Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur det centrala innehållet i svenska för årskurs 1-3 representeras i fem olika läromedelsserier anpassade för årskurs 2. De granskade läromedlen var Vips!, Robin, Prima svenska, Glad svenska och Språkskrinet.     Den använda metoden var en kvalitativ innehållsanalys med ett eget utformat analysverktyg där de granskade uppgifternas karaktär togs i beaktande för att kunna delas upp efter punkterna i det centrala innehållet i Lgr11. Samma punkter i Lgr11 delades också in i Pedagogiska gruppens tre olika svenskämneskonceptioner.    Resultatet visade att läromedelsförlagen hade en övergripande gemensam syn på vilket innehåll läroböckerna ska behandla i årskurs 2. Det var en avvikande serie, Glad svenska, som hade ett större fokus gentemot punkterna “Alfabetet och alfabetisk ordning” samt  “Sambandet mellan ljud och bokstav” i det centrala innehållet, vilket skilde sig från de andra serierna som inte lade lika stor vikt på nämnda punkter. De andra serierna hade istället ett större fokus gentemot punkterna “Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll” samt “Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg”. I de senast nämnda punkterna representerades majoriteten av uppgifterna i serierna, Vips!, Robin, Språkskrinet samt Prima svenska.   Ett annat resultat som redovisas i studien är att alla granskade läromedelsserier förutom en (Robin) hade flest uppgifter tillhörande svenskämneskonceptionen Färdighetsämnet (Bergöö, 2005) som utmärks av uppgifter som kan beskrivas som färdighetsträning. En slutsats som kunde dras av studien var att alla granskade läromedel innehöll uppgifter kopplade till de tre konceptionerna Färdighetsämnet, det Litteraturhistoriska bildningsämnet och det Erfarenhetspedagogiska svenskämnet.

The development of students’ historical consciousness is a key aspect in Swedish history education. Therefore, this study aims to investigate if, and how, a Swedish upper-secondary school history textbook provides students with tools to develop their historical consciousnesses. A qualitative text-analysis comparing the chapters on the Medieval era and the cold war provides the empirical data for a thematical analysis. The results indicate that the textbook, Samband Historia, provides few opportunities for activating the historical consciousness amongst the students. This could become an issue in relation to the syllabus for history since development of the historical consciousness is defined as the main target for learners. However, situations in which the learners are required to engage in critical thinking are numerous and provide sufficient opportunities to develop their critical abilities, which also are included in a well-developed historical consciousness. The study provides an analysis of the textbook’s possibilities and shortcomings regarding historical consciousness that could provide teachers and teachers-to-be with insights on the matter in their own teaching.

Syftet med studien har varit att undersöka hur matematiklärare utformar sin undervisning, därtill lärobokens användning, i avseende att analysera om en konkretiserad undervisning stöttar elevers abstrakta tänkande. Utgångspunkten i studien har varit Vygotskijs sociokulturella teori. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet har varit i form av observation och intervju. Observationerna har varit i fyra parallellklasser, i årskurs 4, och intervjuerna med tre verksamma och behöriga matematiklärare från mellanstadiet. Empiri samlades in och analyserades med hjälp av en djupgående tolkning av datan. Studiens resultat pekar på att undervisningen i matematik är till viss del anpassat för att stötta elevers abstrakta tänkande. Däremot är undervisningen utformad för att läroboken ska vara dominerande. Slutsatsen av denna studie är att lärarna försöker innefatta varierande metoder och strategier i undervisningen för att främja elevers lärande, dock förekom en del begränsningar vilket medförde att eleverna utförde samma aktiviteter. Grundtanken med studien var att uppmärksamma och synliggöra matematiklärarens arbete, samt belysa elevers konkreta och abstrakta tankesätt.

I denna studie har två läroböcker för läs- och skrivinlärning i ämnet svenska för årskurs 1 analyserats avseende hur språkets form respektive funktion kommer till uttryck i dessa, avseende utformning och utrymme. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet på lärande och utgörs av en kvalitativ respektive en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att språkets form kommer till uttryck genom uppgifter som innehåller språkets uppdelning i språkljud, kopplingen mellan fonem och grafem, grafem- respektive ordbildsigenkänning, handstil, ords uppbyggnad, meningars uppbyggnad samt alfabetets uppbyggnad, medan språkets funktion kommer till uttryck genom uppgifter där språket fungerar som kommunikationsmedel samt uppgifter där dess betydelse, funktion och intention är vad som uppmärksammas. Studien visar även att språkets form ges större utrymme i läroböckerna än språkets funktion, och att läroböckerna till viss del innehåller uppgifter där språkets form kommer till uttryck i isolerade sammanhang utan att språkets funktion uppmärksammas. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Läromedel används i stor utsträckning i matematikundervisning i Sverige vilket ställer krav på att lärare är medvetna om hur läromedel används och hur det påverkar elevers kunskapsutveckling. Frågan om läromedelsanvändning aktualiserades ytterligare när regeringen startade en läromedelsutredning 2019. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa forskning om läromedelsanvändning i matematikundervisning. Syftet besvaras genom frågorna: Hur används läromedel i matematikundervisningen? och Vilka möjligheter och hinder finns det med att använda läromedel i matematikundervisningen? Litteraturstudien är avgränsad till forskning om svensk grundskola. Litteraturen som har analyserats är tidskriftsartiklar, konferensbidrag samt en licentiatuppsats. Resultatet visar att lärare använder läromedel i olika utsträckning. En del lärare baserar sin undervisning på läromedel, en del lärare använder läromedel som ett komplement i undervisningen och en del lärare vill istället använda läromedel i så liten utsträckning som möjligt. Flera möjligheter och hinder har identifierats. Möjligheter med läromedel är främst att de skapar trygghet och stöd för elever och lärare. Hinder som påvisats är främst att läromedel inte behandlar alla delar i läroplanen, ger en förenklad bild av matematik samt kan vara svårtolkade för elever. Resultatet visar att läraren har en avgörande roll i om läromedel blir ett hjälpmedel eller stjälpmedel.

Läroböcker används dagligen i den svenska skolan, inte minst under historieundervisningen. Utifrån egna erfarenheter är det läroboken som styr undervisningen i historia och något som lärarna lätt faller tillbaka på. Vilket läromedel en lärare väljer att använda påverkar elevernas möjlighet till kunskapsutveckling. Syftet med studien är att sammanställa hur läroböcker i skolämnet historia i årskurs 4–6 behandlas i forskning. Syftet besvaras genom frågorna: hur använder lärare läroböcker i förhållande till andra läromedel i historieundervisningen på mellanstadiet och vilka fördelar och nackdelar finns det med att använda läroboken i historia? Litteraturen samlades in via sökningar i databaserna Artikelsök, Swepub och ERIC. För att analysera det material som samlats in skapades en översiktsmatris. Detta för att se så litteraturen stämde överens med urvalskriterierna och var relevanta till studiens syfte. Resultatet visar att det är upp till varje lärare att välja lärobok eller att välja andra läromedel. Läroboken kan fungera på olika sätt beroende på hur läraren väljer att använda den. Trots valmöjligheter är det vanligaste arbetssättet att läsa högt ur läroboken. Resultatet visar även att språket i läroböckerna gör det svårt för eleverna att förstå och frågan om litteracitet i historieundervisningen väcktes. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda en lärobok i historieundervisningen. Lärarna ser fler fördelar än vad eleverna gör.

Denna studie har koncentrerats på läromedelsanalys av fyra läroböcker för svenska 1 på gymnasiet. Syftet har varit att undersöka hur urvalet av lyriken ser ut i läro-böckerna i förhållande till det centrala innehållet och kunskapskraven för svenska 1, och vilka läsarter som framträder i uppgiftskonstruktionen. Studien har också under-sökt huruvida manliga och kvinnliga författare får ta lika stort utrymme i läro-böckerna gällande lyriken, något som ämnesplanen eftersträvar. Detta har skett med hjälp av tematisk analys. Det har visat sig att läroböckerna över lag legitimerar ett svenskt kulturarv gällande lyriken, då svenska och västerländska författare dominerar innehållet. I en av läroböckerna dominerade ett vitt kvinnligt ideal, medan det i två andra läroböcker var en vit manlig dominans i vilka författare som fick ta plats. Det har också visat sig att uppgiftskonstruktionerna tenderar att premiera ett analytiskt perspektiv och i andra hand ett subjektivt perspektiv. Några andra läsarter går inte att identifiera i en större omfattning. Det kan få konsekvenser för vilka kunskapsnivåer som läroböckerna kan arbeta med, då uppgifterna saknar det djup som krävs för eleven för att kunna arbeta mot de högre kunskapskraven när endast ett fåtal läsarter blir synliga i uppgifterna. Alla de undersökta läroböckerna visar på brister i förhållande till vad det centrala innehållet och kunskapskraven efterfrågar gällande lyriken i svenska 1.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två läroböcker inom matematik för årskurs 9, Matte Direkt 9 och Matematik Z, skildrar samhälleliga normer kopplat till genus, samt hur människor i läroböckernas uppgifter gestaltas, för att bidra med fördjupad kunskap inom området. Undervisning inom skolämnet matematik baseras i stor utsträckning på användandet av läroböcker, som fyller en funktion för att reproducera alternativt motarbeta normer. Faircloughs kritiska diskursanalys används för att analysera ett målstyrt urval från läroböckerna genom att tillämpa de metodologiska begreppen representation, meningsskapande, modalitet samt utelämnande för att åskådliggöra aktuell genusteori. Analysen påvisar att maskulinitet och femininitet främst tillskrivs pojkar respektive flickor även om genusrollerna är i förändring, samtidigt befästs pojken som norm då det maskulina framställs som överordnat det feminina, samt att genomgående bestäms genus på läroböckernas fiktiva personer vilket medför att genusneutrala benämningar utelämnas i stort. Läroböckerna motverkar till viss del normer kopplade till genus som kan verka för ojämlika maktförhållande, samtidigt som dessa stundtals reproduceras. Den här studien synliggör, och i vidare bemärkelse även motarbetar, negativa könsmönster vilket är en del av skolans läroplan samt är betydelsefullt inom skolämnet matematik då läroböcker dominerar undervisningssituationer.

Läroböcker används flitigt ute i skolorna som ett redskap för att utveckla elevernas kunskaper i olika ämnen. Samtidigt så ska alla lärare och ämnen ansvara för att utveckla elevernas språk med utgångspunkt i det språk som eleverna redan besitter samt utifrån deras erfarenheter. Förståelse för centrala begrepp är en viktig del i ett språkutvecklande klassrum där eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som att exempelvis resonera. Vi vill därför mena att det skulle vara problematiskt om läroböcker inte bidrar till att utveckla elevernas begreppsförståelse när dessa utgör en stor del av undervisningen.Då läroböcker i många fall har en central roll i en undervisning som ska bidra till att utveckla språkliga förmågor, samt att dessa förmågor kräver förståelse för historieämnets innehållsbegrepp som ofta är abstrakta till sin karaktär, är det av intresse att granska hur läroböcker förklarar just abstrakta innehållsbegrepp. Det blir även intressant att studera om dessa förklaringar bidrar till att utveckla elevernas förståelse för begreppen eller om nya abstrakta begrepp används i förklaringarna. Detta utgör således arbetets syfte och för att undersöka detta har två frågeställningar formulerats: På vilket sätt förklaras abstrakta innehållsbegrepp i läroböckerna? Till vilken grad innehåller förklaringen av abstrakta innehållsbegrepp nya abstrakta begrepp?Detta arbete tar avstamp i olika teorier om begrepp där vi börjar brett genom att presentera Vygotskijs tankar om begrepp och hur barn förstår dessa. Vidare presenteras teorier som mer går in på begreppsutveckling i en skolkontext där vi bland annat diskuterar betydelsen av att elever får möjlighet att relatera abstrakta begrepp till egna erfarenheter. Teoridelen avslutas genom att presentera begrepp ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Här tar vi avstamp i historiedidaktikens tankar om begrepp med fokus på historieämnets byggstenar, nämligen innehållsbegrepp.För att besvara arbetets frågeställningar så har en kvalitativ metod använts. Detta har gjorts genom en textanalys av tre läroböcker för årskurs 4-6 i historieämnet. Mer konkret så har en läsbarhetsanalys utförts, vilket alltså är en typ av textanalys, då denna fokuserar på att analysera språk och begrepp vilket passar arbetets ändamål. Utöver en läsbarhetsanalys så har även en definitionstabell använts för att kunna avgöra om olika begrepp är abstrakta eller konkreta till sin karaktär. Även denna metod har varit relevant i processen för att framgångsrikt kunna besvara våra frågeställningar. De begrepp som detta arbete utgått från, och som vår analys bygger på, står alla uttryckligen med i det läroplanens centrala innehåll för historia årskurs 4-6 och dessa är reformationen, parlamentarism, upptäcktsresorna och Östersjöriket. Dessa begrepp har definierats utifrån kommentarmaterialet i historia i syfte att ge oss möjligheten att analysera hur läroböckerna förklarar begreppen utan att dessa uttryckligen behöver stå utskrivna.Arbetets resultat visar att alla begrepp fanns omnämnda i läroböckerna även om detta inte alltid gjordes uttryckligen genom att själva begreppet stod utskrivet. Det fanns vissa skillnader i läroböckerna vad gäller hur begreppen presenteras och om dessa förklaras i läroböckernas ordlistor. Vad analysen även visar är att alla begrepp förklaras genom att nya abstrakta begrepp användes i själva förklaringen, vilket i sig skulle kunna sätta käppar i hjulen för en effektiv begreppsutveckling samt att eleverna kan få svårt att förstå begreppen på djupet.

Studiens syfte är att undersöka hur bilder i läromedels receptdel i ämnet hem- och konsumentkunskap genom sitt upplägg och sin design utgör en instruktion till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod. Fem elever i årskurs 8 intervjuades med öppna frågor gällande hur de tolkar bild och recept i de två läromedel som finns i hem-och konsumentkunskap.Resultatet visar att eleverna vill ha en tydlig bild på hur slutresultatet förväntas bli, det vill säga av den tillagade måltiden. De vill också ha fler instruerande bilder för att säkerhetsställa att man gör rätt eller som inspiration för att våga prova något nytt. Även bildens placering i förhållande till instruktionen har betydelse för förståelsen och möjligheten att tolka receptet.