Denna rapport beskriver vårt arbete med att framställa en lärobok för GY11 inom inriktningkarosseriteknik. Läroboken ska ses som en introduktion till yrket bilskadereparatör.

I föreliggande studie undersöks kvinnor och kvinnlighet samt män och manlighet under medeltiden utifrån en textanalys i sex historieläroböcker som utgavs mellan 1970-2012. Tidigare forskning har visat att kvinnor inte benämns i samma utsträckning som män i både historieläroböcker men även i andra ämnen som exempelvis svenska, vilket är det som avgör källäget eftersom genus började användas efter 1970-talet.Nästan inga forskare har berört området medeltiden och därför har intentionen med föreliggande studie varit att undersöka hur kvinnor och män framställs i den epoken. Studien har en kvalitativ ansats med ett komparativt anslag där resultatet visar att inte många kvinnor berördes i läroböckerna från 1970, dock något mer under 1990-talet och ännu mer efter 2011. Detta har att göra med att läroplanerna har förändrats tre gånger: en gång 1970, sedan 1994 och sist den ändrades var 2011. I läroplanen 2011 instiftades det att genus skulle vara en del av historieundervisningen, vilket det tidigare inte har benämnts på samma sätt. Samtliga böcker visar att det som var typiskt manligt var att männen hade mycket makt och var överordnade kvinnan. De skulle ut och krigasamt vara ute på handelsfärder. Egenskaperna de skulle ha var att vara kunniga, starka och pålitliga. Kvinnorna däremot skulle vara hemma och föda många barn, ta hand om dem och ta hand om hemmet när männen var ute i fält. Det fanns dock kvinnor som vågade bryta normen, så som Jeanne d’Arc och vågade arbeta med så kallade ”manssysslor” och klä sig i manskläder, vilket var tabubelagt under medeltiden.

Målen i kursplanen för matematik uttrycks som matematiska förmågor, vilket eleverna ska möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodförmåga, kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga. Läroböcker i matematikämnet har en starkt styrande roll och om undervisningen ska utgå från vad som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller samt vilka förmågor som eleverna tränar när de arbetar med dem. Syftet med min studie var att undersöka hur läromedel i matematik behandlar matematiska förmågor. Med kompetensperspektiv som teoretisk utgångspunkt genomfördes en komparativ innehållsanalys bestående av två läromedel – Favorit Matematik och Matte Direkt Safari. Läromedlens uppgifter analyserades i förhållande till MCRF (Lithner et al., 2010) och analysguide för matematiska förmågor (Säfström, 2013). Analysen visade att Favorit matematik ger störst chans att öva på respektive förmåga men att procedurförmågan domineras i de båda läromedlen. För att eleverna ska utveckla de övriga matematiska förmågorna bör läraren ha en aktiv roll, använda sig av de förslag och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen samt ge utrymme till eleverna att resonera och kommunicera.

The aim of this study has been to examine which of Ivaničs discourses of writing and learning to write could be found in three popular textbooks for ages 8-9 in the subject Swedish, and which of these the books focused on the most. The study has focused on written tasks and texts that cover writing and have been analysed using Ivaničs framework in Discourses of writing and learning how to write. The analysis and results of the study has then been compared to results from research about the Swedish subject in the curriculum to see how the textbooks actually follow our current curriculum. That research was done by Caroline Liberg et al, and has been essential to reach the results, seeing as it directly connects with this study. By conducting this research, I have aimed to shine a light on what these textbooks actually contain regarding discourses of writing, and whether or not it corresponds with the current curriculum for Swedish.   The results have shown that writing tasks and other text that can manifest a discourse of writing in textbooks for the Swedish subject, ages 8-9, focuses mostly on the skills and genre discourses. It also excludes the discourse regarding a sociopolitical discourse completely. This tells us that even though all three examined textbooks contain elements of our current curriculum, not one of them follows everything in it. The results and analysis has also shown us that many interpretations of the curriculum exist, and that it is difficult to decode exactly how a textbook should follow it. To decide which parts of the curriculum that are vital to follow is also a difficult matter to determine from this textbook sample. As a result of this study I have also learned that the responsibility to decide which textbooks that are used and why, is up to the teacher, and that it demands a lot of her/him to make an informed decision.

Matematik kan ses som ett verktyg till att förstå hur vår vardag fungerar. Många eleverbehöver en länk mellan sin egen vardag och det abstrakta innehållet för att kunna förstå hurmatematik går att använda utanför skolan. Ett vanligt undervisningsmaterial i matematik ärläroböcker. Innehållet i läroböckerna består i stor utsträckning inte av uppgifter som ärvardagsrelaterade. Det kan skapa ett stort glapp och förvirring i huruvida eleverna lär sigmatematik eller inte. Ett sätt att hjälpa eleverna över den tröskeln kan vara attverklighetsanknyta innehållet till elevernas bakgrund och som de kan identifiera sig med.Syftet med den här studien är att undersöka hur vardagsrelaterade händelser skrivs fram ibråkuppgifter i matematikläroböcker i årskurs 5. Fokus ligger på vardagliga händelser ochpersonnamn, där anknytningen/identifieringen görs genom text och bild i uppgiften. I studienanvänds resultatet från Palms (2002) avhandling som en hypotes om att uppgifterna behövervara verklighetsanknutna för att eleverna ska svara mer realistiskt och därmed öka förståelsenför matematik. Som metod har en analys gjort med utgångspunkt ur Studiensundersökningsmetod utgår från en kategorisering av Creswells (2003, s.16), SequentialExplanatory, vilket innebär att forskaren gör en kvantitativ datainsamling följt av en kvalitativanalys av den insamlade datan för att utveckla sitt undersökningsområde. Kategoriseringen ären del av en Mixed-Method analys (Creswell 2003, ss.22-23). Den kvalitativa delen äranalysen av innehållet och presenteras i form av text och exempel ur boken. Den kvantitativadelen är summeringen av uppgifterna som presenteras i tabeller/diagram och syftar till att geen översiktsbild över skillnader mellan läroböckerna vad gäller sådant som vardagsområden,vardagsrelaterade uppgifter och användning av personnamn.Utifrån första frågeställningen som handlar om fördelningen i det analyserade materialet,visar resultatet att antalet uppgifter som inte är vardagsrelaterade är fler i varje Lärobok 1-3.Den andra frågeställningen handlar om vilka områden som behandlas inom uppgifternasynliggjordes fyra större områden som är Fritid, Mat Teknik och Övrigt. Resultatet visar att 1av 3 läromedel innehåller alla fyra områden. Den tredje- och fjärde frågeställningen handlarom eleverna kan identifiera sig i uppgifter i relation till sig själv och sitt personnamn samtvardagshändelser och undersöks genom de namn/händelser som förekommer i uppgifterna.Resultatet visar att läroböckerna använder sig av i stor utsträckning av namn som är mindrevanligt förekommande.Min slutsats är att forskning pekar på att det är viktigt att läroböckerna innehållervardagsrelaterade uppgifter för att öka förståelse för matematik. Resultatet visar att detförekommer fler icke vardagsrelaterade uppgifter gentemot vardagsrelaterade och attidentifikation kan ske med namn och kontext i viss variation.

Matematik kan ses som ett verktyg till att förstå hur vår vardag fungerar. Många eleverbehöver en länk mellan sin egen vardag och det abstrakta innehållet för att kunna förstå hur matematik går att använda utanför skolan. Ett vanligt undervisningsmaterial i matematik är läroböcker. Innehållet i läroböckerna består i stor utsträckning inte av uppgifter som är vardagsrelaterade. Det kan skapa ett stort glapp och förvirring i huruvida eleverna lär sigmatematik eller inte. Ett sätt att hjälpa eleverna över den tröskeln kan vara att verklighetsanknyta innehållet till elevernas bakgrund och som de kan identifiera sig med. Syftet med den här studien är att undersöka hur vardagsrelaterade händelser skrivs fram i bråkuppgifter i matematikläroböcker i årskurs 5. Fokus ligger på vardagliga händelser och personnamn, där anknytningen/identifieringen görs genom text och bild i uppgiften. I studien används resultatet från Palms (2002) avhandling som en hypotes om att uppgifterna behövervara verklighetsanknutna för att eleverna ska svara mer realistiskt och därmed öka förståelsen för matematik. Som metod har en analys gjort med utgångspunkt ur Studiens undersökningsmetod utgår från en kategorisering av Creswells (2003, s.16), Sequential Explanatory, vilket innebär att forskaren gör en kvantitativ datainsamling följt av en kvalitativanalys av den insamlade datan för att utveckla sitt undersökningsområde. Kategoriseringen är en del av en Mixed-Method analys (Creswell 2003, ss.22-23). Den kvalitativa delen är analysen av innehållet och presenteras i form av text och exempel ur boken. Den kvantitativadelen är summeringen av uppgifterna som presenteras i tabeller/diagram och syftar till att geen översiktsbild över skillnader mellan läroböckerna vad gäller sådant som vardagsområden, vardagsrelaterade uppgifter och användning av personnamn. Utifrån första frågeställningen som handlar om fördelningen i det analyserade materialet,visar resultatet att antalet uppgifter som inte är vardagsrelaterade är fler i varje Lärobok 1-3.Den andra frågeställningen handlar om vilka områden som behandlas inom uppgifterna synliggjordes fyra större områden som är Fritid, Mat Teknik och Övrigt. Resultatet visar att 1av 3 läromedel innehåller alla fyra områden. Den tredje- och fjärde frågeställningen handlarom eleverna kan identifiera sig i uppgifter i relation till sig själv och sitt personnamn samt vardagshändelser och undersöks genom de namn/händelser som förekommer i uppgifterna. Resultatet visar att läroböckerna använder sig av i stor utsträckning av namn som är mindre vanligt förekommande. Min slutsats är att forskning pekar på att det är viktigt att läroböckerna innehållervardagsrelaterade uppgifter för att öka förståelse för matematik. Resultatet visar att det förekommer fler icke vardagsrelaterade uppgifter gentemot vardagsrelaterade och att identifikation kan ske med namn och kontext i viss variation.

Rituals have been a part a human civilization since the dawn of man. Even in todays’ technologically and scientifically advanced society, rituals still have a certain place regardless of them being in the church, the mosque or perhaps the grand opening of the city’s new opera house. Rituals have many functions, yet they seem to be diminished in the eyes of the Swedes. Our Lutheran heritage, with its emphasis on individual salvation, the Bible and its skepticism for all things Catholic, is believed to have had a profound impact on our views concerning the ritual. Regardless of Swedes’ apathy towards rituals, they still matter and are present in our lives. This raises the question of the presence of ritual discourse in Swedish schools. The aim of this study is to investigate how rituals are presented and discussed in high school textbooks in religious studies.

No description available.

Läromedel är en stor del av dagens skola men ofta förbisett inom idrott och hälsa. Att använda sig av läromedel kan innebära flera positiva konsekvenser för undervisningen vilket motiverar användning även i idrott och hälsa. Denna uppsats vill därför undersöka vilken plats läromedel har i undervisningen i idrott och hälsa och om det finns några faktorer som indikerar på användning av läromedel. En enkätundersökning konstruerades med målet att urskilja specifika grupper och ställa dessa mot användningen av läromedel. Enkäterna skickades sedan ut till verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet och högstadiets år 7–9 där frågor ställdes om både användning av och allmänt om läromedel. Resultatet visar att det är hög grad av användning av läromedel med väldigt tydliga indikationer på att vissa moment är i större behov av läromedel än andra. Av de som använder sig av läromedel förekommer det under drygt 1/4 av lektionerna, där lärare med mer erfarenhet i något mindre utsträckning använder sig av läromedel. Det går däremot inte att uttyda några signifikanta indikatorer på läromedelsanvändning vilket kan förklaras av att urvalet var för litet och till viss del ojämnt fördelat på grupperna.

Läroböckerna har ett stort inflytande över undervisningen i de naturorienterande ämnena. Idag finns det inte någon organisation som frekvent granskar de läromedel som används i skolorna. Det är upp till läraren själv att granska lärobokens innehåll och undersöka om dessa stämmer överens med styrdokumenten. De naturorienterande ämnena innehåller många abstrakta begrepp och komplexa system, däribland vattnets kretslopp. Denna studie syftar till att analysera hur vattnets kretslopp beskrivs i läroböcker utifrån ett multimodalt textfokus. Mer specifikt drivs studien av frågorna vilka semiotiska modaliteter används i läroböcker för att beskriva detta vattnets kretslopp samt hur samspelar text och bild. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ textanalys med ett multimodalt textfokus; Modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att de semiotiska modaliteter som används för att beskriva vattnets kretslopp är illustrationer, fotografier, färger, diagram, siffror, tecken som pilar samt olika typsnitt. Vidare visar resultatet att eleven endast delges begränsade förklaringar av vattnets kretslopp och egenskaper i läroböckerna. Därför hade det varit av intresse att undersöka vilka möjligheter till fördjupad förståelse och vidare arbete med vattnets kretslopp som delges i lärarhandledningen. Intressant hade även varit att undersöka hur lärare idag arbetar med multimodala texter, och hur dessa implementeras i undervisningen. Valet av visuell modell samt samspelet mellan text och bild kan vara avgörande för elevers lärande. Alla texter idag är multimodala, därför är det viktigt att läraren besitter kunskap om hur de ska arbeta med dessa för att eleverna ska kunna tolka och förstå textens innehåll.