Detta examensarbete fokuserar på att undersöka lärares åsikter kring två olika artefakter i matematik, nämligen datorn och läroboken. Syftet är att undersöka lärares åsikter kring dessa artefakter för att få en bild av vad de anser kring användningen av dem, hur lärarna använder. Detta leder till slut fram till det huvudsakliga syftet att undersöka lärares åsikter kring artefakternas möjlighet att bidra till att utveckla matematiska förmågor och särskilt resonemangsförmågan. Vidare genomfördes studien genom mailintervjuer och har en grund i ett multimodalt socialsemiotiskt teoretiskt perspektiv som tillsammans med fenomenografin har använts för att analysera resultaten. Vidare visar resultaten att lärarna är samtliga positiva till användningen av läroböcker men alla anser dock inte att artefakten bidrar till att utveckla förmågor och i så fall endast procedursförmågan. Samtidigt är det endast ungefär hälften av lärarna som är positiva till användningen av datorer där de menar på att utveckling beror på vilka program som man använder sig av. Överlag är det delade åsikter kring artefaktens möjligheter att utveckla matematiska förmågor. Men många av lärarna anser att det inte är en viss artefakt som bidrar till utveckling av resonemangsförmågan utan snarare att man använder sig av kommunikation och problemlösning.

I denna studie undersöktes i vilken utsträckning uppgifter som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga förekom i matematikläroboksserierna Mondo och Favorit matematik. Läroboksserierna omfattar totalt åtta böcker för årskurs 1 och årskurs 3. Utöver detta gjordes en jämförelse mellan läroboksserierna för att synliggöra likheter och skillnader. Studien bygger på en syn på matematikinlärning som utgörs av utveckling av olika förmågor, varav en är problemlösningsförmåga. Tillsammans bildar förmågorna matematisk kompetens – ett bemästrande av matematik. Studien utgår främst från Niss och Højgaard (2019), Kilpatrick (2001) samt den svenska läroplanen (Skolverket, 2011) med kommentarmaterial (Skolverket, 2017), där matematisk kompetens och förmågor spelar en väsentlig roll. Utifrån dessa skapades ett analysverktyg som användes för att lokalisera hur stor andel sidor i läroböckerna som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga och de delar förmågan utgörs av. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de olika läroboksserierna gällande i vilken utsträckning uppgifter som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga förekommer. Läroboksserien Mondo innehåller en betydande större andel sidor som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga och har, med vissa undantag, en större andel sidor som möjliggör utveckling av de olika delarna av problemlösningsförmåga. Då tidigare forskning visat att undervisning i matematik påverkas av den lärobok som används, innebär resultatet av denna studie att val av lärobok kan få konsekvenser för elevernas möjlighet att utveckla problemlösningsförmåga.

Läroboken har en central roll i matematikundervisningen i svensk skola och det är lärare som bestämmer om och hur den används. Vi anser därför att det är viktigt att fånga lärares perspektiv på lärobokens användning i matematik. Syftet med studien är att fördjupa kunskaper om hur lärare som arbetar med elever i årskurs ett till tre använder läroboken i sin matematikundervisning och på vilket sätt läroboken kan påverka elevernas lärande. Detta har vi valt att undersöka genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där lärarens perpektiv beaktats. Resultatet har tolkats och analyserats med hjälp av tidigare forskning, det sociokulturella perspektivets syn på lärande och det teoretiska ramverket, den didaktiska triangeln. Empirin visar att samtliga lärare som deltagit i undersökningen ser läroboken som en bra grund i sin planering men att den inte möter alla elevers förutsättningar och förmåga. Lärarna lyfter även att arbete med enbart läroboken kan hämma elevers utveckling och lärande på grund av lärobokens abstrakta form. Slutsatsen är att alla lärare är överens om att läroboken kan främja lärandet så länge läraren besitter god kompetens och praktiska arbetssätt i form av kommunikation och laborativt material tillämpas i undervisningen.

Syftet med undersökningen är ta reda på hur verksamma lärare motiverar sitt val av läromedeli sin matematikundervisning samt vilka faktorer som kan påverka valet. Metoden för attgenomföra denna undersökning är en kvalitativ metod med hjälp av semistruktureradeintervjuer. Intervjuerna har genomförts enskilt med varje respondent både digitalt men ocksåfysiskt. Matematikboken är det vanligaste förekommande läromedlet inom ämnet och användsför färdighetsträning. Valet av läromedel grundar sig ofta i vad lärarkollegiet har diskuterat vidämnesträffar men också beroende på vilken elevgrupp den undervisande läraren har. Ekonomi och lärarkollegiet är två yttre faktorer som väger in i valet av läromedel.

Problemlösningsförmågan är en stor och viktig del av matematikundervisning, trots detta så visar tidigare forskning att läroböcker ofta innehåller en väldigt liten del av problemlösnings-uppgifter. Eftersom läroböcker är en så stor del av matematikundervisning är det viktigt att undersöka hur problemlösning representeras i olika läroböcker. I denna studie undersöktes vilka möjligheter elever i årskurs tre ges för att utveckla sin problemlösningsförmåga när de arbetar med läroböcker. Problemlösningsförmågan har delats upp i tre delar. Förmågan att lösa problem, förmågan att formulera egna problem och förmågan att värdera valda strategier och metoder. De tre delarna ligger även till grund för kategorier som skapades för att kunna kategorisera matematikuppgifter. Tre läroböcker analyserades utifrån de tre kategorierna för att se vilka möjligheter elever får att utveckla de tre delarna av problemlösningsförmågan. Resultatet visar att mängden uppgifter som ger eleverna möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga var låg inom alla tre delarna av problemlösningsförmåga. Vilket kan leda till att eleverna hindras i sin utveckling av problemlösningsförmågan. / <p>Matematik</p>

KARLSTADS UNIVERSITET Termin: vt 23 Ämne: Kulturstudier Nivå: GrundnivåKurskod: KVGCO2 ABSTRACT Angelica Nylén Vikingen, endast en bärsärk? En undersökning av grundskolans läroböcker och hur bilden av vikingen skapasThe Viking, only a berserker? A study of the role of textbooks and how the image of the Viking is constructedAntal sidor: 39The image of the Viking is more popular than ever, in popular culture there are computer games, TV series and movies. In Sweden children learn about the Vikings in school, but what have children been taught about the Viking? The study uses four different textbooks published 1868-2012 to find out how the Viking has been portrayed over time, Läseboken för folkskolan from 1868, Läseboken för folkskolan from 1935, Lärobok I Fäderneslandets historia from 1964 and Puls Historia from 2012. The textbook Läseboken för folkskolan from 1868 was the first textbook that united all of Sweden's pupils in primary school. The study shows that the content about the Vikings in the textbooks no longer depend on the Icelandic sagas, rather the texts rely on research-based science. Using Norgren’s theory of the use of history and Koselleck’s conceptual history, the study shows how the image of the Viking is constructed in the textbooks. The study also shed light on how and if women are portrayed in the textbooks.   Nyckelord: Historiebruk, Begreppshistoria, Viking, Grundskola, LärobokPostadress  Karlstads universitet          651 88 Karlstad Telefon 054-700 10 00

Syftet med denna litteraturstudie är att granska hur läroböcker i de samhällsorienterande ämnena grundar sig på den nya läroplanen för grundskolan (Lgr22).Det är en litteraturstudie med utgångspunkt i läroplansteori. Resultatet visar vikten av att läroböcker är anpassade utifrån läroplanen både utifrån det centrala innehållet och hur ett jämställdhetsperspektiv. Slutsatsen är kortfattat att lärare behöver ha kunskap om hur vida deras läroböcker förhåller sig till läroplanen så att eleverna får en likvärdig utbildning.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Frågeställningen behandlar både kunskapssynen och vilken typ av demokrati som framställs i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Detta för att förtydliga vad som menas med skolans demokratiuppdrag. Genom att studera läroböcker i samhällskunskap, utifrån kvalitativa metoder identifieras vilken typ av demokrati som framställs. Studien utgår från två kunskapstyper, i-kunskaper och om-kunskaper. I-kunskaper betonar kunskaper för att kunna leva i ett demokratiskt samhälle, och om-kunskaper betonar faktabaserad kunskap. Utifrån denna kategorisering belyses vilka demokratimodeller som framträder i läroböcker för gymnasiet. Med idéanalytisk metod och ett hermeneutiskt förhållningssätt identifieras demokratimodeller som förekommer i läroböckerna utifrån tre demokratimodeller: val-, deltagar-, och samtalsdemokrati. Resultatet visar både att faktabaserade om-kunskaper dominerar i samtliga läroböcker och att valdemokrati är den modell som förespråkas mest. / The purpose with this study is to contribute to a better understanding regarding the task of teaching democratic and basic values in school today. This study intends to discuss both the perception of knowledge and what type of democracy that is presented in school text books in civics, at high school level. This is to explicate what the task of teaching democratic and basic values in school means. By studying school text books in civics, through a qualitative method this study aims to identify what type of democracy that is being described and emphasized. The study works with two types of knowledge’s, in-knowledge and about-knowledge. The in-knowledge emphasizes the knowledge’s of how to live in a democratic society, and about-knowledge emphasizes the factual knowledge about a democratic society. By these two categories this study attempts to illustrate what democratic model is described in school text books in high school. With an idea- analysis and a hermeneutic approach three democratic models will be identified, electoral-, participative-, and deliberative democracy. The result shows that factual based knowledge, about-knowledge dominates in school text books and that the electoral democratic model is being most advocated.

Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt läroböcker i samhällskunskap lyfter fram olika demokratiska aspekter och vad som krävs av oss som lärare vid användandet av läroböcker vid undervisning om och i demokrati. I denna undersökning används tre demokratiteorier vilka är val- deltagar- och samtalsdemokrati. Dessa tre modeller har fungerat som en grund när vi gjort en brukstextanalys av tre läroböcker i samhällskunskap. I vår undersökning inriktar vi oss på läroböcker för grundskolans senare år. Vi undersöker i vilken utsträckningläroböckerna tar upp olika aspekter från de olika demokratiteorierna. De tre undersöktaläroböckerna tar alla upp aspekter från de tre demokratiteorierna och kan därför sägasha ett fullgott innehåll. Det är dock bara en av de undersökta böckerna som förmedlar både fakta om demokrati och kunskaper i demokrati. De två andra läroböckerna förmedlar främst fakta om demokrati. För oss som lärare är det viktigt att både läsa och tolka texten i de läroböcker vi använder. För att öka den demokratiska kompetensen krävs att man framförallt lyfter fram deliberativa processer i klassrummet och skapar ett gott klimat för diskussion och acceptans för skilda åsikter. Detta är något läroböckerna inte kan göra men som vi tycker de borde uppmana till i större utsträckning än vad de gör.

Studiens syfte är att undersöka lärares användning av läroboken i matematikundervisning och planering i lågstadiet. Detta har undersökts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med totalt nio utbildade, verksamma lågstadielärare. Alla data har analyserats med en tematisk analys med den utvecklade didaktiska triangeln som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att lärobokens användning skiljer sig mellan lärarna men de flesta använder sig av läroboken i hög grad. Vidare visar resultatet att det matematiska innehållet styr hur eleverna får arbeta med läroboken. Slutsatsen är att läroboksanvändningen har visat sig bidra med varierande arbetssätt i undervisningen samt underlätta för lärarna i planeringsarbetet. Valet av lärobok bör därmed övervägas noga av lärarna själva för att passa varje enskild lärares undervisning.