Syftet med denna uppsats är att diskutera och redogöra för hur religionslärare och läromedelsförlag resonerar kring religionskunskapslärobokens koppling till digital informationsteknik. Genom intervjuer med lärare och läromedelsförlag ville jag ta reda på om det finns en efterfrågan av en lärobok med koppling till digital informationsteknik, vilka funktioner de skulle vilja ha i ett sådant läromedel och vilken funktion det beskrivs få i undervisningen. Resultaten visar att det finns en efterfrågan av läromedel med koppling till digital informationsteknik även om olika grupper av lärare efterfrågar olika saker precis som de förhåller sig olika till teknik och läroboken. Resultaten bekräftar teorin om att ny teknik i skolan leder till en evolution snarare än en revolution då lärarna främst vill kunna använda tekniken till det de redan gör idag. Detta blir en svårighet för förlagen då satsningar på digitala funktioner inte tilltalar den grupp av lärare som använder läroboken mest idag och den grupp av lärare som efterfrågar mer digitala funktioner bara ser läroboken som en i mängden av läromedel och antagligen inte kommer att använda den mer trots nya funktioner.

Detta examensarbete undersöker hur lärare på ett yrkesförberedande – och ett studieförberedande program strukturerar sin undervisning av litteraturhistoria i kursen Svenska B på gymnasiet samt hur de läroböcker som används på respektive program är uppbyggda och vad de innehåller. Metoden som används är textanalys av kursupplägg och läroböcker. Resultatet visar på att det finns skillnader mellan de två programmen både vad gäller kursupplägg och läroböcker. Läroböckerna skiljer sig åt genom att den som används på det yrkesförberedande är enklare uppbyggd och tillgängligare för en elev än vad den svårare och faktamättade läroboken som det studieinriktade programmet använder. Slutsatsen vi drar är att man på det yrkesförberedande programmet läser färre epoker under längre tid än på det studieinriktade programmet där man läser fler epoker under kortare tid.

Som blivande gymnasielärare i religionskunskap så vet man att det kommer bli väldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika läromedel som underlättar denna process är för mig välkomnande och läroböcker är inget undantag. Men kan vi alltid lita på läroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, så som Dalai Lama? I skolan är det lärare och skolledare som är ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt läroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som räknas som en godkänd lärobok då denna granskning försvann 1991. Detta betyder att det är lärarens ansvar att granska de olika läroböcker som introducerad i skolan. Dalai Lama är en andlig ledare som har figurerat mycket i olika medier men kan vi lita på att läroböcker framställer honom på ett korrekt sätt. Jag har valt att inrikta mig på Religionskunskap A på gymnasiet och läroböcker som är skrivna för denna kurs. Böckerna som granskades är Relief A-plus från förlaget Gleerups Utbildnings AB, Människan och tro från förlaget Bonnier Utbildning, Religionskunskap från förlaget Liber läromedelsförlag, Religionskunskap för gymnasiet från förlaget Natur och kultur då de har en dominerande plats på marknaden. Genom min analys av läroböckerna har jag kommit fram till att samtliga böcker skriver sanningen om Dalai Lama men presentationen är så kort vilket gör att den presentationen kan missuppfattas. Av det som står skrivet om Dalai Lama så läggs det en allt för stort fokus på Dalai Lama som en historisk person istället för att presentera Dalai Lamas filosofi och vad som gör honom unik från andra buddhistiska inriktningar. En lärobok väljer att inte nämna Dalai Lamas mottagande av Nobels fredspris och ingen av läroböckerna utvecklar Dalai Lamas icke-våldsfilosofi, Tibets system av reinkarnerade ledare eller andra teologiska, filosofiska eller andliga tankar. Samtliga läroböcker som har granskats måste kompletteras med alternativa läromedel och kommentarer från läraren annars finns risken för feltolkningar.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner. Materialet är sex stycken historieläroböcker för gymnasieskolan har placerats i en genustrappa som Michael Nilsson i sin rapport Historia ur ett genusperspektiv- En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet (2004) har använt i sin studie. Läroböckerna är utgivna på olika förlag och ingen av läroböckerna har ensamma författare. Under tema läroplaner undersöktes huruvida man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall applicerats och realiserats i läroböckerna. Undersökningen har även byggt på de mål som finns i läroplaner för aktuell period. Målet har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar samt belysa eventuella förändringar. Gymnasieskolans utveckling har belysts och givit uppsatsen dess historiska ram. Uppsatsens långa tidsperspektiv ger en insikt om historiens tidsbundenhet, och gör oss medvetna om dåtiden och framförallt vår samtid och det samhälle vi lever. De läroplaner som har tagits fram under åren har på olika sätt intresserat sig för genusperspektiv. Ingen av de analyserade läroböckerna når upp till steg 1 i genustrappan. Förändringar genom årtiondena har kunnat skönjas, dock representerar läroböckerna i stora drag en historieskrivning som lämnar kvinnorna utanför.

Abstrakt Syftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5. Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld. I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik.

<p>Som blivande gymnasielärare i religionskunskap så vet man att det kommer bli väldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika läromedel som underlättar denna process är för mig välkomnande och läroböcker är inget undantag. Men kan</p><p>vi alltid lita på läroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, så som Dalai Lama?</p><p>I skolan är det lärare och skolledare som är ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt läroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som räknas</p><p>som en godkänd lärobok då denna granskning försvann 1991. Detta betyder att det är lärarens ansvar att granska de olika läroböcker som introducerad i skolan.</p><p>Dalai Lama är en andlig ledare som har figurerat mycket i olika medier men kan vi lita på att läroböcker framställer honom på ett korrekt sätt. Jag har valt att inrikta mig på Religionskunskap A på gymnasiet och läroböcker som är skrivna för denna kurs. Böckerna</p><p>som granskades är Relief A-plus från förlaget Gleerups Utbildnings AB, Människan och tro från förlaget Bonnier Utbildning, Religionskunskap från förlaget Liber läromedelsförlag, Religionskunskap för gymnasiet från förlaget Natur och kultur då de har en dominerande plats</p><p>på marknaden.</p><p>Genom min analys av läroböckerna har jag kommit fram till att samtliga böcker skriver sanningen om Dalai Lama men presentationen är så kort vilket gör att den presentationen kan missuppfattas. Av det som står skrivet om Dalai Lama så läggs det en allt för stort fokus på</p><p>Dalai Lama som en historisk person istället för att presentera Dalai Lamas filosofi och vad som gör honom unik från andra buddhistiska inriktningar. En lärobok väljer att inte nämna Dalai Lamas mottagande av Nobels fredspris och ingen av läroböckerna utvecklar Dalai</p><p>Lamas icke-våldsfilosofi, Tibets system av reinkarnerade ledare eller andra teologiska, filosofiska eller andliga tankar. Samtliga läroböcker som har granskats måste kompletteras med alternativa läromedel och kommentarer från läraren annars finns risken för feltolkningar.</p>

<p>Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner. Materialet är sex stycken historieläroböcker för gymnasieskolan har placerats i en genustrappa som Michael Nilsson i sin rapport Historia ur ett genusperspektiv- En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet (2004) har använt i sin studie. Läroböckerna är utgivna på olika förlag och ingen av läroböckerna har ensamma författare. Under tema läroplaner undersöktes huruvida man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall applicerats och realiserats i läroböckerna. Undersökningen har även byggt på de mål som finns i läroplaner för aktuell period. Målet har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar samt belysa eventuella förändringar. Gymnasieskolans utveckling har belysts och givit uppsatsen dess historiska ram. Uppsatsens långa tidsperspektiv ger en insikt om historiens tidsbundenhet, och gör oss medvetna om dåtiden och framförallt vår samtid och det samhälle vi lever. De läroplaner som har tagits fram under åren har på olika sätt intresserat sig för genusperspektiv. Ingen av de analyserade läroböckerna når upp till steg 1 i genustrappan. Förändringar genom årtiondena har kunnat skönjas, dock representerar läroböckerna i stora drag en historieskrivning som lämnar kvinnorna utanför.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.</p><p>Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.</p><p>I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolår nio och en text ur deras lärobok i fysik. Arbetet utgick från ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssättet PEA styrde metoden då analysen utgick från en pågående aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lärobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna påverkades av lärobokens erbjudna innehåll. Ett innehåll med nära koppling till elevernas vardag och erfarenheter, där fysikaliska begrepp beskrevs med vardagliga ord möjliggjorde ett större meningsskapande än när det erbjudna innehållet saknade tydliga vardags- och erfarenhetskopplingar. Att relatera egna erfarenheter till det erbjudna innehållet visade sig dock vara komplext då dessa erfarenheter inte alltid genererade ett fysikaliskt korrekt meningsskapande utan i vissa fall snarare bidrog till missuppfattningar eller rena krockar som hindrade meningsskapandet.