Litteraturstudiens syfte är att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lärarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssätten med elever som kräver särskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. Här undersöks även hur lärare och elever möter olika arbetssätt och metoder där de förhåller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv.

Det finns forskning som visar att laborativt arbetssätt i matematik är gynnsamt för elevers kunskapsutveckling under förutsättning att läraren vägleder och stödjer eleverna framåt i arbetsprocessen genom formativ bedömning. Trots vetskapen om de positiva effekterna av laborativa inslag i matematiken visar forskning att matematikundervisningen i Sverige fortfarande kan vara väldigt beroende av matematikboken. För att problematisera detta vidare visar forskning att lärare i svenska matematikklassrum inte alltid agerar utifrån sin egen föreställning om hur undervisningen bäst bedrivs, utan gör det utifrån någon slags tradition. För att koppla detta till bedömning kan det innebära att lärarens fokus kan hamna på att notera om ett svar är rätt eller fel, snarare än på elevernas lösningsprocess. Syftet med vår empiriska undersökning är att få en förståelse för hur lärare förhåller sig till och använder sig av formativ bedömning vid laborativt arbetssätt i matematikundervisningen och hur det i sin tur påverkar elevers kunskapsutveckling, med avgränsning mot de lägre årskurserna i grundskolan. Det teoretiska ramverket vi har utgått ifrån för att analysera resultatet är det sociokulturella perspektivet och dess teoretiska begrepp. Valet av analysverktyg motiveras utifrån att vi vill undersöka hur lärare och elevers sociala samspel vid formativ bedömning bidrar till ett lärande för eleverna. Empirin till detta arbete har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär. Resultatet från vår undersökning visar att formativ bedömning används kontinuerligt i matematikundervisningen med syftet att ge eleverna återkoppling och stödja dem i deras kunskapsutveckling. Den formativa bedömningen blir särskilt tydlig vid ett laborativt arbetssätt när eleverna individuellt, i par eller i grupp får utforska och kommunicera med läraren eller sina kamrater hur de har gått tillväga för att lösa en uppgift. De intervjuade lärarna är överens om att processen fram till svaret samt kommunikationen i klassrummet är betydelsefull för elevers kunskapsutveckling och för att läraren ska kunna försäkra sig om att eleven verkligen har en relationell förståelse.

Syftet med denna studie är att belysa lärares uppfattningar kring betydelsen av dialog och samspel i språkundervisning. Lärarens uppfattningar undersöks utifrån tre frågeställningar som ställs upp, nämligen: lärarens betydelse för det flerstämmiga klassrummet, vilka undervisningsformer som tillämpas för att skapa ett kommunikativt klassrum, samt vilka utmaningar som upplevs vid ett flerstämmigt klassrum. Åtta språklärare intervjuas för att besvara dessa frågor. Från intervjuerna tolkas det empiriska materialet. Resultatet visar att läraren har en stor betydelse för att dialog och samspel kan användas som viktiga redskap för att skapa flerstämmighet i språkundervisning. Diskussion i helklass och i smågrupper utnyttjas för att skapa en dialogisk undervisning, men framförallt tycks små grupparbete vara den mest tillämpade formen. Flera utmaningar identifieras från de intervjuade lärarna vid skapandet av ett kommunikativt klassrum, nämligen elevers olika kunskaps- och språknivåer. Dessutom beskrivs olika sätt för att hantera svårigheter och uppmuntra elever till att delta i diskussioner bland annat att stödja elever genom att ta nytta av smågruppsarbete.

Syftet med denna studie var undersöka vilken syn på olika matematikssvårigheter, som lärare i grundskolans senare år har. Syftet var även att undersöka vilka undervisningsstrategier dessa lärare använder för att hjälpa elever med matematik svårigheter. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat åtta lärare som fick besvara frågor utifrån tre huvudfrågeställningar.Frågeställningarna rörde följande områden: Varför halkar svenska skolbarn efter i matematik? Hur bedriver de intervjuade lärarna undervisningen i matematik? Vilka åtgärder tror de intervjuade lärarna skulle förbättra resultaten i matematik? Resultaten visar att de intervjuade lärarna anser att de försämrade resultaten i matematik främst beror på elevernas motvilja gentemot matematikämnet, dåliga förkunskaper hos eleverna, bl. a oförmåga att uttrycka sig matematiskt, samt elevernas olika inlärningssvårigheter.Slutsatsen för denna studie är att det finns mycket kvar att göra inom matematikområdet innan varje matematiklärare tar hänsyn till enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, såsom det slås fast i Lgr11 under avsnittet för riktlinjer.

Syftet med mitt arbete var att undersöka några erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par år i skolan och pedagogernas syn på hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i år 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att läraren är den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lära matematik.

Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning kartlägga de faktorer och didaktiska val som bäst främjar gymnasieelevers studiemotivation för att sedan undersöka om detta även gällde “mina elever” som jag undervisar i ämnet psykologi, och vad jag som lärare utifrån mina didaktiska val och mitt ledarskap kan göra för att främja deras motivation. Den teoretiska utgångspunkten för studien baseras på tidigare empiri inom studiemotivation samt utifrån den sociokognitiva ansatsen. Studien genomfördes som en mixad metod med en kvantitativ enkät följt av två kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten från den kvantitativa och den kvalitativa analysen jämfördes och integrerades sedan för att uppnå triangulering. Sammantaget visar studiens resultat att eleverna överlag är motiverade i ämnet, att de drivs av en interaktiv motivation och instämmer i de faktorer som utifrån tidigare forskning anses främja elevers studiemotivation med undantag från lärares förväntningar. Studien visar vidare att läraren mer eller mindre lever upp till alla faktorer men att det finns utvecklingsmöjligheter gällande bland annat elevdemokrati, kontinuerlig formativ feedback och vikten av att ha roligt på lektionerna. Slutsatsen utifrån tidigare forskning, och likaså denna studie, är att lärares betydelse i form av bemötande, personlighet, relationsskapande och didaktiska kunskap och bredd är A och O för elevers vara eller icke vara när det kommer till studiemotivation.

The purpose of this study was to investigate what factors affect and motivate girls and boys in grade 8 to their participation in the subject of sport and health. For the purpose to be achieved, a quantitative method was used and, in order to interpret the result, an motivation theory was used to categorize the students' motivational factors.  The quantitative method consisted of a digital questionnaire that the students answered via a link. The questionnaire consisted of a number of questions answered by students in grade 8 and which were then compiled. The study was conducted at a high school school in a smaller town in Västra Götaland County. The survey consisted of a total of 93 students, of which 44 boys and 49 girls.  The result showed, among other things, that both boys and girls indicate that they participate in the subject because it is fun and because they can move. Almost half of the boys and about 30% of the girls indicate that they participate in order to get grades on the subject. Furthermore, the results of the study showed that both the girls and the boys think that the teacher's way of teaching has a bearing on motivation. They choose several different options but it is fun and interesting lessons and the teacher is happy and positive who gets the highest response rate. The lesson content in the subject of sport and health is also something that motivates both girls and boys according to the results. There are significant differences between the sexes, especially in the classroom music and movement. The result shows that the girls feel great motivation for music and movement while the boys have a significantly lower motivation for this content. The result, however, shows that both boys and girls are positively tuned and have a high motivation for both ball games, games and co-operative exercises.