Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken utsträckning könsroller skiljer sig från normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar. Resultaten visar att i Amigos skildras arbetsfördelningen enligt traditionella könsnormer, där kvinnor positioneras i köket medan männen är ute i arbetslivet. Även de egenskaper respektive kön har tillskrivits är framställda på ett stereotypt sätt. Dessa normbundna skildringar följer det traditionella könsmönstret men samtidigt finns en tendens att tillskriva flickor egenskaper som enligt normerna anses manliga och tvärt om, alltså ett försök att bryta med stereotyper.

No description available.

Undersökningar som Skolverket har gjort visar att matematikundervisningen idag till stor del består av enskild räkning i läroboken. I styrdokumenten framkommer det tydligt att man inom skolan ska arbeta på ett varierat sätt, men i verkligenheten ser det annorlunda ut. Vår undersökning handlar om att ta reda på hur lärarna resonerar kring det enskilda arbetet i läroboken som arbetssätt.Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare anger som anledning till val av arbetsmetoder i matematikundervisningen, och deras syn på det enskilda arbetet i läroboken som arbetssätt. Vi vill undersöka om lärarna anser att styrdokumentens intentioner angående matematikämnet uppfylls genom att låta eleverna arbeta enskilt i läroboken. Vi har då valt att avgränsa vår undersökning till kommunikationen i styrdokumenten, eftersom det finns så många olika faktorer och tiden inte räcker till för att undersöka fler. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex lärare som jobbar på grundskolans senare år.Den litteratur vi har studerat är överlag negativt inställd till lärobokens dominans. Samtidigt som det finns en förståelse för att undervisningen idag ser ut som den gör, bland annat för att läroboken är enkel att använda och underlättar lärarnas arbete, ifrågasätts det om arbetssättet är lämpligt för alla elever. Våra slutsatser är bland annat att lärarna väljer att jobba med enskild räkning i läroboken för att tiden är för knapp för att hinna med att jobba på andra sätt, och för att eleverna är så vana att jobba i läroboken att de blir stressade av andra arbetssätt. Att styrdokumenten anses luddiga och svåra att samköra med undervisningen är också en anledning till att lärarna väljer det enskilda arbetet i läroboken. Lärobokens fördelar överväger dess nackdelar och det väger också in i lärarnas val av metod. Det är uppnåendemålen som i verkligheten styr undervisningen. Trots att kommunikation anses som en viktig del av undervisningen bortses det från vid valet av metod eftersom läroboken används, och vid det enskilda arbetet i den faller kommunikation lätt bort.

Detta arbete har till syfte att undersöka förhållandet mellan innehållet i tre läroböckerna i historia med styrdokumenten gällande för kursen Historia 1b. För att göra denna jämförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förståelse för historieämnet. Jag har också undersökt hur styrdokument och läromedel skapas, detta för att påvisa vilka faktorer, andra än styrdokumentens krav, som spelar in när läromedelsförfattare skriver sina böcker.   De frågor som jag valt att arbete utifrån är dessa; Hur ser läromedlens innehåll ut i jämförelse med kursplanens och dess mål? Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i läromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats än andra? Sker detta i överensstämmelse med styrdokumenten? Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förståelse för historieämnet och nå de mål som kursplanen sätter upp enbart genom att studera läroböckerna? Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och läromedel?   För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad på en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (främst) textanalytiska metoder som gått ut på att tolka materialet ur både ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.   I min studie finner jag att; 1) läromedlens innehåll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mål, och att vissa aspekter av dessa krav och mål erhåller mer fokus än andra i läroböckerna, 2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lärobokstraditionen än de nya styrdokumenten, 3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förståelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck på flera olika sätt, och 4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av läromedel och styrdokument, bland dessa märks tydligast olika politiska klimat, samhällsdebatt, nationella riktlinjer och främst lärobokstraditionen.

No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att analysera hur etnicitet avspeglas i fem läroböcker, från grundskolans senare år, inom engelska. Med hjälp av innehållsanalys granskades läroböckernas narrativa texter och bilder kvantitativt och kvalitativt. Resultatet påvisade att etnicitet avspeglades både positivt och negativt i de fem analyserade läroböckerna. Det synliggjordes dessutom att stereotypiska föreställningar existerade i de fem analyserade läroböckerna. En tendens i de analyserade läroböckerna var att se Nordamerika och Europa som normen, vilket medförde att de som inte föll in i normen porträtterades som särpräglade. Olika länders ursprungsbefolkning porträtterades även som primitiva och sattes ofta i kontrast med vad som skulle kunna ses som mer moderna etniska grupper. I de fem analyserade läroböckerna finner man en klyfta mellan oss och dem som framhävs med hjälp av stereotypiska framställningar och negativa avspeglingar av de etniska grupper som inte passar in den norm som har formats av Nordamerika och Europa.

Det övergripande syftet med studien var att synliggöra lågstadielärares tankar och uppfattningar kring valet av en matematiklärobok samt belysa granskningens komplexitet i samband med det. Varför det är viktigt att undersöka detta är för att matematikläroboken traditionellt sett har haft en central roll i matematikundervisningen, samt att förhandsgranskningen av läromedel främst har ålagts lärarna, sedan den statliga granskningen lades ned i början av 1990-talet. Därav är följande två frågor centrala i studien ”Vilka kriterier beaktar lågstadieläraren i sitt val av matematiklärobok?” samt ”Vilka faktorer påverkar valet av matematiklärobok enligt lågstadieläraren?”. Den metod som har använts för datainsamlingen är kvalitativa intervjuer av fem lärare. Studiens data har kategoriserats och genererat ett resultat om sex stycken kriterier, som lärarna beaktar i valet av matematiklärobok samt synliggjort två faktorer som påverkar valet. Några av dessa kriterier var att matematikläroboken ska ha ett tydligt upplägg och rikt innehåll, tilltalande layout och vara kopplad till Lgr11s kursplan i matematik. De två faktorer som kom fram berörde lärarnas syn på sin kompetens samt lärobokens funktion i praktiken. Studiens resultat diskuteras gentemot tidigare forskning, där de olika kriterierna och faktorerna tas upp och behandlas för att visa på hur en adekvat matematiklärobok kan väljas, samt vilken komplexitet som involveras i valet. En matematiklärobok som uppfyller de kriterier som lärarna efterfrågar, skulle kunna ha möjlighet att bidra till positiva erfarenheter hos eleverna samt bättre kunskapsinhämtning. Studien är av signifikans för lärare, då deras yrkesåtaganden bland annat berör val av matematiklärobok. Den kan också ha betydelse för fortsatt forskning på området vad gäller läromedelsgranskning och hur väl matematikläroböcker uppnår de efterfrågade kriterierna.

I denna studie undersöks hur inre- och yttre ramfaktorer påverkar högstadielärares användning av läroböcker i religionskunskap. Ämnet blev intressant när vi, under våra VFU-perioder, upplevt att det skiljer mycket mellan hur olika religionskunskapslärare använder läroboken och vilken typ av lärobok de tillämpar. Vi vill undersöka vilka faktorer som ligger bakom skillnaden som vi upplevt. Vi applicerar ramfaktorteorin för att se hur inre och yttre ramfaktorer påverkar lärarens val och användning av läroboken. De yttre ramfaktorer som vi undersöker är styrdokument, tid, pengar och styrning samt elevgruppen och de inre ramfaktorer som vi undersöker är lärares erfarenheter. Genom att göra en kvalitativ studie i form av intervjuer har vi undersökt hur, lärare som undervisar i religionskunskap, använder sig av eller inte använder läroboken i sin planering, undervisning och uppgifter. I denna studie intervjuas 6 högstadielärare som undervisar i ämnet religionskunskap. Lärarna jobbar på olika skolor i olika områden men i samma kommun. Lärarna har olika lång erfarenhet av yrket, är i olika åldrar samt av olika kön. Vi kom fram till att de faktorer som påverkar lärares planering och utformande av undervisning i praktiken skiljer sig åt beroende på om det är inre eller yttre ramfaktorer som är inblandade. De yttre ramfaktorerna påverkar generellt lärarens arbete mer än de inre och lärarna kan i ganska liten utsträckning göra något för att påverka dessa faktorer och kan endast försöka hitta ett sätt att förhålla sig till dessa. De inre ramfaktorerna är lättare för en lärare att påverka då dessa behandlar lärarens egna arbets- och synsätt. Styrdokument är den yttre faktor som har störst inverkan på valet av lärobok och lärarens erfarenhet är den inre faktor som har stor inverkan på hur läraren använder läroboken.

No description available.

Forskning visar att användningen av lärobok i den svenska matematikundervisningen på lågstadiet används i stor utsträckning. Läroboken används mest för att spara tid för läraren, den erbjuder inte eleverna en individanpassad studiegång som de enligt styrdokumenten har rätt till. Vad är det då som påverkar valet att bedriva läroboksbaserad matematikundervisning när det går emot en skola för alla? För att ta reda på hur mycket läroboken används i matematikundervisningen och varför lärare väljer att arbeta med just läroboken, användes en blandad datainsamlingsmetod i form av en kvantitativ enkät och en kompletterande enkät. Förslag till andra arbetsformer utöver läroboken lyfts fram i resultatet. Yrkeslivserfarenhet ställs mot användandet av läroboken i matematikundervisningen för att se om det finns något samband eller skillnad med användandet av lärobok och olika år av yrkeslivserfarenheter i skolan. En fenomenografisk ansats har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar att läroboken har en väldigt stor roll i undervisningen samtidigt som forskare och styrdokumenten går emot den typen av enformigt arbete. Resultatet i studien indikerar att majoriteten av lärarna använder läroboken som arbetssätt större delen av matematikundervisningen. Lärarna väljer för det mesta läroboken eftersom det sparar tid och ger även en trygghet för läraren att luta sig mot i sin matematikundervisning.