Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning de fem matematiskaförmågorna förekommer i läromedlen och vilka möjligheter detta ger eleverna attutveckla de fem matematiska förmågorna som Skolverket specificerar i det centralainnehållet och som krävs för att skapa en god matematisk kompetens. De femmatematiska förmågorna som är centrala i studien är kommunikationsförmågan,problemlösningsförmågan, resonemangsförmågan, metodförmågan ochbegreppsförmågan.Ansatserna i studien är både kvalitativa och kvantitativa och grundar sig i detsociokulturella perspektivet samt den kognitiva utvecklingspsykologin.Resultatet identifierar vilka möjligheter två läromedel ger eleverna att få utvecklaförmågorna men också om läromedlet ger uttryck för de förmågor som är centrala istudien. I resultatet framkommer det att läromedlen ger uttryck för samtligaförmågor, dock uttrycks en förmåga mindre i båda läromedlen vilket resulterar i attmöjligheten att utveckla förmågan för eleverna är mindre.Slutsatsen antyder på att båda läromedlen syftar till att utveckla förmågorna även fastde är uppbyggda på olika sätt. Vi kunde även dra slutsatsen att en förmåga uttrycktesmindre och gav mindre möjlighet till eleverna att utveckla, vilket varkommunikationsförmågan.

Syftet med arbetet var att undersöka läroböcker i matematik för att se om det fanns några svårigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville även se om förändrade bilder till en uppgift påverkade elevernas förmåga att lösa den, i förhållande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda på detta valde vi att granska tre olika läroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning då en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och där bilden är orealistisk, vilket skulle kunna skapa svårigheter för elever. Vidare visade resultatet från elevundersökningen att bilders utformning spelar roll för elevers förmåga att lösa uppgiften. / Syftet med arbetet var att undersöka läroböcker i matematik för att se om det fanns några svårigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville även se om förändrade bilder till en uppgift påverkade elevernas förmåga att lösa den, i förhållande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda på detta valde vi att granska tre olika läroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning då en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och där bilden är orealistisk, vilket skulle kunna skapa svårigheter för elever. Vidare visade resultatet från elevundersökningen att bilders utformning spelar roll för elevers förmåga att lösa uppgiften.

En rad rapporter från Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur väl barn lyckas i skolan. Barn till lågutbildade lyckas sämre i skolan än barn till högutbildade, och skillnaderna är särskilt stora för ämnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utsträckning av dess läroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat på rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sämre än medelklassbarn på uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av två läroböcker i matematik för grundskolans senare år i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lågutbildade. Resultatet visar några egenskaper hos böckerna som kan vara särskilt ofördelaktiga för barn till lågutbildade.

AbstraktWestin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.SyfteSyftet med följande arbete är att undersöka hur läroboken hanterar den industriella revolutionen samt även hur lärarna förhåller sig till läroboken. MetodArbetet utgår från Geoffrey Partingtons teori om historisk signifikans och testar den tillsammans med en klassisk bakgrund-händelse-förlopp modell på läroböckernas redogörelse för den industriella revolutionen. En kvantitativ enkätstudier bland gymnasielärare i historia A gjordes för att fånga deras bild av industriella revolutionen och läroböckernas behandling av den. ResultatDe tre undersökta böckerna uppvisar en splittrad behandling av den industriella revolutionen. En bok (Allt om historia) har en undermålig redogörelse för den industriella revolutionen. Överlag lider böckerna av ett svårt och torftigt språk. Lärarna i undersökningen ansåg att den industriella revolutionen var väldigt viktig men menade även att eleverna upplevde den som svår och tråkig / AbstractWestin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.PurposeThe purpose with the following work is to examine teaching book’s account of the Industrial Revolution and also examine the teacher’s view on the teaching books. MethodThe study derives from Geoffrey Partington’s theory on historical significance and tests it together with a classical background-event-course model on the teaching books account of the Industrial Revolution. A quantitative questionnaire study among upper secondary school history teachers where preformed to capture their views on the Industrial Revolution and the teaching book’s account for it.ResultsThe three examined book’s accounts of the Industrial Revolution are ambivalent. One book’s (Allt om historia) account of the Industrial Revolution is inferior. All books suffer from a difficult and poor use of language. The teachers in the study considered the Industrial Revolution to be very important but also pointed out that the pupils often thought it difficult and boring.

Utifrån rådande samhällsklimat vill den här studien ge ett bidrag till studiet av svensk islam och gymnasieskolans religionslärobok. Dessa två delar läggs sida vid sida för att fördjupa förståelsen om muslimer idag samt om lärobokens innehåll. De frågeställningar som ställs lyder: Hur beskrivs islam av shiarepresentanter jämfört med två religionsläroböcker? Vad skiljer, vad är gemensamt och vad ger det för konsekvenser? På vilket sätt presenterar religionsläroböckerna muslimer i allmänhet och representanter för shiaislam i synnerhet?I inledningskapitlet beskrivs skolans ämnesplan, läroplan samt läroboken. De olika teorier som förs fram är främst essentialistisk förståelsehorisont förklarad av Gilhus och Mikaelsson (2003) och emic och eticsbegreppet. Båda teorierna kan vara en hjälp till att förstå religion från ett religiöst inifrånperspektiv. Metoden i studien var en gruppintervju med fem yngre shiamuslimska kvinnor som läste religionskunskap på folkhögskola. De läroböcker som granskades var en Mosaik (Bonniers) och Relief Livsvägar (Gleerups).Resultatet mynnade ut i att en del av det som läroboksförfattarna skriver och som informanterna beskrev var gemensamt. Men att det fanns information som enbart boken tog upp och som för informanterna utelämnade av olika anledningar. Men framförallt visade det sig att informanterna förklarade de centrala muslimska innehållet på ett djupare och personliga sätt än böckerna. Informanterna ville nyansera bilden av islam och dela med sig av det positiva av sin tro och sitt liv. Deras information kompletterar skolans undervisning och fördjupar förståelsen av islam.

Ämnesvalet, läroboksanvändning intresserade oss eftersom många nyexaminerade lärare har en större möjlighet att bli styrda av läroboken i deras undervisning. Läroboksanvändningen i matematik har under flera år blivit kritiserad, men trots det används läroboken i stor utsträckning även idag. Syftet med denna studie är att presentera lärare och elevers attityder till läroboken. Vi vill även visa hur lärare använder läroboken i deras undervisning samt vilken plats den får. Använder de läroboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de använder läroboken, hur mycket används den då? Om de inte använder den, hur undervisar då läraren utan läroboken? Denna text är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Fallstudien är baserad på sju observationer av matematiklektioner samt intervjuer med två lärare och tio elever. Vårt resultat visade inte någon markant skillnad mellan lärarnas undervisning. Resultatet visade däremot att elever tycker om läroboken i matematik men frågan är om läroboken är bra för elevers lärande?

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka för och nackdelar det finns med att låta läroboken i matematik styra undervisningen. Vi vill också få en bild av om det skulle vara möjligt att i matematikundervisningen helt eller delvis frigöra sig från läroboken. Våra resultat bygger på litteraturläsning, observationer av tre lektioner i olika klasser och intervjuer av två klasslärare och åtta elever i år tre. Eleverna är representativa både vad gäller genusperspektivet och vad gäller olika prestationsförmågor. Resultaten från våra klassrumsbesök är grundade på kvalitativa undersökningar. Intervjuerna har gjorts utifrån uppgjorda frågeformulär (se bilaga 3 & 4 ).Att läroböcker i matematik har betydelse för både lärare och elever förstärks genom vår undersökning. Sannolikt är det så att det inte har skett särskilt genomgripande utveckling i sättet att undervisa i matematik. De intervjuade lärarna har många års erfarenhet och känner sig därför trygga med att använda läroboken som komplement till sin undervisning. De intervjuade eleverna har en positiv inställning till matematikboken vilket bidrar till att de i högre grad än lärarna vill använda sig av sina läroböcker i matematik. Utifrån våra observationer och intervjuer med eleverna har vi blivit medvetna om att innebörden av att kunna matematik likställdes med att kunna räkna många sidor i sina matematikböcker. Vi har blivit varse, utifrån vår undersökning, att det finns fler fördelar än nackdelar med användandet av läroböcker i matematikundervisningen. Därmed inte sagt att läroboken borde inta en central roll i undervisningen.På frågan om det går att genomföra matematikundervisning som inte helt eller delvis styrs av en lärobok visar vår undersökning också tydligt att de intervjuade lärarna tagit flera steg i denna riktning. Den laborativa undervisningen intar en central roll i de båda observerade klasserna. Våra observationer och intervjuer med elever visar dock att läroböcker är mer lockande än ett varierat undervisningssätt där läroboken inte är i centrum.

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolår 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra räknesätten representerade då elever har olika förmågor att knyta an olika räknesätt. I studien undersöktes även om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att använda en enkät där eleverna skrev räknehändelser till givna aritmetiska uppgifter med utgångspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer än hälften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer. Eleverna var influerade av läroböckernas fiktiva vardag och hänvisade till denna. Enligt undersökningen hade eleverna lättare att associera vardagliga situationer till addition och subtraktion än till multiplikation och division.

I uppsatsen vill jag undersöka samhällskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhällskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger främst på Hirdmans två principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta är grunden för genusordningen. Resultatet påvisar flera olika diskurser kring kön och jämställdhet. Materialet har rikligt med exempel från människor som avviker från normen vit man men saknar kopplingar till strukturella förklaringar kring genus och fokuserar på det privata. Dikotomi, mellan mannen och kvinnan, och normer kring maskulinitet, femininitet och heterosexualitet reproduceras. / In this essay, I will examine the social studies book for high school "Kompass till Samhällskunskap" from a gender perspective. By conducting a discourse analysis, I hope to find the discourses on sex and gender. The theory is based primarily on Hirdmans's two principles for the gender order: the dichotomy and the man as the norm and superior.The result demonstrates a variety of discourses on gender and gender equality. The material has plenty of examples of people who deviate from the standard white man. However, the book is lack of connections to structural explanations of gender and focus on the privacy and not the political aspect. Dichotomy between man and woman, and norms about masculinity, femininity and heterosexuality is reproduced.

Enligt forskning har läroböckerna i matematik på gymnasiet inget krav på sig att följa kurs- och läroplan. Studier visar även på att matematik är skolans tystaste ämne där en stor del av undervisningen är beroende och utgår från läroboken. Vår studie syftade till att undersöka hur valet av ny lärobok i matematik på gymnasiet gick till och vilka faktorer som anses viktiga för matematikläraren. Som underliggande fråga har vi kopplat till hur stor vikt som läggs vid kurs- och läroplan vid detta val. Undersökningen bestod av tre kvalitativa intervjuer samt 15 kvalitativa enkäter. Resultatet visade att de viktigaste faktorerna var bokens layout och mängden uppgifter. Kurs- och läroplanen nämndes endast i något enstaka fall och ansågs inte som en viktig faktor. Då kursplan och läroplan nämndes utgick lärarna från att läromedelsförfattarna hade dessa i beaktande då de konstruerade en ny lärobok.