Studiens syfte har varit att kartlägga huruvida sju lärare i grundskolans senare år använder sidolitteratur (med fokus på fysisk litteratur i textform) i sin historieundervisning. Syftet har även varit att undersöka varför de använder sig av sidolitteratur och materialets fördelar samt utmaningar, och hur de hanterar utmaningarna. Metoden som har använts har varit kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare har ett positivt förhållningsätt till materialet och använder sig av en bred repertoar sidolitteratur i sin undervisning i syfte att hjälpa eleverna utveckla de kunskaper och förmågor styrdokumenten frågar efter, vilket också är fördelarna med materialet. De främsta utmaningarna med materialet har visat sig vara yttre faktorer såsom tid, materialtillgänglighet samt bristande läsförståelse hos eleverna. Lärarna har utformat strategier för att hantera utmaningarna i viss utsträckning. Men det kan även konstateras att utmaningarna leder till att majoriteten av de sju lärarna inte använder sidolitteratur till dess fulla potential. Sidolitteraturen ersätts istället i allt större utsträckning med annat material som är mindre tidskrävande och mer lättillgängligt av lärarna i deras historieundervisning i grundskolans senare år.

This essay has focused on the presentation of shia-islam in textbooks. It is a study of textbooks for lower secondary school and has analysed three different textbooks. The essay looks into what the textbooks and its authors writes about shia-islam and what information they leave out. The essay studies previous research on Islam in textbooks and other textbook studies. It focuses also on shia-islam as a whole and provides a description of various elements of shia-islam that are not present in the textbooks. Elements such as the shia-islams pillars of faith and the role of the imams in shia. These elements of shia-islam are elements of such nature that they could have been a part of the textbook since they differ from the sunni-islam point of view. These parts of islam are presented in the textbooks but solely from the sunni-muslim perspective. The essay analyses the textbook in form and content and conclude what difficulties the description of shia-islam offers.

Denna uppsats är tänkt att belysa användandet av läromedel som utgångspunkt i matematikundervisningen i grundskolans lägre åldrar. Inte att läromedel används, utan hur och vid vilka tillfällen det används samt om och när lärare på fältet anser att användande av läromedel har betydelse för elevers lärande och utveckling. Vi har undersökt följande: Varför och när väljer lärare att använda läromedel i matematik? Vilken syn har lärare på hur deras elever tillägnar sig kunskaper och färdigheter i matematik?   För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma lärare. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av tematisk analys. De slutsatser vi kunnat dra utifrån den litteratur vi bearbetat är att lärare främst använder läromedel i så hög utsträckning på grund av organisatoriska orsaker som exempelvis att det är tidsbesparande, ses som en garanti för undervisningens kvalitet samt att det ger eleverna en struktur de känner sig trygga med. Vi har också kunnat dra slutsatsen att socialt samspel och kommunikativa aktiviteter har stor betydelse för elevers lärande och utveckling i matematik.

No description available.

I detta examensarbete har fyra läroböcker för Fysik 2 i gymnasieskolan studerats för att utreda hur väl de följer ämnesplanen och kursplanen. De delar av kursböckerna som har en kvantmekanisk koppling har identifierats och analyserats. Analysen har dels varit kvantitativ, men även kvalitativ. Den kvalitativa delen av analysen har skett med ett sedan tidigare utvecklat analysverktyg som kopplar samman ämnesplanens centrala innehåll med kunskaper och förmågor i läroplanen. Analysen visar att läroböckerna generellt sett följer ämnesplanen och det centrala innehållet, men att det böckerna sinsemellan finns tydliga skillnader i hur de väljer att presentera innehållet samt i vilken utsträckning de kopplar samman det centrala innehållet med kunskaperna och förmågorna från läroplanen.

Matematikläroboken har potential att användas på flera olika sätt, för att mediera matematiska kunskaper. Trots detta visar forskning att den av ett flertal lärare i olika länder främst betraktas som en källa för övningsuppgifter. Denna studie antar ett elevperspektiv i syfte att skapa kunskap kring unga elevers uppfattningar av läroboksanvändande i matematikundervisningen, och deras attityder till läroboken. En fenomenografisk analys av data insamlad genom intervjuer med elever i årskurserna 1–3 visar på att matematikläroboksanvändandet kan beskrivas utifrån fem olika kategorier:  Matematikläroboken som individens redskap  Matematikläroboken som gemensamt redskap  Matematikläroboken som kompletterat redskap  Matematikläroboken som konkurrensredskap  Matematikläroboken som likriktande redskap Matematikläroboken är ett redskap som elever använder både individuellt och i samspel med andra, för att utveckla matematiska kunskaper och förmågor. Samtidigt reglerar den vilka matematiska innehåll som ska bearbetas och framförallt när dessa innehåll ska bearbetas. Elevers attityder till läroboken varierar från synnerligen positiva till övervägande negativa. Antalet övningsuppgifter och deras upplevda svårighetsgrad associeras med både negativa och positiva attityder beroende på elevers individuella förväntningar och preferenser. / <p>Matematik</p>

Internationella mätningar visar att svenska elever ligger långt bakom många andra västerländska länder i matematik. Trots ett trendbrott senaste åren så ligger resultaten under medel. För att bibehålla en industriell och teknisk utveckling i svenska samhället är goda resultat i matematikämnet en förutsättning. I den här studien har syftet varit att undersöka när elever i tredje klass på en svensk skola upplever matematikundervisningen som intressant respektive ointressant. Detta i syfte att utreda vilka faktorer som påverkar elevers motivation till lärande inom matematik. Studien innefattar främst intervjuer och genomfördes hos en svensk tredjeklass i västra Sverige. Dessa har sedan analyserats och tydliga svar har kunnat kopplas kring studiens båda frågeställningar. Resultatet visar att elever har olika upplevelser av matematik och att sättet de önskat att undervisningen bedrivs på skiljer sig. Andra delar som studien lyfter fram i den teoretiska bakgrunden är skillnaderna mellan läroboksbunden matematikundervisning samt undervisning bedriven utan lärobok. Motivationsteorier har även lyfts fram tillsammans med alternativa metoder för matematikundervisning.

Det har skett några studier av läroböcker för matematik i Sverige och andra länder. Studierna fokuserar på olika områden i läroböckerna och visar att i vissa områden sker det ingen utveckling alls och i andra verkar det hända mycket. Då det har skett en utveckling i den digitala världen syftar denna studie till att visa hur användningen av digitala verktyg utvecklas över tid i läroböcker. Undersökningen kollar på antalet gånger och i vilka sammanhang digitala verktyg nämns eller används inom taluppfattning/aritmetik och algebra för kurs 1b. För att undersöka detta har två lärobokserier som har böcker publicerade innan och efter 2011 valts ut. Läroböckerna undersöks med hjälp av en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att det sker en utveckling i hur ofta digitala verktyg nämns och används och att sammanhangen ofta är densamma. Det sker också störst utveckling mellan utgåvorna när det är förändringar i kursplanerna jämfört med om det släpps en nyutgåva baserat på kommentarer från lärare. / Through the years there have been some studies on mathematics textbooks in Sweden. The studies have different focus when they study the textbooks. Earlier studies show that depending on what you study they finds that there are none to some change in the textbooks. Because there has been a development in the digital world this study focuses on the development of use of digital tools in the textbooks for mathematic in Sweden. This study uses content analysis to analyse how often digital tools is mentioned or used in number sense/arithmetic and algebra for course 1b in Swedish upper secondary school. The results show that there is a development in how often digital tools are used in the textbooks but that the context often stay the same. The biggest different is also to be found when a new syllabus is introduced compared to when a new edition is based on teacher comments.

Statistik används alltmer i både vardagen och inom olika vetenskapsområden. Detta gör det viktigt att skolans matematik ge eleverna möjlighet till att utveckla sin kunskap om statistik. Men det finns undersökningar som visar svårigheter hos elever och studenter i att förstå olika statistikområden, bland annat standardavvikelse samt studier att problemlösning spelar en stor roll i elevernas matematikförståelse speciellt i svenska skolor där läroböcker har blivit någon form av styrinstrument. Därför studeras i denna studie hur gymnasieelevers förståelse av olika statistikområde påverkas av uppgifter i läroböcker.

Studien grundar sig på en tidigare litteraturstudie som gjorts om användandet av digitala verktyg i problemlösningsprocessen. Studien syftar till att undersöka förekomsten av innehålls- och delningsdivision i några utvalda läromedel för tidigare skolår, samt vilka variationsteoretiska mönster som går att finna i divisionsuppgifter i läromedlen. För att kunna uppfylla studiens syfte har en innehållsanalys av divisionsuppgifter i läromedlen gjorts. Ett av läromedlen som granskats är en lärobok och tre är digitala. I resultatet framkommer det att vissa läromedel innehåller en jämnare fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision medan andra läromedel främst framhåller delningsdivision. I de läromedel som främst framhåller delningsdivision finns ett stort antal divisionsuppgifter där tankestrategin är valfri. Vidare framkommer det i resultatet att de vanligast förekommande variationsteoretiska mönstren i divisionsuppgifter i läromedlen är separation och fusion. Mellan de olika läromedlen finns det en spridning i användandet av variationsteoretiska mönster i divisionsuppgifterna. Resultaten analyseras med hjälp av variationsteorin. I resultatdiskussionen reflekteras det över att ett läromedel med en ojämn fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision kan påverka undervisningen vilket i sin tur påverkar eleverna. Om eleverna endast får ta del av den ena tankestrategin kan detta ge eleverna en ensidig bild av division vilket vidare kan leda till svårigheter för dem i högre stadier. Det har också diskuterats att läraren medvetet behöver rikta elevernas uppmärksamhet mot de kritiska aspekterna av lärandeobjektet, samt att variationsteoretiska mönster möjligtvis synliggörs tydligare i en lärobok där uppgifter presenteras sida vid sida. Den slutsats till professionen studien kan bidra med är medvetenhet om förekomsten av innehålls- och delningsdivision i olika läromedel samt kännedom om att undervisningen kan behöva kompletteras med uppgifter innehållande någon av dessa tankestrategier. Vidare erbjuder studien en reflektion om användandet av digitala läromedel då flera kritiska aspekter som inte är kopplade till matematiken kan tillkomma. Slutligen bidrar studien med en upplysning till läromedelsförlagen som kan leda till eventuella korrigeringar av uppgifter eller tillägg av funktioner i de digitala läromedlen.