Syftet med den här studien är att förmedla hur fördelningen av representationsformer förekommer inom utvalda läroböcker i årskurserna 1–3. Studien har även som syfte att analysera hur den konkreta representationsformen framkom i läroböckerna. Forskningsfältet anser att läroböckerna behöver förankras till något som har koppling till elevernas vardag. Genom att arbeta med olika representationsformer får elever verktyg för att kunna tolka, lösa och förstå olika matematiska områden. Studiens frågeställningar besvaras genom en kvantitativ innehållsanalys där totalt tolv läroböcker, fördelade i fyra olika serier, sammanställdes. Resultatet visade att den abstrakta representationsformen var den mest förekommande, sett både över respektive serie som årskurs. De övriga representationsformerna visade sig få allt mindre fördelning sett över respektive serie som årskurs. Den konkreta representationsformen förekom allra minst i läroboken. Studien visade att denna representationsform oftast förekom inom kunskapsområdena geometri och taluppfattning. Här var det vanligast att begrepps-, metod- och resonemangsförmågan tränades med hjälp av pedagogiska material. Studien visade att läroböckerna i analysen hade en ojämn fördelning när det kommer till fördelningen av representationsformer

I det här arbetet utfördes en läromedelsanalys. Syftet var att undersöka vilka förutsättningar läroböcker i matematik ger elever på olika gymnasieprogram att utveckla de matematiska förmågorna som finns presenterade i dagens läroplan för gymnasiet. Utifrån en kvantitativ analys av tre läroböcker undersöktes vilket utrymme de matematiska förmågorna fick relativt varandra. Dessutom undersöktes hur de var fördelade över olika svårighetsgrader. I studien valdes tre läroböcker som riktar sig till olika gymnasieprogram. Detta gjordes för att det jämförande resultatet skulle kunna påvisa eventuella skillnader i de förutsättningar elever i olika gymnasieprogram får att utveckla matematiska kunskaper. Resultatet visade att förmågorna fick olika utrymme i läromedlen, där begreppsförmågan och procedurförmågan gavs störst plats. Däremot visade analysen att det inte gjordes någon stor skillnad mellan de olika gymnasieprogrammen utan att förmågorna fördelades på samma sätt i de tre studerade böckerna. Vidare visade resultatet att över hälften av alla uppgifter, i samtliga böcker, tillhörde den lättaste svårighetsnivån. Detta diskuterades kunna ha didaktiska konsekvenser. Till exempel att eleverna inte får tillräckliga förutsättningar att utveckla förmågorna med avseende på det tekniska avancemanget. Dock framgick ingen tydlig skillnad mellan de olika böckerna. Slutsatsen drogs att, utifrån läroboken, får elever på gymnasiet inte tillräckliga förutsättningar för att utveckla alla matematiska förmågor. Däremot skulle förutsättningarna kunna sägas vara likvärdiga mellan de olika gymnasieprogrammen.

I den här uppsatsen undersöker jag tre läroböcker i svenska för gymnasiet ur ett genusperspektiv. Syftet är att komma fram till om läroböckerna kan anses jämställda. För att komma fram till mitt resultat använder jag mig av både kvantitativ och kvalitativ metod. För ändamålet utgår jag från tre frågeställningar där jag undersöker hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut, hur stort utrymme manliga och kvinnliga författare är tilldelade som i grupp räknat i antal rader, samt hur framställningen av kvinnor och män ser ut. Undersökningen är avgränsad till att innefatta 1800-talet. Utgångspunkter är styrdokumenten som utkom i och med gymnasiereformen 2011 och vad dessa säger om jämlikhet. För undersökningen av det språkliga bruket ut jämställdhetssynpunkt är utgångspunkten Karin Milles Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt (2008). För undersökningen av framställningen av kvinnor och män och om framställningen är jämställd är utgångspunkterna de kriterier som Moira vin Wright ställer för en jämställd text i Genus och text: när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? (1999). Dessa kriterier är att en text ska vara genusmedveten, genuskänslig och genusinkluderande för att vara jämställd. En av läroböckerna har i det undersökta avsnittet ett jämställt språk och lever upp till samtliga kriterier för en jämställd text. Två av läroböckerna uppnår inte alla kriterier för en jämställd text. En av läroböckerna använder inte ett jämställt språk.

The purpose of this thesis paper has been to study three textbooks from Historia 1b and their chapters about World War 2. The theory influencing the paper is the gender theory by Yvonne Hirdmann, and the studied books are Alla tiders historia 1b, Historia 1b – Den lilla människan och de stora sammanhangen and Perspektiv på historien 1b. The thesis paper shows that men are presented as the norm in both the history itself, but also in the way the textbooks’ authors are retelling history. For example, one of the books authors is writing about workers and female workers in the same context. Women as a group are given a more descriptive writing than the individual females, while the individual men are more described than the group of men, who are almost exclusively written and described as soldiers. The authors of Alla tiders historia and Perspektiv på historien 1b have done a good job describing how the society changed during the time that has been studied, with women granted the right to vote, and the right to attend high school in Sweden were introduced. Women also got better conditions on the labor market, but this was only when the men were called into the war. Perspektiv på historien 1b is the most equally written textbook, as it does not make own divisions between men and women in text.

Med en genusteoretisk och kritisk diskursanalys ämnar undersökningen granska två geografiläroböcker för de högre årskurserna i grundskolan. Syftet är att undersöka vilka representationer om verkligheten som når elever genom geografiläroböckers diskurser och i vilken grad elever ges möjlighet att identifiera sig med innehållet oavsett vilket kön de tillskriver sig. Trots jämställdhetsaspekter i skolans styrdokument visar många undersökningar att läroböcker brister ur ett genusperspektiv. Uppsatsen börjar med att visa hur viktig läroboken är i skolan och fortsätter med att redogöra för en geografigenusteoretisk bakgrund. Med genusgeografins intåg i geografivetenskapen som utgångspunkt jämförs diskursens ändring över tid och hur väl läroböckerna samverkar med skolans jämställdhetsuppdrag. Därefter följer en tidsexposé för att visa hur geografi som skolämne utvecklats gentemot rådande styrdokument. I huvuddelen redogörs resultatet från analysen av de två läroböckerna var för sig med löpande analytiska kommentarer och tolkningar. Resultatet visar att diskurserna inte ändrat sig nämnvärt över tid. De utgår från en manlig norm och visar övervägande upp manliga representationer. De brister i ett genus- och jämställdhetsperspektiv och bidrar till återskapandet av föreställningar om könens skilda göranden och värden. Avslutningsvis diskuteras hur de föreställningar och värderingar om genus som framträder i läroböckerna kan förklaras utifrån tidigare forskning.

Moral education is a hot topic in Swedish school discourse. Some critics mean that some fundamental values stated in the curriculum are not thoroughly justified and that the doctrine hinders students and teachers to form their own worldview. The purpose of this study was to investigate how values can be conveyed in textbooks in second language learning in relation to theories by the critics Pia Nykänen and David O. Kronlid. The study presents values within social ethics which are found in the Spanish textbook Caminando 3 through a discourse analysis and describes if the values are either justified, presented with alternative perspectives on ethical questions or if they are portrayed unjustified one-sidedly. Both critics mean that moral education needs to focus on the ability to cope with a pluralistic moral landscape which is in constant change. The study shows that the parts of the textbook portraying discursive values such as liberal-democratic ideals are presented without alternative perspectives but with an discursive development ideal as justifying mean whilst the collaborative values, such as what to do on your free time, how to picture your partner and in what kind of building to live, are often portrayed in a more neutral way with several alternatives. The study gives a few pointers towards ideas on how to work with moral education in a not indoctrinated way and how to use already existing material and new models in the continuous search for a good moral education in a secular and diverse society.

Syftet med denna studie är att undersöka matematikbokens funktion i formativa bedömningsprocesser. Hur lärarna bedömer elevers prestationer i matematikboken formativt, samt vilka lärarnas uppfattningar är om att använda matematikboken i ett formativt syfte. För att undersöka detta genomfördes klassrums-observationer och semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att formativa bedömningssekvenser är sällsynta när elever arbetar i matematikboken under lektionerna. Lärare ser matematikboken som ett material där eleverna övar sina färdigheter snarare än att den tjänar ett formativt syfte.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.</p>

<p>Det här arbetet är en studie av fysikläroböcker och teorier om hur lärande går till. Jag har undersökt två lärandeteorier som haft inverkan på skolan och dess utveckling, nämligen behaviorismen och konstruktivismen, och försökt utröna hur de kan komma till uttryck i en fysiklärobokstext. De olika teorierna skiljer sig i grunden åt, men i sin framställning kan de ändå likna varandra. Det är därför svårt att koppla ett visst sätt att skriva en lärobok på till en viss syn på lärande.</p><p>Jag har också sett på om och hur dessa lärandeteorier kommer till uttryck i fem olika fysikläroböcker, där den äldsta är utgiven 1848 och den nyaste är från 1997. Jag har där upptäckt både likheter och olikheter mellan alla böcker. Textmassan har blivit betydligt mer omfattande och är från mitten av 1900-talet mer inriktad på att utreda och resonera än att beskriva, vilket tyder på ett mer konstruktivistiskt arbetssätt. Man använder också bilder på ett annat sätt, för att skapa förståelse, och övningsuppgifter är inte längre lika fokuserade på att klara en beräkning, utan är i större utsträckning kvalitativt orienterade.</p><p>Jag har sammanfattningsvis funnit att läroböckerna fått fler konstruktivistiska och färre behavioristiska inslag, men även att utvecklingen sedan mitten av 1900-talet är i mitt urval inte stor.</p>

<p>Matematiksamtal är en viktig del i undervisningen där de bidrar till att öka elevernas förståelse och självständiga tänkande, vilket flera studier visar. Forskningen uppmärksammar dock att samtalets utrymme har minskat i matematikundervisningen och att det tysta, individuella arbetssättet har ökat. Såväl nationella som internationella undersökningar pekar på att läroboken har en mycket stark ställning i matematikämnet. För att eleverna ska motiveras och utvecklas i sitt lärande bör den dock kompletteras med flera läromedel och olika arbetsformer.<p> </p><p>Studien har genomförts utifrån ett kommunikativt perspektiv, där syftet har varit att undersöka läroböcker och lärarhandledningar i matematik för elever i skolår 4. Analysen har utgått från hur uppgifterna i läroboken inbjuder till ett kommunikativt arbetssätt, samt hur lärarhandledningarna uppmuntrar det muntliga samarbetet i undervisningen. Som metod har använts en textanalys som innefattat både läroböcker och lärarhandledningar. Undersökningen har genomförts i tre steg där lärobok och lärarhandledning har granskats parallellt. Den första ger en överblick av förekomsten av kommunikativa uppgifter i sex läroböcker. Den andra granskningen var en djupare kapitelanalys i tre av de ursprungliga läroböckerna. I den tredje granskningen analyserades hur de kommunikativa uppmaningarna framställs i lärarhandledningarna. Vid granskningen av läroböcker har en analysmodell utarbetats och använts. Uppgifternas olika kommunikativa karaktär har avgjort i vilken av analysmodellens fem kategorier de placerats.</p><p> </p><p>Resultatet visade att om utgångspunkten i undervisningen enbart var från läroboken så var förekomsten av kommunikativa uppgifter låg. Om läroboken däremot användes parallellt med lärarhandledningen ökade dessa uppgifter avsevärt. En slutsats av undersökningen är att om undervisningen endast bedrivs utifrån läroboken, går både elever och lärare miste om uppmaningar till ett kommunikativt samarbete som förmedlas i lärarhandledningen. Lärarhandledningen utgör en viktig del för undervisningens kvalitet såväl ur lärarens perspektiv som ur elevens. Genom att använda sig av lärarhandledningen får läraren många olika pedagogiska och didaktiska tips och råd. För lärarvikarier, nya lärare eller för lärare som är osäkra på sina ämneskunskaper kan den utgöra ett stort stöd.</p></p>