Mot bakgrund av de skrivningar i skolans styrdokument som framhåller vikten av att gepojkar och flickor samma förutsättningar och inte begränsas av stereotypa könsroller syftardenna studie till att undersöka hur genus konstrueras i två läroböcker i samhällskunskap förgrundskolans årskurs 7-9. Den huvudsakliga metoden har varit en diskursanalys med endiskursteoretisk ansats. Både texter och bilder har analyserats. Metoden har ocksåkompletterats med en kvantitativ innehållsanalys av representation av kön i både text ochbild. Den teoretiska utgångspunkten har baserats på Judith Butlers genusteorier. Studienvisar att genus i det undersökta materialet konstrueras enligt traditionellt dikotoma idéerom manligt och kvinnligt. Stereotypa artikulationer av maskulinitet och femininitet skaparen hegemonisk diskurs som framträder genom en fixering av nodalpunkterna man ochkvinna. Studien visar också att representation av män och kvinnor är relativt jämnt fördeladmen att män ofta har en dominerande position eller en högre status. Ickebinära genusuttryckär få. Slutsatserna som dras i denna uppsats är således att de undersökta läromedlenpresenterar begränsade meningserbjudanden beträffande genusuttryck vilket kan leda tillimplikationer för en undervisning som ska motverka könsmönster som begränsar eleverna.En tolkning av resultatet är att det krävs en medvetenhet om genusteori samt vilka diskursersom presenteras i läroböckerna hos läraren för att kunna följa de krav som ställs på skolangenom skollag, läroplan och kursplan när det gäller att inte begränsa elevernas val ochmöjligheter på grund av kön. / <p>2020-09-06</p>

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaperna om lärares användning av förlagsutgivna läroböcker och andra läromedel i engelskundervisningen. Studien bygger på tre forskningsfrågor: Vilket eller vilka läromedel används av de deltagande lärarna i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka åsikter har lärarna om förlagsutgivna läroböcker och vad används de till i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka faktorer inverkar på lärarnas val av lärobok i engelskundervisningen i årskurs 1–3­­? För att besvara forskningsfrågorna i denna studie har en digital enkätundersökning tillämpats som datainsamlingsmetod. Enkäten har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag och utgörs av både öppna frågor och flervalsfrågor. Resultatet visar att olika läromedel används i engelskundervisningen för att komplettera den förlagsutgivna läroboken då den inte alltid anses harmoniera med engelskämnets kursplan i läroplanen. Vidare visar resultatet att yttre och inre faktorer påverkar valet av lärobok och att läroboken används främst till att skapa en röd tråd i engelskundervisningen. Slutsatsen i denna studie är att lärarna använder olika läromedel för att lära ut engelska och att det till stor del fortfarande är läraren själv som styr både valet av lärobok och hur den används i undervisningen.

Syftet med studien är att jämföra vilka läsningar som efterfrågas i uppgifter kopplade till lyrik i ett urval av läroböcker för kursen Svenska 3 på gymnasienivå. Studien utgår från Rosenblatts receptionsteori om estetisk och efferent läsning. I analysen diskuteras även vilka konsekvenser som kan uppstå i ett undervisningssammanhang där de efterfrågade läsningarna används. Materialet som ligger till grund för studien är fyra läroböcker publicerade efter 2011 och riktade till Svenska 3. Metoden som används är en innehållsanalys där uppgifterna i läroböckerna kategoriseras utifrån efterfrågad läsning. Detta ger en bild av vilken typ av läsning som efterfrågas i respektive lärobok. Analysen visar att den efferenta läsningen har störst fokus i de analyserade läroböckerna. Dock är det viktigt att påpeka att den estetiska läsningen kan bidra till ökad motivation bland eleverna. Rosenblatt menar att de två begreppen inte ska ses som två skilda sidor utan de ständigt samverkar under läsning. Lärare kan därmed ta hjälp av läroböcker för att utveckla elevernas efferenta läsning men torde samtidigt också låta eleverna läsa estetiskt för att optimera sin undervisning.

I examensarbetet har läroboksserier inom fysik för gymnasienivån studerats med avseende på Nature of Science. Begreppet Nature of Science, NOS, handlar om naturvetenskapens epistemologi och de sammanhang som påverkar skapandet av ny kunskap inom naturvetenskap. Aspekter från andra vetenskapsområden som, historia, filosofi, ekonomi, och sociologi lyfts fram som viktiga i kunskapsutvecklingen av naturvetenskap. Som grund för studien har ett avgränsat avsnitt, som i examensarbetet benämnts vad är ljus, undersökts. Inom detta område har det studerats om och hur NOS används i läroböckerna. Ett analysinstrument skapades för att kunna jämföra och analysera böckerna likvärdigt. Studien visar att de fem undersökta läroboksserierna innehåller NOS-faktorer, såsom historiska aspekter, och att experiment är beskrivna. Resultatet från analysverktyget indikerar att NOS faktorerna oftast inte används som det drivande för utveckling av förståelsen. Utvärderingen av analysverktyget gav att verktyget behöver utvecklas för att ge en mer likvärdig bedömning av texterna.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur lärare kan förhindra, förbygga och identifiera matematiksvårigheter samt även att ta reda på hur läraren kan stötta de eleverna.Metoden som vi har använt har varit intervju. Vi har intervjuat lärare som har någon anknytning till matematik i det tredje skolåret, där bland både vanliga lärare som specialpedagoger.Resultaten i undersökningen visar att orsaken till matematiksvårigheterna inte bara är en diagnos hos eleven utan att det även kan bero på läraren och undervisningen. Det finns olika orsaker som hindrar läraren att arbeta på ett bra sätt exempelvis brist på tid, material och kunskap.Läroboken och abstrakt material tyder resultaten på att många lärare i undersökningen använder trots kunskapen om att det konkreta materialet tydligare skapar en förståelse hos eleverna. / The purpose of the study was to find out how teachers can prevent, preventing and identifying math difficulties and also to find out how teachers can support the students.The method we have used have been interviewed. We have interviewed teachers who have no ties to mathematics in the third year in school, where, among both ordinary teachers as special educators.The results of the investigation show that the cause of mathematics difficulties are not only a diagnosis of the pupil, but that it also may depend on the teacher and teaching. There are various reasons that hinder the teacher to work in a good way such as lack of time, materials and knowledge.Textbook material and abstract results suggest that many teachers in the survey use despite knowledge of the concrete material creates a clearer understanding of the pupils.

Läraren lektionsplanering och undervisning i matematik utgår ofta från elevernas läroböcker. Det är därför av stor vikt att läroböckerna håller en hög kvalitet för att säkra en god och likvärdig utbildning. Läromedlen vi valt att analysera genom en innehållsanalys är det finska läromedlet Mera Favorit Matematik, som baseras på finska undervisningsmetoder där undervisning i helklass och diskussioner ses som norm, vilket skiljer sig från den svenska undervisningen. Vi har även analyserat det svenska läromedlet Matematik Gamma som är ett nytt svenskt läromedel från förlaget Liber. De valda läromedlen riktar sig till årskurs 6 och undersöks mot det centrala innehållet i läroplanen utifrån de matematiska förmågorna i MCRF (Mathematical Competency Research Framework), som även fungerar som studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att samband och resonemangsförmågan är frekvent förekommande medan procedurförmågan och kommunikationsförmågan är de lägst förekommande i studien. Resultatet visar att varken Mera Favorit Matematik eller Matematik Gamma i sin helhet kan användas för att täcka de fem matematiska förmågorna i läroplanen för matematik. Slutsatsen av studien blir således att lärare behöver vara väl insatta i läroplanen och inte förlita sig på läromedlen i sin planering och undervisning, däremot kan de båda läromedlen kan fungera som en bra grund för undervisningen i matematik.

Undersökningen syftar till att synliggöra hur värderingar och normer tar sig uttryck ibild och text i tre svenska läroböcker i historia för gymnasiet. Tanken på bilden som ettredskap och vilka effekter bilden har för undervisningen vad gäller perspektiven miljöoch jämställdhet är frågor som behandlas. Hur kommer perspektiven till uttryck i bildoch text i läroböckerna? Hur väl korresponderar uttrycken med de skrivningar som finnsi skolans styrdokument vad gäller miljö och jämställdhet? Dessa frågor har genom enkvantitativ men framförallt kvalitativ metod för text- och bildanalys angripits ochanalyserats. Resultatet visar att lärobokens bilder, dess funktioner och möjligheter attfungera som ett redskap för att lyfta ett miljö- och jämställdhetsperspektiv i undervisningenär ytterst begränsat.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass – utfört på rätt sätt – och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen. Läraren borde utveckla planeringsstrategier i två dimensioner. För det första bör läraren planera i klassdimensionen (innehållet / förmågan och klassen som helhet i fokus). Utförandet av arbetsformerna måste sedan noggrant planeras så att, om möjligt, arbetsformernas möjligheter utnyttjas och hinder undviks. För det andra bör läraren sedan planera i den individuella dimensionen (den enstaka eleven i fokus) genom variation inom arbetsformen eller genom att erbjuda olika arbetsformer parallellt utifrån elevernas förutsättningar, intressen och behov samt inlärningsstilar.

Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå undervisande lärare i ämnet bilds nyttjande av läroböcker och hur stort behovet är efter ett nytt. Undersökningen fokuserar på grundskolans senare år. Tidigare forskning visar att lärare i ämnet sällan använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att det är främst nyexaminerade eller obehöriga lärare i ämnet bild som nyttjar läroboken. Teoretiska utgångspunkter och diskussioner angående lärobok som verktyg redogörs. Undersökningen utförs med hjälp av en kvalitativ, semistrukturerad intervjumetod med en urvalsgrupp bestående av tio verksamma lärare i ämnet bild. Resultatet visar att lärare i ämnet bild inte använder sig av läroböcker och att detta kanske kan vara ett problem för ämnet att uppfylla kraven i grundskolans kursplan. Dessutom finns det en skillnad mellan de tio verksamma lärarnas, som intervjuats, uppfattning om läroboken. Undersökningen upptäckte att det finns ett behov efter en ny lärobok. Egenskaperna för en ny lärobok ska framförallt ha en stark koppling till Lgr11, ha ett tydligt och enkelt språk och på ett interaktivt sätt kompletteras med ett digitalt läromedel. Därtill efterfrågas en lärarhandledning för undervisningen i bild vid grundskolans tidigare år och därigenom få en rättvis ämnesgrund för alla elever, oberoende stad, skola och lärare.

Syftet med undersökningen är att utifrån begrepp som objektivitet, aktör, individ,struktur, kön och förmedlande, kunna åskådliggöra eventuella förändringar mellan olikaläroböcker. Undersökningen baserar sig på sex olika läroböcker tagna ifrån tre olikaläroplansperioder Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Undersökningen består av både enkvalitativ och kvantitativ analys. Frågeställningen för undersökningen är:Kan man i läroböckerna se ett samband mellan innehåll och gällande läroplanerutifrån nämnda begrepp?Metoden för undersökningen utgår ifrån begreppen, objektivitet, aktör, individ, struktur,kön och förmedlande. Utifrån dessa begrepp jämförs både läroböcker och gällandeläroplaner för att eventuellt kunna koppla ihop ett samband. Undersökningens resultatvisade att ett sådant samband inte kunde dras.Det visade sig att det fanns stora åtskillnader mellan läroplan och lärobok. Det varframförallt objektivitets och könsperspektivet som talade för detta. Det var Lgr 69 sombetonade objektiviteten starkast, men det var böckerna från denna period som tydligasthade värderingar. Det fanns i de olika läroplanerna en allt starkare betoning påkönsperspektivet, från Lgr 69 till Lpo 94. Läroböckerna gick däremot åt andra hålletoch visade ett allt mindre könsperspektiv. Syftet med att undersöka eventuellaförändringar infriades. Undersökningens resultat konstaterade att böckerna med tidenblev allt mer strukturinriktade, med allt färre inslag förklaringar i texten. / The purpose of this paper has been to examine changes in textbooks and curriculom,thru tree differents curriculoms. On the basis of notions as objectivity, structure,individuals, gender and narration is used to illustrate this changes. The examine arebased on six different textbooks taken from tree different curriculoms, Lgr 69, Lgr 80and Lpo 94. The examine are based on both a qualitative and a quantitative analysis.The qustion to attian the purpose is:Is it possible to make a connection between contents in textbooks and the curriculoms,on the basis of following notion, objectivity, structure, individuals, gender and narration.The method that is used is compare textbooks and curriculoms to see any connections,the examine showed that there was any connection between this two. On the contrarythe study showed that there was big differents between textbooks and curriculoms. Themost significant result was when it came to objectivity and gender. It was Lgr 69 thatemphasize the objectivity most, but the textbooks from Lgr 69 had the most clearestvaluations. There was also a growing emphasis from Lgr 69 to Lpo 94, when it came togender. But the textbooks was going at another direction and contain less and lessgenderperspective. The examine show also that the narrative element was more andmore decreased in the textbooks. The development whith the textbooks was also thatthey where more structure-concentrate and withold fewer explanations.