No description available.

Studien syftar till att undersöka hur livsfrågor konstrueras i två valda läroböcker i SO för årskurs 1-3, med avseende på elevperspektiv och social kontext, med hjälp av forskningsfrågorna Hur konstrueras livsfrågor i elevuppgifter?; Hur konstrueras livsfrågeperspektivet i de textavsnitt som behandlar ett ämnesinnehåll?; Hur är sambandet mellan ämnesinnehåll och elevuppgifter?; Hur korrelerar konstruktionen av livsfrågor i de utvalda läroböckerna med den som finns i  Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2018)?. Det empiriska materialet samlades in genom en analys av två läroböcker anpassade för årskurs 1-3: Boken om SO 1-3 (2013) av Annica Hedin & Elisabeth Ivansson med och PULS SO-boken (2011) av Maria Willebrand och Göran Körner. Läroböckerna är valda mot bakgrund av att de är utgivna på stora förlag och därför kan antas ha stor spridning i skolor. Ytterligare empiri utgörs av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet? (Skolverket, 2018).  Studiens teoretiska ramverk, en kritisk diskursanalys, utgör skäl till en teoridriven studie. Ramverket används vid en djupgående analys av den slutgiltiga empirin där resultaten visar att de valda läroböckerna inte tar vara på livsfrågornas naturliga relation till reflektion och samtal i aktiveringen av eleven, utan snarare lämnar företräde för faktainlärning och läsförståelse. Analysen visar även att läroböckerna betonar livsfrågor med en elevnära kontext medan en bredare samhällelig kontext lämnas utanför. Här kan studien urskilja en differentiering mellan hur livsfrågor konstrueras i de utvalda läroböckerna i förhållande till hur de konstrueras i läroplanen. Resultaten visar således, i enlighet med tidigare forskning, att läroböcker inte utgör en direkt reflektion av läroplanens innehåll och föreskrifter. En slutsats av resultaten är att läraren behöver besitta förmågan att gå bortom texter i syfte att implementera livsfrågor i sitt arbete, då de två valda läroböckerna tycks ge ett begränsat stöd.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring hur verksamma lärare väljer didaktiska arbetsverktyg för sin undervisning, vilka ramfaktorer som påverkar deras undervisning i ämnet matematik samt vilka fördelar och nackdelar lärare ser med läroboken som verktyg. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer studerades hur lärare bedriver sin undervisning och vilka faktorer som de själva anser påverkar deras undervisning mest. Genom studien framkom att nästan alla lärare använder sig av läroboken som huvudsakligt läromedel i undervisningen, men att de ändå plockar in andra arbetssätt och verktyg. Studien visade också att de ramfaktorer som påverkar lärarnas val mest var skolans resurser, tid och eleverna. En fördel som lärarna såg med användandet av läroboken är att den är ett bra stöd för både nya och erfarna lärare, men de anser däremot även att läroboken behöver kompletteras med andra läromedel för att täcka alla förmågor i läroplanen.

Studiens utgångsläge är att bidra till att öka kunskapen som läroböckers innehåll i relation till styrdokumenten. För att studera hur väl fyra läroböcker för kursen samhällskunskap 1b på gymnasiet överensstämmer med styrdokumenten har läroböckers innehåll granskats utifrån hur väl de överensstämmer med det centrala innehållet samt kunskapskraven. Vidare har även hur läroböckerna behandlar de analytiska förmågorna som är framskrivna i kunskapskraven undersökts. Metoden som använts är en kvalitativ riktad innehållsanalys. En deduktiv kodningen utifrån styrdokumenten har applicerats på läroböckernas innehåll. Resultatet visar på att det förekommer, ofta flertalet, skillnader mellan styrdokumenten och läroböckernas innehåll. När det kommer till förmågor skiljer det sig stort mellan förmågorna i läroböckerna. Alla läroböckers innehåll har en svaghet i att presentera förmågor men även i förklaring samt exemplifiering av dem. Avslutningsvis är några av de slutsatser man kan dra av studien är att som elev bör man inte förlita sig på läroboken då den inte är ett välfungerande verktyg för att utveckla de kunskaper som finns beskrivna i styrdokumenten. Även lärare bör vara mer medvetna om läroböckernas svagheter och avvikelser från styrdokumenten för att kunna göra medvetna val i sin läroboksanvändning samt vid framtida läroboksinköp för att säkra kvalitén på undervisningen.

Denna studies syfte är att beskriva hur läroböcker i samhällskunskap för mellanstadiet redogör för medborgarideal i relation till Lgr11:s kursplan i samhällskunskap för mellanstadiet. Studiens frågeställningar är hur medborgaridealen förmedlas i samhällskunskapsläroböckerna samt hur medborgaridealen i samhällskunskapsläroböckerna förhåller sig till det centrala innehållet i samhällskunskap. För att undersöka detta används kvalitativ textanalys som metod. Studieobjektet utgörs av fyra läroböcker samt det centrala innehållet i samhällskunskap, eftersom studien ämnar undersöka förhållandet dem emellan. Westheimer och Kahnes medborgarskapsteori tillämpas för att synliggöra böckernas medborgarideal och van den Akkers curriculum representations används för att studera hur läroböckernas medborgarideal förhåller sig till det centrala innehållet. Omvandlingen från det centrala innehållet kan utifrån curriculum representations förstås som att den skrivna kursplanen tolkas av läroboksförfattare och resulterar i lärobokstext. Resultatet visar att de olika medborgaridealen förmedlas genom olika innehåll och kompetenser i läroböckerna. Med andra ord gestaltas den personligt ansvariga, den deltagande och den rättviseorienterade medborgaren genom olika läroboksinnehåll. Dessutom framgår det att läroböckernas innehåll som tillhör medborgaridealen till stor del utgår från det centrala innehållet, men skillnader förekommer då innehåll utöver det centrala innehållet inkluderas samtidigt som en del centralt innehåll utelämnas. Läroböckernas innehåll som kopplas till medborgaridealen ligger i linje med tidigare forskning på vilket innehåll i samhällskunskap som utvecklar medborgarkompetenser. Att en viss förändring sker när läroböcker skrivs utifrån läroplanen överensstämmer även det med tidigare forskning.

Detta är en undersökning av hur medborgerlig bildning behandlas i läroböcker. I undersökningen analyseras två läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Läroboksanalysen görs med hjälp av en pedagogisk textanalys med en teoretisk utgångspunkt i skolans medborgerliga bildningsuppdrag. Medborgerlig bildning behandlas i undersökningen i två fokusområden, demokratisk kompetens och medborgarkompetens. Resultatet är att de undersökta läroböckerna behandlar båda områdena. Det finns skillnader i omfång och på vilket sätt områdena skildras men det finns ett stöd innehållsmässigt i texterna på samhällskunskaps-läroböckerna för att utveckla en medborgar- och demokratiskkompetens hos eleverna. Det finns, i relation till demokratisk kompetens, ett värderande budskap i böckerna där man talar om för eleverna att kompetenser som politiskt intresse, demokratiska värderingar och ett demokratiskt beteende bidrar till utvecklingen av demokratin vilket framställs som betydelsefullt. I förhållande till medborgarkompetens finns det uttryckt i böckerna att eleverna behöver kunskaper och utveckla förmågor för att vara aktiva och informerade deltagare i ett samhälleligt och demokratiskt liv. Det finns ett fokus på att aktivt delta i samhället i olika former i lärobokstexterna. För vidare studier är det intressant att undersöka elevernas uppfattningar om lärobokens innehåll, elevernas kunskaper i och inställning till medborgerlig bildning, samt hur de använder sina kunskaper.

Skolan har ett stort uppdrag i att utbilda våra barn och ungdomar. Vilket material som en lärare väljer att använda i sin undervisning är upp till respektive lärare och behöver noga väljas ut. Detta eftersom det inte är någon statlig kontroll på läromedel. Å ena sidan ska läraren tycka om läromedlet som används för att kunna undervisa från det. Å andra sidan ska eleverna gilla att arbeta med materialet så att de känner glädje till att lära. Till råga på allt så ska läroplanen noga vara integrerad i läromedlet, samt att ekonomin för skolan ska hålla för att läromedelsinköpen ska fungera. Om någon av dessa bitar inte stämmer in så fallerar ett läromedel och läromedlet slutar att tjäna sitt syfte. Lärarna idag har ett stort ansvar och i vissa fall finns varken tiden eller möjligheten till att kvalitetsgranska läromedel.  Undersökningen belyser vad fyra olika lärare anser är viktigt innehåll i en lärobok för lågstadiet och vilka faktorer det är som spelar roll när läromedel väljs ut. Som väntat så styr läroplanen valen vilket i sig inte är så konstigt. Dock var ekonomin påtaglig genom alla intervjuer. Lärarna anser inte att de alltid kan förändra läromedel så som det skulle behövas ifall skolan inte har det ekonomiska utrymmet. / The school has a great mission in educating our children and young people. Which material a teacher chooses to use in their teaching is up to the teacher and needs to be carefully selected. This is because there is no government control over teaching materials. On one hand, the teacher should like the teaching material used to be able to teach from it. On the other hand, students should enjoy working with the material so that they feel joy in learning.To top it all off, the curriculum should be carefully integrated into the teaching material, and that the finances for the school must be sufficient for the purchase of learning materials to work. If any of these pieces do not match, the teaching materials fail and ceases to serve its purpose. Teachers today have a great responsibility, and in some cases, they have neither the time nor the opportunity to review the quality of all the teaching materials. The survey highlights what four different teachers consider to be important content in a textbook for primary school and what factors play a role when they select teaching materials. As expected, the curriculum guides the choices, which in itself is not so strange. However, the economy was evident as a shadow throughout all the interviews. The teachers did not feel that they can be free to buy new textbooks if the school does not have the finances for it.

Under vår utbildning på Lärarutbildningen på Malmö högskola har lärobokens vara eller inte vara ständigt diskuterats i olika sammanhang. Därigenom har våra frågor väckts kring användandet av läroboken ute i skolorna. För att svara på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare för att se hur deras tankar, arbetssätt och inställning till läroböcker har förändrats från examen till idag. I vårt arbete behandlar vi olika lärande- och kunskapsteorier som berör användandet av läroboken och synen på kunskap och lärande. Utifrån vårt resultat anser lärare att läroboken i matematik är ett stort stöd i undervisningen och en viktig del i färdighetsträningen. Däremot hade alla lärarna i undersökningen stora ambitioner att arbeta mer laborativt och med praktiska material med detta är inte möjligt på grund av tidsbrist.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett antal förskollärare ser på läroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda på hur de gör sina val av läroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollärare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras såsom skillnader och likheter i synsätt. De viktigaste slutsatserna är att samtliga pedagoger ser läroboken som ett komplement och som en källa till inspiration. Det faktum att läroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollärarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfånget. Hur valet av lärobok går till varierar och pedagogerna kopplar i varierande utsträckning valet av lärobok till rådande läroplan.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur några nyutexaminerade lärare inom matematik och naturvetenskap använder läroboken i sin planering och undervisning samt om deras arbetssätt förändrats med ökad erfarenhet. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med tio lärare verksamma på gymnasiet och grundskolans senare år. Resultaten visar att många lärare vill arbeta utan att vara styrda av läroboken, men att ett sådant arbetssätt kan vara svårt att genomföra som nyutexaminerad lärare. Stress och ovana vid den nya arbetssituationen är exempel på faktorer som leder till att lärarna stödjer sig på läroboken i en högre omfattning än de tänkt sig. Med ökad erfarenhet ändras lärarnas fokus från läroboken till kursplaner och ett målrelaterat arbetssätt.