<p>Examensarbetets syfte är att undersöka i vilken utsträckning Umeås gymnasielärare i matematik kompletterar läroboken, hur man arbetar när man frångår läroboken samt hur man evaluerar elevernas kunskaper i matematik. Studien bygger på framför allt en kvantitativ enkätundersökning som kompletterats med en intervjustudie. Enkätresultatet visar på en stor differentiering när det gäller i vilken grad matematiklärarna i Umeås gymnasieskolor väljer att komplettera läroboken. Det finns även skillnader i hur ofta man väljer att komplettera de olika matematikkurserna. Laborativ matematik förekommer i hög grad i geometrimomenten. Även gruppuppgifter i form av diskussioner utgör ett vanligt kompletterande arbetssätt. Skriftliga prov är det i särklass vanligaste evalueringsverktyget, men även enskilda inlämningsuppgifter och diskussioner förekommer relativt ofta. Studien visar också att lärarna inte tar tillvara på alla tillfällen som ges till bedömning av elevernas matematikkunskaper.</p>

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas. Uppsatsen ger insikt i hur viktigt det är att som lärare vara medveten om historiens tidsbundenhet samt att förhålla sig kritisk till sitt undervisningsmaterial

Examensarbetets syfte är att undersöka i vilken utsträckning Umeås gymnasielärare i matematik kompletterar läroboken, hur man arbetar när man frångår läroboken samt hur man evaluerar elevernas kunskaper i matematik. Studien bygger på framför allt en kvantitativ enkätundersökning som kompletterats med en intervjustudie. Enkätresultatet visar på en stor differentiering när det gäller i vilken grad matematiklärarna i Umeås gymnasieskolor väljer att komplettera läroboken. Det finns även skillnader i hur ofta man väljer att komplettera de olika matematikkurserna. Laborativ matematik förekommer i hög grad i geometrimomenten. Även gruppuppgifter i form av diskussioner utgör ett vanligt kompletterande arbetssätt. Skriftliga prov är det i särklass vanligaste evalueringsverktyget, men även enskilda inlämningsuppgifter och diskussioner förekommer relativt ofta. Studien visar också att lärarna inte tar tillvara på alla tillfällen som ges till bedömning av elevernas matematikkunskaper.

Uppsatsen placerar det historiedidaktiska begreppet historiemedvetande i det sociologiska studiet av aktörskap och undersöker om förändring och kontinuitet i ett urval av historieläroböcker beskrivs på ett sätt som har potential till att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetandets funktion är att orientera en i det praktiska livet och definieras i uppsatsen som en underförmåga till egenmakten, som definieras som uppfattningen om ens handlingsutrymme. Det är en kvalitativ textanalys som utförs med en hermeneutisk tolkande ansats. Genom en operationalisering av en läroprocess i vilken historiemedvetandet utvecklas analyseras ett urval av läroböcker. I den undersökta läroprocessen förstås historiemedvetande som basen för förståelse av kontinuitet, förlopp och händelser, samt av hur förändring sker. Tre dimensioner vägleder analysen: Historieskapa(n)de människor, Genealogiskt och genetiskt perspektiv samt Öppenhet. Resultatet visar att det finns en variation av uttryck som har potential att kunna stimulera utvecklandet av historiemedvetandet, men att förhållandet mellan kriterierna som bör uppfyllas innehåller motsägelser. Den kritiska hållningen, som står med i syftesbeskrivningen för ämnet och är en komponent i förmågornas utveckling, försvåras av att händelser inte är tillräckligt redogjorda för och att slutsatserna av historien redan är dragna. Slutsatser som dras är att historieläroböckerna har störst potential till att orientera läsaren i demokratifrågor.

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte. För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså enskilt arbete och grupparbete. Färdighetsträning, förståelse och att undervisningen ska tilltala samtliga elever är viktiga aspekter inom matematikundervisningen. De flesta pedagoger i studien bedriver merparten av sin matematikundervisning genom arbete i läroboken men anser att det är mer vanligt att arbete sker i olika gruppkonstellationer än enskilt. Enligt pedagogerna är det kompetens, elevgruppen, tid och skolmiljön som påverkar valet av arbetsmetod och arbetsform. I resultatet finns stora likheter med tidigare forskning och resultatet kan även kopplas ihop med teoretiska perspektiv såsom Gardners teori om multipla intelligenser, det sociokulturella perspektivet och behaviorismen. De skillnader som råder är inte beroende av skolform, snarare pedagogernas olika förutsättningar såsom intresse för matematik, matematikdidaktisk kompetens och yrkeserfarenhet.

Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur verksamma lärare går tillväga i sitt val av matematikläromedel och om de anser att deras matematikläromedel lever upp till de nationella målen i matematik för årskurs 3 införda 2008. För att nå arbetets syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3. Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lärarna ansåg sig ha möjlighet att påverka val och inköp av läromedel och att de alla i någon utsträckning använder sig av ett läromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgår dock att alla lärarna på ett eller annat sätt kompletterade läroboken där de ansåg att denna inte var tillräcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nå de uppsatta målen. Vid valet av läromedel var det enligt lärarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av färg och bilder som vägde tyngst. I förhållande till de nationella målen för årskurs 3 lever läromedlet upp till dessa anser lärarna. / The purpose of this study is to learn how active teachers go perform their choice of mathematics textbooks and if the teachers regard their textbooks meet the national goals of mathematics in the syllabus for the third school year introduced in the year 2008. These issues were addressed by conducting eight qualitative interviews with teachers in the years 1-3 in four different schools located in southern Sweden. The results of the study show that all the interviewed teachers believed they were able to influence choices and purchases of textbooks and that they all to some extent used a textbook in their mathematics education. However, the results show that all teachers in one way or another complemented the textbook whenever they found that it was not sufficient for the pupils to gain the knowledge they need to reach the goals of the curriculum and syllabus. When choosing textbooks the economical aspects and the layout in form of colors and pictures mattered most, according to the teachers. The teachers considered that their textbooks reach the national goals for the third school year in mathematics.

There is a constant change in the world of school, new curricula and syllabi are made and the view of teaching and learning is changing. The desire to improve maths teaching in Swedish schools is strong, especially by laboratory work. How is it then that several teachers in our schools are still using the traditional way of teaching mathematics, which I consider to be relying a lot on the textbook and work for an automated approach? The purpose of my study is to investigate how three different math teachers on an F-5 school in the southern Stockholm area, choose to work with mathematics and why they choose to work according to a special approach. In order to obtain the information I seek, I have chosen to use the qualitative method to get a better understanding of my results. I have both observed the teachers during mathematics lessons on multiple occasions and interviewed the three teachers individually. The theories I have chosen to support my thesis on are the socio-cultural perspective and the cognitive perspective. Based on the results of my investigation I found that teaching in general assumes a lot from the textbook. Teachers in the survey feel a sense of security, to build upon the textbook, which they consider covers much of the knowledge students should have. The teachers use the textbook as a base and complements with laboratory features and communicate mathematics. The approach they choose to use has a lot of time allocated for teaching mathematics. Time isn’t enough for all the teachers to do what they want and they are worried that students will forget the basics of mathematics. Even the large number of students in the class plays the role of the choice of working, because all students should have time to develop.

This thesis will explore how the medium of film is treated in the recently published Swedish textbooks and how these textbooks take into account the four different aspects of Cineliteracy. Cineliteracy is a theory which advocates the necessity of students' increased cinematic knowledge by presenting the four skill areas that should be included when it comes to teaching film in school. The theory implies students´ analytical skills, contextual knowledge and knowledge of the film canon as well as the development of students' skills to produce films. Cineliteracy theory finds support both within Swedish National Agency for Education and in recent Swedish research. This study includes investigation of eight new textbooks, adapted to the criteria for the new Swedish curriculum 2011. The analysis will be limited to textbooks for the course Swedish 1, since it is mandatory regardless of the orientation of the student’s education. / Denna uppsats kommer att undersöka hur filmmediet behandlas i nya läroböcker i svenska och hur pass mycket läroböckerna tagit hänsyn till de fyra olika aspekter av cinelitteracitet. Cinelitteracitet är en teori som förespråkar nödvändigheten av elevers ökade filmiska läskunnighet genom att presentera fyra kunskaps- och kompetensområden som bör ingå när filmämnet behandlas. Det gäller så väl elevernas analytiska kompetens, kontextuella kunskap och kunskap om filmkanon som att utveckla elevernas kompetens att producera egna filmer. Cinelitteracitetsteorin har stöd både inom skolverkets satsningar kring film i skolan och inom de senare svenska forskningen. Undersökningen innefattar åtta nya läroböcker, anpassade efter kriterierna för det nya ämnesplanen i svenska i och med Gy 11. Analysen har begränsats till läroböcker för kursen Svenska 1 som är obligatorisk oavsett elevens programmval.

The Swedish education system reflects the multicultural society in Sweden, therefore there is a need of school textbooks that pupils can identify themselves with to create meaning and value in their learning. According to the Swedish Education Administrations (Skolverkets) report (2006) and Selander (2003, s. 198) the school textbooks are the main source of education in class. There has been an implicit message in the older textbooks that is associated with the belief that non-Europeans are "seen" as victims, and that Europeans are privileged with a "good life". Many school texbooks has been analyzed from different points of perspectives, however, analysis from a postcolonial perspective on home economics books has practically been nonexistent. Analysis in this study are focused on how non-western people are been portrayed in six different textbooks in the subject to conclude if the colonial discourse is still maintained and reproduced in the school. To answer the question of formulation an image analysis is made of the six, previiously mentioned, textbooks. The result shows that since 1976 school textbooks are consistently reproducing the same image of non-Europeans as victims and underdeveloped- the way of portraying them as said has merely shifted from images of starved children to helpless victims of environmental disasters and occidental abundance but are held equally responsible for their underdevelopment, in anticipation of occidental aid.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i läroböcker för Matematik A. Centralt i studien är de sex matematiska kompetenser, som Palm <em>et al.</em> (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser är: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nå syftet genomfördes en analys av uppgifter i två läroböcker för Matematik A.</p><p>Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i läroböckernas uppgifter. Begrepps- och algoritmkompetenserna dominerar starkast i båda läroböckerna (85-95 %) medan de övriga kompetenserna är svagt representerade. Resultatet som också relaterats till strävansmålen för matematik i gymnasieskolan, visar att det blir svårt att utveckla samtliga kompetenser och nå alla strävansmål enbart genom arbete i läroboken.</p><p> </p> / <p>The purpose of this essay is to study how mathematical competences appear in text books for Mathematics A. The main objective is the six mathematical competences, which Palm <em>et al.</em> (2004) analysed from the national curriculum. These competences are: communication competence, modelling competence, reasoning competence, concept competence, problem solving competence and algorithm competence. To reach the purpose, an analysis of tasks in two Mathematics A text books was conducted.</p><p>The result of the analysis shows that all six mathematical competences are represented in the textbooks, but the concept and algorithm competences appear extensively more in both textbooks (85-95 %) while the other competences appear briefly. The result which also is connected to the curriculum, may result in difficulties not only in developing the competences but also in reaching all curriculum goals by working solely with the textbooks.</p>