No description available.

Svenska elevers allt sämre prestationer i PISA-undersökningarna har väckt debatt i Sverige om skolans kvalitet och hur man ska kunna förbättra den. Svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse har också sjunkit betydligt sedan den första undersökningen gjordes år 2000. För att kunna vända trenden av fallande resultat är det viktigt att försöka identifiera de faktorer inom skolan som kan ha störst effekt på elevernas lärande. Faktorer som har föreslagits ha stor inverkan på lärande är lärarnas behörighet, förhållandet antal elever per lärare och lärarbrist.Syftet med arbetet är att via sökning av litteratur och OECD:s databaser från PISA-undersökningarna år 2000 till 2014 ta reda på om behörighet hos lärare eller/och lärartäthet kan förklara de försämrade förmågor i läsning, naturvetenskap och matematik som konstaterats hos svenska elever i PISA-undersökningarna och att undersöka om samband kan finnas med andra OECD-länders resultat.Resultaten tyder på att lärarbehörighet och lärartäthet kan vara av betydelse för hur eleverna presterat i PISA – framförallt verkar det vara viktigt att skillnaderna mellan lärarnas behörighet i skolan är liten (liten spridning). Ett exempel på ett OECD-land där trenden i elevresultat är uppåtgående är Polen där både lärarbehörighet ökat och förhållandet elev-lärare minskat med motsvarande minskande spridning.

Syftet med studien är att undersöka pedagogisk personals uppfattningar om hur brist på utbildade lärare samt hög omsättning påverkar skolor idag. Genom kvalitativa intervjuer och ett fenomenografisk förhållningsätt undersöks uppfattningar om hur omsättning och brist på utbildade lärare påverkar elever, kollegiet, och verksamheten. Med en relationell teori samt stöd från tidigare forskning finns det i den här uppsatsen befogenhet att anta att pedagogisk personal uppfattar att elevers relationer till lärare påverkas negativt, samt att utbildade lärare uppfattas som mest gynnsamt. Dock är det svårare att dra några tydliga slutsatsers om kollegiet och verksamheten. Resultaten visar att kollegiet påverkas av arbetsbelastning men om det är kopplat till hög omsättning eller lärarbrist är svårt att stärka. Resultatet kan med viss försiktighet, med tanke på den begränsade mängden data, visa att verksamheten behöver premiera utbildade lärare med längre erfarenhet.

Bristen på legitimerade lärare i Sverige är ett problem grundat i flera orsaker, däribland en negativ bild av läraryrket och yrkets låga status. Flera röster på området har uppmärksammats men lärarstudenternas röster tycks vara frånvarande. Studien syftade till att lyfta hur ämneslärarstudenter resonerar kring statusbegreppet generellt och läraryrkets status specifikt. Utifrån en tolkande fenomenologisk analys som metodologiskt ramverk genomfördes fyra semistrukturerade en-till-en intervjuer med ämneslärarstudenter för att lyfta deras tankar och perspektiv på statusbegreppet och läraryrkets status. Deras tankar sattes sedan i relation till en idealtyp av ett högstatusyrke för att belysa likheter och skillnader i deras resonemang. Studiens resultat visar att lärarstudenterna resonerar olika kring betydelsefulla faktorer för status och att de förhåller sig olika mycket till idealtypen i sina resonemang. Inom ramen för idealtypen lyfts hög lön och utbildning som viktigt medan andra viktiga faktorer som media, yrkestitlar och att hjälpa människor också användes för att tillskriva status.

Abstract From a Foucault-inspired, poststructuralistic approach this study reviews the problem of teacher shortage. Its purpose is to leave a contribution of alternative perspectives on teacher shortage, and relate them to the professionalization of the teacher occupation. The study examines how schools’ competency supply in Sweden can be seen from alternative perspectives than those put forward in thirteen debate articles published in 2019, and the summary of the final report from the state investigation on better schools through more attractive school professions. Applied method is Carol Bacchi’s What’s the problem represented to be? The results describe a volatile current situation that entails that other stakeholders’ agendas in addressing the teacher shortage strongly limits the possibilities of professionalizing the teacher occupation. A fear is highlighted that unilateral focus on solving the students’ situation in relation to the teacher shortage may shroud aspects of the teachers’ perspectives, which could result in the implementation of counter-productive measures. / Sammanfattning Studien granskar utifrån en Foucault-inspirerad, poststrukturalistisk ansats problemet med lärarbrist. Dess syfte är att bidra med alternativa perspektiv till diskursen kring lösningar på lärarbristen, och att sätta dem i relation till yrkets professionalisering. Studien undersöker hur skolans kompetensförsörjning i Sverige kan ses ur alternativa perspektiv till de som skrivs fram i tretton debattartiklar som berör lärarbristen publicerade under 2019, samt sammanfattningen av slutbetänkandet för den statliga utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner. Som metod används Carol Bacchis What’s the problem represented to be? Resultatet beskriver ett föränderligt nuläge som innebär att läraryrkets möjligheter till professionalisering starkt begränsas av andra aktörers agendor i arbetet med att åtgärda lärarbristen. En farhåga lyfts om att ett ensidigt fokus på att lösa elevernas situation i lärarbristen riskerar att dölja aspekter av lärarnas perspektiv, vilket kan medföra att det genomförs kontraproduktiva åtgärder.

Lärarbristen är ett utbrett problem i Sverige. Vikten av att kunna attrahera samt behålla lärarnas kompetens är därför stor. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hinder som påverkar möjligheten att attrahera samt behålla lärare. Studien bygger på lärare vid grund- samt gymnasieskolor i Borlänge och deras uppfattningar kring vad som är attraktiv respektive oattraktivt i yrket. Detta genom mer djupgående intervjuer för att komma åt bakomliggande motiv och tankemönster. Resultatet visar att det lärarna främst uppfattar som attraktivt i sitt arbete är att yrket upplevs som viktigt och meningsfullt, är varierat och ombytligt, innehåller mycket social kontakt samt goda relationer och ger dem en erkänsla genom att vara eftertraktad. De faktorer som lärarna främst lyfter fram som oattraktiva är att lönerna i kommunen är för låga, arbetsbördan och stressen är stor, ledarskapet och kommunikationen brister samt konflikter med elevernas föräldrar som ställer orimliga krav och lägger sig i undervisningen. / The lack of teachers is a widespread problem in Sweden. The importance of being able to attract and retain their expertise is therefore great. The purpose of this study is to gain an understanding of obstacles that affect the ability to attract and retain teachers. The study is based on teachers at elementary- and upper secondary schools in Borlänge and their views on what is attractive and unattractive in the profession. This through more in-depth interviews to access underlying motives and thought patterns. The result shows that what the teachers perceive as attractive in their work is that the profession is deemed as important and meaningful, is varied and changeable, contains a lot of social contact and good relations and gives them a recognition by being sought after. The factors that teachers mainly emphasize as unattractive are low salaries, heavy workload and great stress in combination with lacking leadership and poor communication, as well as conflicts with the students’ parents who place unreasonable demands and interferes in the teaching in a disturbing way.