Läroböcker är grunden för undervisningen för många elever, framför allt inom de naturorienterande ämnena. Samspelet mellan text, bild och bildtext påverkar till stor del elevers intryck och förståelse för ämnesinnehållet i läroböcker. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur text, bild och bildtext förhåller sig till varandra i NOläroböcker. Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är Charles S. Pierces teckenteori, multimodal teoribildning och generativ teori för läromedelsanalys. Vår kvalitativa innehållsanalys granskar fyra läroböcker i NO för åk 1–6. Granskningen bestod av textanalys, bildanalys, bildtextanalys och samspelsanalys. Resultatet av granskningen visade att text, bild och bildtext i stor utsträckning kompletterar varandra i de granskade läroböckerna. Att läroböcker har hög samstämmighet är positivt för elevers lärande.

Denna studie gjordes för att få mer kunskap om hur området energi behandlas i svenska läroböcker i NO för mellanstadiet. Teorin utgår från tidigare forskning om olika aspekter av undervisning och lärande om energi, samt om olika kunskapsemfaser i undervisningen. Studien är således en deduktiv läromedelsanalys. Resultatet visar att det abstrakta begreppet energi vanligen beskrivs genom metaforer, vilka används för att underlätta steget mellan vardagliga föreställningar och vetenskapliga begrepp. En sak som också framgår är att läroböckerna utöver faktakunskaper även tar upp sådant som naturvetenskapens vägar till kunskap och dess plats i samhället. / This study was conducted in order to get more knowledge about how the area of energy is treated in Swedish science textbooks for grades 4-6. The theory is based on previous research on different aspects of teaching and learning about energy and different curriculum emphases in education. The study is, therefore, a deductive analysis of teaching material. The result shows that the abstract concept energy is often described through metaphors, which are used to facilitate the step between everyday conceptions and scientific concepts. Apart from targeting factual knowledge, the textbooks also bring up themes like the process of how scientific knowledge is formed, and the role of science in society.

Det har skett en stor utveckling av användandet av digitala verktyg, både i samhället och i skolan. I matematikundervisningen ska digitala verktyg ta plats och elever ska ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda dessa. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om elevers uppfattningar om hur användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen påverkar deras arbete i matematik. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställning Hur upplever elever att deras arbete i matematik påverkas när digitala verktyg används i matematikundervisningen? har undersökningen utgått från den fenomenografiska ansatsen där semistrukturerade intervjuer med 20 elever legat till grund för den insamlade empirin. Studiens resultat visade många olika uppfattningar om att användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen är en effektiv undervisningsmetod. Resultatet visade även att eleverna behöver tydliga mål för varje lektion vilket de upplevde saknades vid användningen av digitala verktyg. Elevernas upplevelser är även att upplägget av matematiklektionerna har stor betydelse för deras arbete i matematik. Eleverna upplever att de blir som mest motiverade och engagerade när de har roligt, får arbeta med svåra uppgifter samt får en direkt återkoppling på deras prestation.

Denna studie fokuserar på framställningen av sekulära livsåskådningar i läromaterial för gymnasieskolans kurser i religionskunskap mellan 1980 och 2015. Studiens huvudfokus ligger på hur framställningen av de sekulära livsåskådningarna i läromaterialen liknar och skiljer sig med avseende på denna tidsperiod. För att kunna göra denna studie valdes tre läroböcker från de tre senaste läroplansperioderna (1970-1994, 1994-2011 och 2011-nutid) ut. Metoden för uppsatsen är en beskrivande idéanalys där vissa mätpunkter i form av analysfrågor ställts upp för att stödja uppsatsens frågeställningar. Analysen påvisade att vissa saker i framställningen av de sekulära livsåskådningarna består, såsom framställningen av livsåskådningarna som –ismer. En skillnad man kan se i framställningen av livsåskådningarna är att det i läroböcker från efter 2011 finns en större betoning på det levda livet och fler exempel från verkligheten. Det finns också vissa skillnader mellan hur begrepp såsom sekulär, sekularism och sekularisering används i böckerna och vilka sekulära livsåskådningar som faktiskt lyfts fram i böckerna. Det finns också vissa skillnader i hur sekulär religionskritik tas upp i böckerna.

Syftet med vår studie är att undersöka i vilken omfattning de fem förmågorna i kursplanen för matematik; problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, procedurförmågan, resonemangsförmågan och den kommunikativa förmågan, finns representerade i två läroböcker för matematik i årskurs 1. Vårt huvudsyfte är att urskilja de möjligheter läroböckerna skapar för utvecklandet av elevernas problemlösningsförmåga. I forskningsbakgrunden görs en översikt av tidigare forskning kring lärobokens inflytande i matematikundervisningen samt problemlösningens betydelse för individ, skola och samhälle. Vår studie tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som betonar individens lärande om omvärlden i samspel med kulturella artefakter och det individualkonstruktivistiska perspektivet, som ser till individens eget konstruerande av kunskap i mötet med ett innehåll. Ur en kombinerad kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av Prima Matematik 1A (Brorsson 2014a) och Koll på matematik 1A (Almström & Tengvall 2014a), fann vi att läroböckerna domineras av procedurförmågan och begreppsförmågan. Vidare visar vårt resultat att resonemangsförmågan och den kommunikativa förmågan finns representerade i låg utsträckning medan problemlösningsförmågan ges minst utrymme av samtliga förmågor. Slutsatsen av vår studie är att den svenska skolans läroboksstyrda matematikundervisning, kan antas bidra till att eleverna i föga utsträckning ges möjlighet att utveckla bland annat problemlösningsförmågan.

Studiens syfte är tudelat. Dels undersöks vilka religionsvetenskapliga förståelser som framkommer i samtida svenska läroböcker på gymnasial nivå. Dels undersöks vilka eventuella implikationer denna förståelse kan få för elevernas förståelse av religion utifrån kritisk religionsvetenskap och didaktisk forskning. För att analysera läroböckerna används kritisk diskursanalys, huvudsakligen Norman Faircloughs trestegsmodell, för att analysera läroböckerna medan eventuella implikationer av läroböckernas framställningar av religion undersöks med hjälp av ett kritiskt religionsvetenskapligt perspektiv. Resultatet visar skillnader mellan läroböckerna samtidigt som några centrala och generella diskurser återspeglas i merparten av det undersökta materialet. Studien visar att de undersökta läroböckerna utgår från en kristocentrisk begreppsapparat och presenterar religion utifrån en luthersk förståelse. Religionsfenomenologiska och essentialistiska perspektiv framträder huvudsakligen i läroböckerna, även om kritiska ansatser också förekommer om än i mindreutsträckning. Dessutom används kategoriseringar i form av ”abrahamitiska religioner”, ”asiatiska religioner” och ”världsreligioner” på ett, för det mesta, oproblematiserat sätt. Religionsvetenskaplig teori och metod förekommer sällan explicit vilket skulle kunna resultera i en avsaknad av förståelse för hur läromedlens material producerats. Undersökningen ifrågasätter om och hur religionsvetenskapliga syften kan kombineras medreligionskunskapsundervisningens och skolans övergripande syften.

This study examines the representation of Islam and Muslims in religious education textbooks from the years 2012–2015 used in the Swedish schools, for upper secondary school students at the introductory level. Six textbooks are analysed by applying islamologist, Jonas Otterbeck’s seven categories for textbook analysis (2004). The study shows that the analysed textbooks can successfully be criticized using the framework, some changes and improvements from earlier studies are noted and discussed. However, the central criticism raised causes concern for the representation of Islam and Muslims in the Swedish classroom in terms of exclusion and prejudice. Therefore, the study highlights the necessity for continual textbook assessment by religious education teachers.

Enligt forskning är läroboken den vanligaste undervisningsformen i svensk matematikundervisning. I kunskapsöversikten redogörs alternativa konsekvenser med enskilt arbete i läroboken utifrån både ett lärar- och elevperspektiv. Med läroplanen som grund utreds positiva alternativt negativa konsekvenser där läroboken är ett didaktiskt val. Synen på matematikundervisning i olika svenska läroplaner jämförs och kopplas till aktuellt ämne. Sökprocessen har genomförts i databaserna ERIC, MUEP och SwePub och samtlig informationssökning har genomgått Peer Review. Den valda forskningen innehåller både nationella och internationella resultat samt ett brett åldersspann då informationssökningen resulterade i relativt lite forskning inom ämnesområdet, trots detta riktar sig översikten mot de yngre skolåren. En intressant aspekt som lyfts, diskuteras och jämförs i arbetet är känslor till ämnet matematik. Elever som besitter en stark motivation kan påverkas av didaktiska val inom matematikämnet som i sin tur kan påverka deras inställning till ämnet. Enskilt arbete i matematikboken resulterar i denna kunskapsöversikt i en instrumentell förståelse för det matematiska innehållet. Forskning visar även att undervisning med stort fokus på enskilt arbete i läroboken kan resultera i att elever främst lär sig att automatisera uppgifter. I kunskapsöversikten diskuteras även sambandet mellan olika prestationer i relation till matematikängslan.

Syftet med denna studie är att jämföra fem läroböcker i svenska för gymnasiets första år med fokus på vilka skrivdiskurser som lyfts fram i läroböckerna samt hur dessa syns i böckerna. Den teoretiska utgångspunkten är teori om skrivdiskurser. Materialet utgörs av läroböcker i svenska för gymnasieskolan från år 1971, 1989, 1996, 2008 och 2017. Resultatet visar att läroböckerna, till viss del, skiljer sig åt gällande vilka skrivdiskurser som förekommer i dem. Kopplingar mellan böckernas innehåll och kursplanerna kan också ses. De skrivdiskurser som förekommer i läroböckerna förekommer även i styrdokumenten. Studien visar att i vilken utsträckning de olika skrivdiskurserna förekommer har varierat över tid.

Eftersom läroboken har en dominerande roll i den svenska matematikundervisning är det av vikt att läroböckernas innehåll är av god kvalitet och arbetar mot de mål som skolans styrdokument strävar mot. Begreppsförståelsen kan förstås som grunden i det matematiska tänkandet. Denna förmåga utvecklas i takt med att eleven får nya erfarenheter och kunskaper kring matematiska problem i olika sammanhang. Ett möte med uttrycksformer av stor variation skapar erfarenheter och hjälper eleven utveckla sin begreppsförmåga. Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka uttrycksformer eleven får möta i det marknadsdominerande läromedlet för grundskolans lägre åldrar samt hur eleven får möjlighet att använda uttrycksformerna som ett verktyg i utvecklandet av begreppsförmågan. Resultatet av studien visar att eleverna får få tillfällen att möta olika uttrycksformer och lära sig använda dem som ett stöd för att utveckla sin begreppsförståelse i matematik. Studien belyser även vikten av elevers kunskap att översätta uttrycksformer till en annan uttrycksform för att erhålla en bredare förståelse för begreppens betydelse. / Since the textbook has a dominant role in Swedish mathematics education, it is important that content is in good quality and works towards the goal of Swedish education. Conceptual understanding can be understood as the basis of mathematical thinking and develops as the student gains new experiences and knowledge of mathematical problems in different contexts. A meeting with a variety of representations can create new experiences and help the student develop a god conceptual understanding. The purpose of this study is to understand what forms of representations the pupils may encounter in the market-dominant textbook for the elementary school. As well the possibility the students have using representation as a tool to create conceptual understanding. The results of the study show that the students are given few opportunities to meet a variation of representations and learn how to use them as a support to gain the conceptual understanding. The study also highlights the importance of students’ ability to translate representations to gain a broader conceptual understanding.