För att utröna vad gymnasielärare i biologi och naturkunskap tycker om sina läroböcker, samt hur de används i undervisningen utfördes intervjuer med lärare. Lärarna arbetade på två olika skolor, en med yrkesinriktade program och en med teoretiska program. Syftet var att utreda hur de använder sig av läroboken i undervisningen och vad de tycker är viktigt att lära ut. Hälften av lärarna var positiva till de läroböcker som används i undervisningen. De som var negativa till läroböcker ansåg att de var alltför grunda och att de saknar förklaringar av naturvetenskapliga processer och skeenden. Andra lärare sade att böckerna var alltför urvattnade och att de inte utgör någon bra källa för fakta och kunskap. De flesta lärare använde sig av läroboken för planering av ett moment och/eller lektionsunderlag. De lärare som hade boken enbart som bredvidläsning för eleverna, utgick i sin planering bl.a. ifrån sådant som de själva hade upplevt som svårt när de själva studerade. Majoriteten av lärarna ville lära ut en djupare förståelse av naturvetenskapen, så att eleverna skall kunna se samband och förstå processer inom naturvetenskapen. För att nå denna kunskap hos eleverna var det ofta som lärarna hoppade över vissa moment. Några lärare ville lära ut naturvetenskapens grunder, så att eleverna skulle bli allmänbildade.

Syftet med studien har varit att undersöka huruvida elever i en årskurs 4 reflekterar på problemlösningarna i sina läroböcker. Jag har även undersökt på vilka sätt elever kan uppleva om uppgifterna i boken är vardagsanknutna.Jag har använt mig av både kvantitativ och kvalitativ metod. Metoden är gjord med observationer, enkäter, intervjuer och granskning av elevernas lärobok. Genom metoderna har jag fått fram en helhetsbild av elevernas tankar och upplevelser.Resultatet visar att flertalet elever styrs av siffror och nyckelord i texten för att få fram en beräkning. Det medför till att elevernas tankegång vid vissa uppgifter försummas och leder in dem på ett felaktigt spår. Vidare visar resultatet att drygt hälften av klassen anser att uppgifterna kan var vardagsanknutna. Eleverna tycker sig uppleva en vardagsanknytning när uppgifterna speglar deras intresse eller om det sker en inköpssituation i den.

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare använder geografiläroboken och lärarhandledningen i planering av geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lärares, elevers och vårdnadshavares användning av geografiläroboken i år 5. Studien bygger på enkätundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lärare, elever och vårdnadshavare på två skolor i två kommuner. Resultatet visar att läroboken och lärarhandledningen sällan styr hela undervisningsplaneringen. Lärarhandledningen används som en idébank och läroboken används främst för interaktion i klassen genom till exempel gemensam högläsning och samtal kring bilder i läroboken eller för elevers individuella arbete. Elever använder läroboken på liknande sätt i hemmet som i skolan. Vårdnadshavare använder läroboken främst för förhör samt diskussion av innehållet.

Tidigare forskning indikerar att elevers enskilda arbete med matematikläroböcker som stöd har ökat och att läroböckerna framför allt fokuserar på matematiska proceduruppgifter. För att undersöka om matematikläroböcker som används idag framför allt innehåller proceduruppgifter analyserades två läroböcker i matematik för årskurs 9. En enkätundersökning genomfördes för att undersöka hur stor andel av lektionstiden som lärare uppskattar att eleverna arbetar i läroboken samt vilka fördelar och nackdelar lärare ser med denna undervisningsform. Resultaten visar att läroböckerna till stor del innehåller proceduruppgifter och att lärare uppskattar att nästan halva lektionstiden består av enskilt arbete i läroboken. Lärare uppger flera för- och nackdelar med läroboksbaserat arbete där många av dess styrkor även kan innebära begränsningar. Om lärare i stor utsträckning undervisar med enskilt arbete i läroböcker, som till stor del behandlar procedurförmågan, finns risk att eleverna inte utvecklar alla matematiska förmågor, som skolans styrdokument lägger stor vikt vid.

Syftet med denna studie är att presentera hur användningen av läromedel i matematikundervisningen ser ut på lågstadiet samt i vilken utsträckning det finns faktorer som begränsar valet av läromedel i matematikundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Detta gjordes med en kvantitativ ansats där insamlingsmetoden var webbenkät. Lärare har idag en annan frihet än för trettio år sedan när de planerar sin undervisning, vilket i praktiken leder till att lärare väljer olika arbetssätt och läromedel i matematikundervisningen. Samtidigt motiverar lärarna dessa didaktiska val på olika sätt. Svenska elevers matematikkunskaper ligger under genomsnittet i internationella kunskapsmätningar. Samtidigt visar forskning att de svenska eleverna inte får den undervisning som de har rätt till i matematik och att matematikundervisningen är väldigt läroboksstyrd, vilket både har fördelar och nackdelar. De förutsätts att lärare kan göra professionella val när de ska välja läromedel till sin undervisning. Det är därför aktuellt att undersöka hur användningen av läromedel ser ut på lågstadiet samt lärarnas motiveringar till deras val av läromedel. Tidigare forskning har visat att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel. Utgångspunkten i denna studie var därför ramfaktorteorin, där vi undersöker i vilken utsträckning lärare upplever att olika faktorer begränsar deras val av läromedel i matematik.  I denna studie undersöktes lärarnas egna upplevelser av deras användning av läromedel, deras motiveringar och faktorer som begränsar deras val av läromedel i matematikundervisningen. Urvalet var ett slumpmässigt obundet urval, vilket innebär att alla verksamma F-3 lärare i Sverige har haft samma chans att komma med i studien. Resultatet visar att de flesta av lärarna planerar sin matematikundervisning utifrån en lärarhandledning och lärobok. De vanligaste motiveringarna till valet av läromedel var att läromedlet baseras på läroplanen följt av att läromedlet erbjuder olika svårighetsgrader. Ramfaktorerna är faktorer som begränsar lärares val av läromedel där de organisatoriska ramarna begränsar mest och de konstitutionella och fysiska begränsar i relativt låg utsträckning. De flesta lärarna i denna studie visar en positiv inställning till läroboken och alla utom en lärare använder läroboken regelbundet eller så gott som varje lektion i matematik. Det finns en trend att ju högre årskurs läraren arbetar i, desto mer används läroboken. Resultatet av denna studie stämmer överens med tidigare forskning och bekräftar att läroboken är det centrala läromedlet i matematik, dock i något högre utsträckning än tidigare forskning. Denna studie bekräftar även att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel i matematik.

Denna uppsats syftar till att skapa kunskap om lärares användning av läroboken inom gymnasieämnet samhällskunskap för årskurs 1. Detta undersöks genom att analysera 57 lärares svar på en enkät som vi utformat. Uppsatsen kompletterar det nuvarande forskningsläget om läroboken och dess användning inom samhällskunskapen då den tidigare forskningen främst har en kvalitativ karaktär där den valda undersökningsmetoden har varit djupintervjuer.Uppsatsens analys består av fyra delar, där varje del behandlar en aspekt av lärarnas användning av läroboken. Aspekter som undersöks i uppsatsen är i vilken utsträckning som läroboken utgör ett undervisningsmoment på lektionerna, vilka ämnesområden från det centrala innehållet som lärarna väljer att använda lärobokens texter och övningsuppgifter inom samt orsaker till varför lärarna väljer att använda sig av läroboken i sin undervisning eller inte. För att kunna tolka lärarnas användning av läroboken inom de olika ämnesområdena appliceras Östmans kunskapsemfaser på resultaten.Resultaten visar att lärobokens texter används mer av lärarna i undervisningen än lärobokens övningsuppgifter, då 49% av lärarna använder lärobokens texter varje vecka eller oftare medan motsvarande andel för lärobokens övningsuppgifter är 21%. De ämnesområden där det är vanligast att lärarna använder sig av läroboken är mer begreppstunga områden som exempelvis demokrati och ekonomi. De ämnesområden där läroboken används sällan är källkritik, folkrätten samt grupper och individers identitet. I analysen tolkas lärarnas användning av läroboken i relation till ämnesområdena med hjälp av Östmans kunskapsemfaser, och vi sluter oss till att de områden där läroboken används ofta i huvudsak utgörs av kunskapsemfasen Den rätta förklaringen. Bland de orsaker som lärarna anger är viktigast för att använda läroboken är att den skapar struktur i undervisningen, något som vi i resultatet tolkar som att läroboken fungerar som ett stöd i planeringen av undervisningsmoment. Orsaker till att inte använda läroboken i undervisningen anser lärarna vara för att andra undervisningsmetoder upplevs fungera bättre. Resultatet utvecklar denna förklaring baserat på de resonemang som lärarna för i enkäten och konstaterar att när samhällskunskapslärarna väljer bort läroboken så är det troligen så på grund av att den saknar relevans och vardagsnära innehåll.

Syftet med arbetet är att undersöka skillnaderna och likheterna mellan det svenska läromedlet i italienska, Adesso 2, och det rumänska läromedlet i italienska, Limba italiana, åk 2, för att se hur den italienska världen avspeglas i de olika typer av texterna och hur den kommunikativa förmågan karakteriserar de tal- och skrivövningarna. Metoden som jag använder är en komparativ textanalys av två läromedel. Med hjälp av denna metod vill jag beskriva och analysera innehållet i texterna utifrån ett produkt- och ett processperspektiv samt beskriva och analysera de interaktiva och produktiva övningarna med fokus på den kommunikativa förmågan som lyfts fram i dem. Min slutsats är att det finns både skillnader och likheter mellan de två läromedlen i italienska. De två läromedlen skiljer sig från varandra på grund av det produkt- och processperspektivet som kännetecknar texterna och liknar tack vare innehållet som kommer fram i både texterna och övningarna.

In all education, regardless of the subject, teachers use teaching materials to impart knowledge. Studies have shown that textbooks are used more often in subjects like science and mathematics than in civics (Skolverket 2015a; 2015b). The purpose of this study is to examine teachers in grades F-9's perspective on the textbook as an instrumental tool in science education from function, purpose and class time as well as teachers' views on the relationship between textbook and curriculum. The study will also shed light on how teachers might be affected in their daily work with the textbook in relation to framework factors. I have, based on the purpose of this study issued following questions: In what way do the teachers describe the function of the textbook in the science classroom?, For what purpose do the teachers choose to use the textbook?, How much of the class time does the students study in their textbooks according to the teachers?, And what are the teachers' views on the textbook in relation to the curriculum? This study was conducted through a quantitative method, based on a questionnaire answered by 58 authorized science teachers in the primary- and secondary school. The questionnaire was posted on Facebook, in a Facebook group called NO i grundskolan. The results of this study shows that educational book's main function is to serve as a read aloud text that the class reads together and that the primary purpose of using textbooks in teaching is to serve as an inspiration, meant to inspire both students and themselves to create an interesting science education. The results also shows that the majority of teachers choose the textbook in relation to the curriculum and that they show an awareness of the need to complement the textbook in their teaching. It can also not be ignored that classroom design and framework factors such as class composition, time etc. can allow or restrict the activities that are workable in the classroom.

I detta arbete används en fenomenografisk metod för att undersöka hur gymnasielärare beskriver och förklarar tre olika evolutionsbiologiska begrepp. Begreppen är naturligt urval (selektion), anpassning (adaptation) och evolutionsteorins förklaringskraft. Efter att lärarnas svar har undersökts och kategoriserats i förhållande till varandra jämförs de också med förklaringar av begreppen som förekommer i läroböcker avsedda för kurser i evolutionsbiologi på universitetet. Det som framkommer är att lärarna beskriver kvalitativt skilda beskrivningar av alla tre begreppen. I fallet med det naturliga urvalet och evolutionsteorins förklaringskraft framgår att lärarna uttrycker så kallande vardagsföreställningar eller alternativa idéer om begreppen. När det gäller begreppet anpassning uppvisar alla lärare en god begreppsförståelse och att de dessutom är medvetna om vilka vardagsföreställningar eleverna ofta bär på. Slutligen diskuteras vilka möjliga åtgärder som kan vidtagas för att förbättra evolutionsundervisningen på både gymnasiet och lärarutbildningarna.

En fallstudie där en serie läroböcker i engelska för grundskolans senare år har granskats med syfte att upptäcka vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilder och hur det förhåller sig till läroplanen, Lgr 11. Vidare undersöktes det hur engelsktalande länder representerades genom bilder för att avgöra om kurmålen i engelska gällande kultur, möts.Till granskningen av böckerna Happy, från Gleerups förlag, valdes en innehållsanalys där bildmaterialet kodades, räknades och sedan sammanställdes för att sedan bli ålagt ett normkritiskt synsätt.  Det framkom att läroböckerna Happy var heteronormativa med en manligt vit hegemoni samt uteslutande av människor med funktionsnedsättninga och stämmer därmed inte överens med skolplanens värdegrund eller de kursmål i engelska som rör engelsktalande länders kultur.