<p>Läroboken har använts en del genom tiderna. Från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600-talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.</p><p>Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden.</p><p>Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov. Många lärare använder den som ett komplement till den övriga undervisningen och den fungerar då också som ett stöd till läraren.</p><p>Annat material man använder sig av är filmer, övrig litteratur, tidningar, TV-program, internet, bilder, radio, skönlitteratur, antologisamlingar, symboler samt universitetslitteratur och arbeten från den egna studietiden. Dessutom så använder sig alla lärare utom en av egenproducerat material.</p><p>Hälften av lärarna anser att läroboken lever upp till läroplanens mål. 4 av de 9 svarande lärarna menar att den lever upp till målen i stora drag, medan en person svarar att den varken lever upp till målen eller inte gör det.</p>

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på. Uppsatsen är uppbyggd avföljande steg: en litteraturstudie, den egna inskolningen av M/P- programmet samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av några lärares erfarenheter av programmet. I min undersökning har jag kommit fram till hur sju lärare förhåller sig till M/P-programmet, och hur de uppfattar det pedagogiska värdet med elevers lärande utifrån verktyget. Resultatet av undersökningen visar att M/P-programmet är ett kvalificerat pedagogiskt verktyg för matematik-undervisningen. Samtidigt var brist på tid för många informanter ett problem för att kunna använda verktyget på ett mera tillfredställande sätt.

This essay analyses how Hinduism is portrayed within different textbooks produced for students attending senior high school in Sweden, spanning the years of 1998 until 2013. The analysis itself aims to identify any orientalist tendencies within the textbooks as well as how gender is portrayed. The textbooks are analysed from a set of criteria, namely, content, visual text, gender and text analysis. The analysis also examines what changes occur in regards to how textbooks portray Hinduism in the courses Religion A and Religion 1. Textbooks constitute a dominant part of the Swedish education system which makes the findings of this essay relevant and important for educators. The theory which acts as a foundation for this essay has been adapted from Edward Said’s Orientalism. Said argues that Orientalism is a political strategy which uses stereotypical descriptions of Hinduism to show the strength and superiority of the West. The textbooks studied here contain Orientalist tendencies to a varying degree and  Hinduism as a religion is portrayed in a simplistic manner throughout. Hinduism is also portrayed in sharp contrast to the structure of western society as a primitive religion in a way that is not fully consistent with how Hinduism is practiced in India and around the world today. There are tendencies toward latent orientalist perspectives. The gender perspective in regards to actual text is roughly unchanged throughout all the material used in the study. However, when viewing the images contained within the material, changes have been dramatic and the more recent textbooks now lean towards being dominated by illustrations of females as opposed to males.  The major change in discourse took place between the textbooks connected to Religion A and the books connected to Religion 1. There were significantly less orientalist tendencies present in the textbooks adapted to Religion 1 and a clear pattern could be discerned. Where orientalist tendencies had been diminished the authors had instead attached explanations to the text and expanded upon the subject-matter enabling the reader to gain a greater understanding of what everyday life as a Hindu entails. Another change which could be found in the analysis is that recent textbooks had adapted its subject-matter to conform to how the realities of Hinduism in India and the rest of the world actually look like today. The outdated and stereotypical attributes previously attached to Hinduism based on a western viewpoint have thus faded or been replaced altogether.

Popular culture is a phenomenon of growing importance in the society today. Children and teenagers are increasingly using popular culture in their everyday life to reflect and answer questions about their identities and the meaning of life. Swedish primary and upper secondary schools are expected to prepare their students for adulthood and to provide them with tools to explain understand and problematize contemporary society. From this perspective it is relevant to question whether the schools achieve this and whether the instruction given there represents the contemporary society. For the purpose of knowing more about how popular culture is perceived and dealt with in the Swedish education system, this study examines how eight textbooks in Religious Education (RE) and the national curriculum for upper secondary school discuss and treat popular culture.  The study focuses on when and in what ways the textbooks mention popular culture and if the curriculum provides any supportive base for including popular culture in religious education. The textual analysis of the RE textbooks illustrates that popular culture is seldom mentioned in the books and rarely discussed or reflected upon. The most common instances of popular culture in the textbooks are small references outside of the main text. The authors of the textbooks have thus not integrated thorough discussion about popular culture but rather added in some popular cultured references where they thought it would fit in the texts. With regard to the national curriculum for Religious Education, there is some recognition of how to use and discuss popular culture and its importance for students is acknowledged. However, this recognition is only explained in the comments to the curriculum and not in the document itself.   The apparent lack of popular culture in RE textbooks is in this study discussed from the perspective of power relations and popular culture perceived as a culture form with low status. As historians have asserted, cultural forms that have historically been called and perceived as low culture have also been used as objects for the exercise of power. While popular culture today has taken over functions that traditionally belong to the established religions, and while in some cases popular culture can be perceived as a form of religion, popular culture is still commonly viewed as a lower form of culture for the masses and consequently a cultural form with lower status.  This exercise of power has usually been downward in the social hierarchy, from middle class towards working class, to today’s groups of adults towards youth. It may be this trend that emerges when this study shows the lack of popular culture in RE textbooks. It is adults who write the curriculum, it is adults who write the textbooks and it is adults who teach in schools. Popular culture is said to belong to the young and therefore it does not have sufficiently high status to be brought in to the classroom.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läroböcker för historieämnet riktade mot mellanstadiet framställer källor och det källkritiska arbetssättet. Vidare är syftet att undersöka om framställningarna följer formuleringarna om källkritik och kritiskt tänkande i historieämnets kursplan. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys som utgår från en funktionell ansats. Resultatet visar att olika läroböckers framställning av källor och det källkritiska arbetssättet varierar. Framställningen sker främst genom att presentera källor som belägg, samt genom att presentera professionen i historieforskningen. Därtill visar resultatet att framställningen mer sällan sker genom att problematisera källor och det källkritiska arbetssättet, eller genom att belysa hur tolkning av källor kan göras genom olika perspektiv. Läroböckerna erbjuder sällan möjligheter för läsaren att förkovra sig i källmaterial för att på så vis bygga eller ifrågasätta teorier, eller möjligheter att utmana sina egna föreställningar om historia. Slutsatsen är att framställningen av källor och det källkritiska arbetet i läroböcker inte fullt ut följer kursplanens formuleringar. Studien visar stor utvecklingspotential i de böcker som undersökts.

Matematikundervisningen i svensk skola verkar i stor utsträckning kretsa kring läroboken, och att granska användandet av läroböcker är inget nytt fenomen. Ämnesplanen i matematik för gymnasieskolan framhåller att matematikundervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att sätta in matematiken i bland annat ett historiskt sammanhang. För detta ska kunna vara möjligt antas kunskaper om matematikens historiska utveckling vara fördelaktiga, kunskaper som kan tillägnas genom historiska inslag i läroböckerna. Detta examensarbete syftar till att genom en jämförande studie med innehållsanalys som analysverktyg ge en bild av vilka historiska aspekter av det matematiska innehållet som förekommer i kurs 1, 3 och 5 för tre olika läromedel i matematik för gymnasieskolan. I undersökningen fokuseras dels inom vilka matematiska områden det förekommer historiska inslag, och dels hur dessa framställs. Studien visar att det i kurs 1 är mest vanligt förekommande med historiska inslag i kapitlen om geometri. Motsvarande i kurs 3 rör kapitel om derivata, och i kurs 5 förekommer det historiska inslag i samtliga kapitel oberoende av läromedelsserie. Med avseende på hur de historiska inslagen framställs visar resultatet på att i stort sett de allra flesta historiska inslagen kan sägas beskriva ursprunget av matematiskt begrepp eller metoder. / Mathematics education in Swedish schools seems to focus or circulate around textbooks, and audits on the use of a textbook is not a new phenomenon. The mathematics curriculum for the Swedish upper secondary school stresses that mathematics education should provide students the opportunity to develop their ability putting mathematics in a historical context. For this to be possible, knowledge of the history of mathematics is considered to be beneficial and this knowledge can be acquired by historical elements in textbooks. This study aims at providing a picture of the historical content that appears in courses 1, 3 and 5 for three different mathematical textbook series in the Swedish upper secondary school through a comparative study using content analysis as ananalysis tool. The study focuses on the following questions: In which chapters can historical elements be found, and how are they presented? The study shows that in course 1, historical elements are most common in the geometry chapters. Correspondingly in course 3, they are most common in the chapters on derivates, and in course 5 there are historical elements in all chapters independent of textbooks series. Furthermore, regarding how the historical elements are presented, the study shows that essentially a vast majority of the historical elements describe the origin of mathematical concepts or methods.

The portrayal of sexuality and gender in biology textbooks and how it reflects the school’s fundamental values. The purpose with this thesis is to see how gender and sexuality are portrayed in middle school biology textbooks. This empirical work attempts to answer three questions: • How is sexuality portrayed in middle school biology textbooks? • How is gender portrayed in middle school biology textbooks? • How does the portrayal reflect the fundamental values of the school? To answer these questions, a qualitative text analysis, based on close reading of the texts was applied to four different Swedish middle school textbooks in biology. Based on the type of texts, specific questions will be asked during this text analysis. The theoretical framework used in this work is queer and gender theory. Queer theory is the theoretical framework used to analyze gender and sexuality and includes concepts like heteronormativity and performativity. Gender theory is used to analyze context based on an interest in gender. Based on this analysis, three out of four books presented a heteronormative theme. These three books assume that most people are heterosexual, that everyone identifies with the gender they were assigned at birth and are stereotypical in their sex roles. Sometimes the books include other sexualities besides heterosexuality. But only one of the four books analyzed uses a neutral approach by not excluding different sexualities and problematizing gender roles. Two of the books deviate considerably from the school’s fundamental values by discriminating against other sexualities besides heterosexuality. In general, it was found that the books reflect the fundamental values of the school to at least some extent, although it can always be improved.

I studien jämfördes styrdokument och läroböcker för kurserna SVA 1 och SVE 1 på gymnasiet. Syftet var att undersöka om de skillnader som finns mellan SVA 1 och SVE 1 vad gäller det skönlitterära momentet är baserade på aktuell andraspråksforskning. Det som undersöktes var dels syfte, kursinnehåll och kunskapskrav i styrdokumenten, dels innehåll och uppgifter i läroböckerna. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med vissa kvantitativa inslag. Resultatet visade på likheter men också skillnader som bestod i att skönlitteraturen har ett större utrymme i SVE 1 både vad gäller innehåll och analys medan fokus i SVA 1 ligger mer på att utveckla ett funktionellt språk. Detta gällde både styrdokument och läroböcker. Dessutom visade studien att eleverna i SVE 1 utmanas mer än andraspråkseleverna i såväl styrdokumentens kunskapskrav som i lärobokens texter och uppgifter. Skillnaderna gick inte helt att motivera utifrån forskningsunderlaget. Slutsatsen som drogs var att momentet skönlitteratur skulle kunna vara mer språkutvecklande, problemlösande och kognitivt utmanande för elever i SVA 1.

Uppsatsens syfte är genom att föra Hartman och Osbecks forskningsresultat vidare gentemot uppsatsens resultat, diskutera hur läroböckernas textinnehåll stämmer överens eller skiljer sig åt med utgångspunkt i James Rest’s Four – Component model och tidigare forskningsverk, kommer denna examensuppsats bidra med en ökad förståelse för hur läroböcker kan tänkas ge möjligheter till att elever fördjupa sina moraliska resonemang utifrån ett religions didaktiskt perspektiv.  Forskningsmetoden som använts i denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys utifrån en analysmodell som grundar sig i Osbecks analysmodells kategorier över de etiska kompetenserna: Tänka över information, Genomföra handling, Ta in information och värdegrundsriktning. Uppsats resultat är att inte alla de granskande läroböckerna innehåller de exempelbegrepp som anges i lgr11, samt inte innehåller vardagliga moraliska frågeställningar som berör det innehåll som också framkommer i lgr11 för ämnet religion. Resultatet gav inte heller ett överensstämmande resultat med Osbecks forskningsresultat som hävdar att läroplanen bara stämmer överens med FCM steg 3 och 4. Då denna uppsats resultat uppvisar att frågeställningarna kan tänkas utveckla elevers moraliska resonemang utifrån FCM två steg: 2 – moralisk bedömning och steg 3 – moralisk motivation. / The purpose of the thesis is by advancing Hartman and Osbeck's research results towards the results of the thesis, discussing how the textual content of textbooks corresponds or differs based on James Rest's Four – Component model and previous research works, this thesis will provide an increased understanding of how textbooks might provide opportunities for studentsto deepen their moral reasoning from the didactic perspective of a religion.  The research method used in this thesis is a qualitative content analysis based on an analysis model based on Osbeck's analysis model's categories of ethical competences: Rethinking information, Conducting action, Taking in information and Values.  The thesis’s result that not all the reviewing textbooks contain the example concepts set out in lgr11, and do not contain everyday moral questions that touch on the content that also appears in lgr11 for the subject of religion. The results also did not match Osbeck's research findings, which claim that the curriculum is only consistent with FCM steps 3 and 4. Since this paper's results show that the questions may develop students' moral reasoning based on FCM two steps: 2 – moral judgment and step 3 – moral motivation.