communication also appeared to be an obstacle. Throughout, a picture emerges in which employees perceive that learning and development is based on personal responsibility.

Syftet med denna fallstudie har varit att undersöka hur ledarskapet hos rektorer inom en utvald gymnasieskola påverkat visionsarbetet och möjligheten att skapa en lärande organisation. För att undersöka detta har tre forskningsfrågor ställts: Vilket ledarskap har rektorerna använt? Har rektorerna arbetat med en tydlig vision? Kan man utifrån rektorernas svar prata om en lärande organisation? Fallstudien har använt sig av intervjuer för att få svar på de tre forskningsfrågorna. Frågorna har ställts till sex rektorer som vid olika tillfällen under perioden 2003-2014 arbetat på den undersökta friskolan. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och en blandning av ett induktivt och deduktivt angreppssätt, det som kallas för abduktion. Resultatet har visat brister i det visionära ledarskapet hos rektorerna. Rektorerna har i intervjuerna beskrivit ett ledarskap som pekade mot ett transaktionellt ledarskap, även om deras vilja var att leda skolan utifrån ett transformellt ledarskap. Det fanns inslag av det som kännetecknar en lärande organisation, men de processer som tydde på organisatoriskt lärande var svåra att få till, eftersom organisationen och medarbetarna inte tydligt blivit styrda i att detta har varit viktigt. Rektorernas styrning av organisationen har i viss mån skett via medarbetare, men det har saknats en tydlig koppling till det som kännetecknar en lärande organisation där medarbetare samtalar med varandra och drivs av visioner som pekar på en tydlig riktning. Studien har framför allt visat att rektorerna inte prioriterat visionen och möjligheten att tillsammans med medarbetarna diskutera sitt eget lärande. En annan del som fallstudien visat var att olika krav uppifrån chefer och även nerifrån medarbetarna bidragit till att det visionära arbetet förbisetts till förmån för ett mer transaktionellt ledarskap, där budgetverktyget kommit fram som viktigt, framför allt hos de senare rektorerna. Fallstudien har visat att när rektorerna försökt styra skedde det oftast utifrån ett nutidsperspektiv, där akuta händelser och strukturproblem var det som behövdes lösas. Studien kan också ses i ett större sammanhang än den enskilda fallstudien. Rektorernas svårigheter att leda visionärt kan härledas till en alltför hög arbetsbelastning och ett alltför stort fokus på budget och målstyrning, istället för att tänka på vilken skola som de vill ha i framtiden. Bristen på vision till förmån för budget är det som denna studie har visat / The purpose of this case study was to examine how the leadership of principals within a selected secondary school affected the vision process and the ability to create a learning organization. To investigate this, three research questions were asked: Which type of leadership that was used by the principals? Have the principals worked with a clear vision? Can one, based on the principals' responses, talk about a learning organization? In the case study, interviews have been used to obtain answers to the three research questions. The questions were put to six principals who, at various times during the period 2003-2014, worked at the examined independent school. The survey was conducted using a qualitative approach and a mixture of an inductive and deductive approach - called abduction. The results have shown deficiencies in the visionary leadership of principals. The principals have in the interviews described a leadership that pointed towards a transactional leadership, although their desire was to lead the school from a transformational leadership. There were hints of a learning organization, but the processes that suggested organizational learning was difficult to get to, since the organization and employees have not clearly been guided in that this has been important. The principals' management of the organization has to some extent been made through employees, but there has been no clear connection to the characteristics of a learning organization where employees are talking to each other and are driven by visions that points to a clear direction. The study has mainly shown that the vision and the ability to discuss their own learning has not been prioritized. Furthermore, the case study showed that various demands from top managers but also from the employees contributed to the visionary work has been overlooked in favour of a more transactional leadership, where the budgetary tool emerged as important, especially by later principals. The case study has shown that when the principals tried to steer, usually it happened from a contemporary perspective, where acute events and structural problems needed to be resolved. The study can also be seen in a wider context than this single case study. Principals difficulties in leading visionary can be traced to an excessive workload and an excessive focus on the financial and performance management instead of thinking about which school they want to create in the future. The lack of vision in favour of the budget is what this study has shown

The focus of this thesis is the group as a pedagogical tool. It investigates whether and how what is known of group size can help further schools in fulfilling knowledge and democracy goals and moreover how such knowledge can influence the principals’ management. The mission of school education is to provide the basis for each pupil’s individual development and in the end it is pupils’ individual performances which are graded. However, during the full twelve years of schooling they are taught in groups. This indicates that school education could benefit from greater knowledge in regards to characteristics of different group sizes and accordingly their numerical prerequisites in various pedagogical contexts.The aim of the study is to illuminate and research the relationship between group size and the teaching of teenage pupils, from a school management perspective. The question formulation of the study is: How do a few principals think concerning categorization, the basis thereof, and the importance of group size for the work of the teacher and the learning of the pupil? The study applies a social psychological perspective. To further deepen the perspective, the study has methodologically been inspired by categorical analysis. The question formulation is explored through a set of in-depth interviews with five experienced principals.There is little or no research on the dynamics of teaching groups in school environments, particularly concerning older pupils. Previous research though indicates that there is no unequivocal relation between group size and learning outcomes. There are clear connections between learning outcomes and the competence of the teacher, and relations, communication and the social climate of the classroom. These aspects are in turn influenced by the dynamics of different group sizes. Expectations of the teacher also greatly influence the learning of pupils. This relates to group size via the self image of the group which in turn effects the achievements of the individual. Teacher expectations also are influenced by value categorizations of the group. Previous research show that conscious use of different group sizes, large groups in particular, potentially could support schools in regards the democracy related goals.The interviews show that principals have a general understanding of that a teaching group can be, and further some knowledge of the dynamics of the small group, less so of the median group and none of the large group. Large groups are not regarded, and never used, as teaching groups. The study indicates that flexibility in regards to the aim of the teaching and the need of the pupils is more desirable than stability in the organization of groups when it comes to group size. This is counteracted by the school tradition. The study gives several examples of categorizations but no clear answers as to how the valuation of the categories of groups sizes are constructed. It is illustrated that questions of group dynamics seldom are part of conversations of pedagogical nature among teachers in the schools whose principals are part of the study. The principals regard themselves as the ones most competent concerning matters of group size, but do not express this as being part of the pedagogical leadership. None of the principals believe their organizations are currently making optimal use of the group.

No description available.

Vilken kompetens en specialpedagog har kan vara varierad - olika utbildningsbakgrunder, olika erfarenheter och olika möten med individer, grupper och organisationer formar oss som såväl yrkes-, som privatpersoner. I vår studie har vi utgått från den kompetens som vi förväntas ha enligt högskoleförordningen för specialpedagoger (SFS 2017:1111). Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur specialpedagogens kompetens tillvaratas inom en skolas organisation. Vår uppfattning är att en skola behöver ha en vision av att vara en lärande organisation, en organisation som fokuserar på allas lärande och utveckling, en organisation i ständig förändring för att möta de utmaningar som uppstår i en skolas vardag.Vi valde att undersöka detta närmare genom att utföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger och sju rektorer på fem skolor i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med inspiration av en fenomenografisk ansats. Resultatet pekar på att skolans organisation kring specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt. Rektors förståelse av de specialpedagogiska uppdraget avspeglas i sättet att organisera skolan. Specialpedagogen har en mångfacetterad yrkesroll och i stort sett ingen av de skolor vi besökt utformas specialpedagogens arbete på samma sätt, även om det finns likheter. Vi uppfattar, i likhet med tidigare forskning, att specialpedagoger ofta får uppdrag som till stora delar är mer lika ett specialläraruppdrag, det vill säga arbete med elever istället för att arbeta för elever. Vi fann också att skolutveckling är ett område som specialpedagoger har svårt att göra anspråk på. Internationella studier pekar på liknande resultat avseende specialpedagogens yrkesroll.Utifrån vår empiri kan vi dra några slutsatser då vi tycker oss kunna se att ju närmare en skola är definitionen av en lärande organisation, desto bättre tillvaratar man specialpedagogens kompetens. Som teoretisk förankring valde vi att använda oss av systemteori, Senges definition av en lärande organisation och Scherps VISKA-modell. / The skills of a special educator can be varied - different educational backgrounds, different experiences and different encounters with individuals, groups and organizations shape us as both professionals and individuals. In our study, we have started from the competence that we are expected to have according to the Higher Education Ordinance for special educators (SFS 2017: 1111).The purpose of our degree project has been to find out how the special educator's competence is utilized within a school's organization. Our view is that a school needs to have a vision of being a learning organization, an organization that focuses on everyone's learning and development, an organization in constant change to meet the challenges that arise in a school's everyday life.We chose to investigate this in more detail by conducting semi-structured qualitative interviews with five special educators and seven principals at five schools in southern Sweden. The interviews were analyzed with inspiration from a phenomenographic approach.The results indicate that the school's organization around the special educator's assignment differs. The principal's understanding of the special education assignment is reflected in the way the school is organized. The special educator has a multifaceted professional role and virtually none of the schools we visited design the special educator's work in the same way, even though there are similarities. We perceive, as in previous research, that special educators often receive assignments that are largely more like a special needs teacher assignment, ie work with students instead of working for students.We also found that school development is an area that special educators have difficulty claiming. International studies point to similar results regarding the special educator's professional role.Based on our empirical data, we can draw some conclusions as we think we can see that the closer a school is to the definition of a learning organization, the better one utilizes the special educator's competence.As a theoretical foundation, we chose to use systems theory, Seng's definition of a learning organization and Scherp's VISKA model.

I den här utvärderingen har vi undersökt hur de medverkande i ett förbättringsarbete har upplevt specificerade resursers inverkan på arbetsprocessen i förbättringsprojektet. Vi har också undersökt hur väl de resurserna överensstämmer med teorier om vilka förutsättningar som är viktiga för att skapa en lärande organisation enligt vår teoretiska ram. Utifrån våra resultat har vi också valt att komma med några förslag på förbättringar för framtida projekt. Utvärderingen har genomförts i en verksamhet som har implementerat Genombrottsmetoden i samarbete med Region Skåne Utvecklingscentrum. Respondenterna utgjordes av sammanlagt 21 personer fördelat på teamdeltagare, deras respektive enhetschefer och handledare. Förbättringsprojektet syftade till att lära teamdeltagarna ett sätt att arbeta med kontinuerliga förbättringar med brukarnas/klienternas individuella behov i fokus, som även skulle spridas för att berika övriga verksamheten och bidra till att skapa en lärande organisation. Våra resultat visar att projektet över lag har upplevts som mycket positivt, men att det finns områden för förbättring. Vår slutsats gällande de resurserna som visat sig bidragande för projektet är att en ändamålsenlig kompetenssammansättning kan ses som en grundförutsättning för kontinuitet, engagemang och en produktiv handledning. Vi fann att ekonomiska resurser, tid, chefens engagemang samt det externa arbetsklimatet utgjorde hindrande faktorer i projektet. För att vända de hindrande resurserna till bidragande anser vi att verksamheterna aktivt måste arbeta för att skapa ett arbetsklimat som gynnar kommunikation mellan de som berörs av projektet och i synnerhet mellan medarbetare och enhetschefer. Effektivt resursutnyttjande kan möjliggöras av tydligare kommunikation om vilka reella förutsättningar som projektdeltagarna har att förhålla sig till.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn på begreppet handledning samt på vilket sätt handledning som metod används som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev också att se vad skolledare menar att handledning innebär när avsikten med handledning är pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen. Tidigare forskning och övrig litteratur i ämnet som vi fann intressant,har vi redovisat i en litteraturgenomgång. Vår teoretiska referensram var systemteorin och Gregory Batesons tankar. Resultatet visade att skolledare använder begreppet handledning i olika sammanhang och med olika avsikter. Handledningssamtal har inte alltid en struktur och en professionell handledare. Skolledare kunde se ett samband mellan handledning och pedagogisk utveckling av verksamheten men det sker inte med automatik, då flera faktorer påverkar handledningsprocessen. Visioner fanns hos skolledare om att förskola och skola bör eftersträva en helhetssyn på barns utveckling och lärande. För att det ska uppnås behöver en gemensam förståelse för uppdraget skapas.

SammanfattningPetter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lärande(Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet,Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeDetta arbete handlar om hur kunskap och lärande uppstår i samtal. Jag har undersökt huranställda uppfattar denna process och hur de tänker kring en organisations förståelse förfenomenet som sådant. Informanterna har fått diskutera hur och när samtal blir lärande,reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. På så sätt kan mansäga att arbetet i sig självt bidrar till det kunskapande och lärande som jag är ute efter attskapa en större förståelse för.SyfteStudien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lärande och kunskapgenereras i samtal. Mina preciserade frågeställningar är; Vilka faktorer inverkar påsamtalets förmåga att bli lärande? Hur påverkas lärande samtal av interaktion deltagarnaemellan? Hur uppfattar anställda i olika organisationer möjligheter till lärande samtal?Metod och teoriJag har använt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri. Studien har enkvalitativ ansats då jag är ute efter det unika för att sedan skapa förståelse på ett bredareplan genom att jämföra min empiri med såväl generell kunskap som andra specifikastudier (Stukát, 2005). Som teoretisk förankring använder jag mig av systemteori,domänteori och teorier om organisatoriskt lärande vilka kan härledas till bland andraSenge (1990) samt Argyris och Schön (1978). Jag använder mig av litteratur ochtidigare forskning för att förtydliga och förklara begrepp samt för att tydliggöra mittforskningsområde. Informanterna har fått diskutera ämnet utifrån sina egna erfarenheteroch min roll som moderator har varit att sätta agendan och samtalsämnet förfokusgruppen.KonklusionStudien visar att anställda betraktar samtal som en förutsättning för lärande på ettindividuellt såväl som ett organisatoriskt plan. Studien visar även att positioner vi tar isamtalet påverkar om samtalet blir lärande eller inte. Samtalet blir lärande då vi rör ossmot en nyfiken och undersökande position och inte stannar i en säker eller värderandeposition. Här finns en stor samstämmighet med forskning inom organisatoriskt lärandeoch systemteori (Aggestam, 2008; Braaf 2000; Senge, 1990). Det jag upptäcker i dettaarbete är att deltagarna under samtalets gång blir medvetna om hur viktigt de tyckertillfällen till reflektion och samtal är. Samtliga menar att de vill fortsätta en liknandedialog även i framtiden för att fånga upp genererad kunskap och säkerställa ett fortsattlärande. Det framkommer även ett ifrågasättande av lärande organisation som begreppoch deltagarna menar att det individuella lärandet är tydligt men det organisatoriskaotydligt. Hur detta skall tolkas kan diskuteras då det kan handla om en process därdeltagarna själva behöver mer kunskap och betyder nödvändigtvis inte att begreppetlärande organisation skall skrotas.KunskapsbidragResultatet kan användas för att förstå hur man som specialpedagog eller ledare främjarlärandet i en organisation och därmed utvecklar verksamheten. Mitt kunskapsbidrag tillområdet är att studien beskriver hur professionella uppfattar kunskapande och lärandesom process. I min genomgång av tidigare forskning på området och av skolansstyrdokument ser jag en brist på empiriska undersökningar av hur lärandet iorganisationer fungerar i praktiken. Att den lärande organisationen rekommenderas ochatt dialogen är en grundläggande faktor för lärandet verkar alla överens om, men detfinns få beskrivningar av hur professionella upplever och förstår denna process i sittarbete.SlutsatsLärande samtal är en grundläggande förutsättning för lärande både på det individuellaoch kollektiva planet. Genom ökad förståelse för hur samtal blir lärande kan man somspecialpedagog bidra till utveckling av en lärande organisation.Nyckelord: Domänteori, kommunikation, lärande organisation, lärande samtal,specialpedagogik, systemteori.