Detta arbete tar sin utgångspunkt i att jag arbetar på en skola där en stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Senaste PISA- studien visar att grupper med utländsk bakgrund presterar på lägre nivå i matematik och detta var något som även visade sig på vår skolas resultat på nationella proven i matematik. Utifrån detta bestämde jag och min kollega oss för att förändra vår matematikundervisning. Detta blev en två och ett halvt år lång inter-vention där syftet var att undersöka om en ökad måluppfyllelse kan nås i matematik ge-nom en förändrad undervisning från lärobokscentrerad till språkutvecklande.Metoden i detta arbete byggde på en kvalitativ del- en fallstudie där jag studerat en grupp elever i ett klassrum under ett längre tidsperspektiv. Fallstudien bygger på observationer och tar sin grund i Cummins språkteori. Genom den och andra teorier om språkutveck-lande arbetssätt har eleverna erbjudits en språkutvecklande undervisning i matematik utan läromedelsbok.Resultatet blev att över 90% av eleverna nådde kravnivån för enkla problem 2023 vilket i jämförelse med tidigare år visar en ökning i måluppfyllelse med i snitt ca. 20%. Lik-nande resultat har inte setts på skolan sedan 2015 vilket tyder på att den strukturerade språkliga undervisningen har givit önskad effekt. Resultatet har inte hög reliabilitet och det går inte att dra generella slutsatser eftersom uppgifterna på proven genom åren inte är identiska samt att endast en del på de nationella proven undersökts. Andra aspekter som kan ha spelat in för det ökade resultatet kan ha varit att vi varit två lärare i samma klass vilket gett oss större möjligheter att fånga upp elever som behövde få mer stöd inom något område.

Abstract: I denna uppsats analyseras skrivuppgifter i fyra läroböcker i ämnet svenska på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att visa på hur och på vilket sätt diskursiva skrivuppgifter legitimeras i fyra undersökta läroböcker. Debatten om läromedel har de senaste blivit alltmer aktuell. Detta märks dels på de statliga utredningar som genomförts samt det lagförslag som regeringen nyligen lagt fram om stärkt tillgång till läromedel (Prop. 2023/24:21). Regeringen framhåller att ökad tillgång på läromedel i skolan kommer bidra till en god kunskapsutveckling och ökad likvärdighet. En god kunskapsutveckling och ökad likvärdighet förutsätter att yrkesverksamma lärare förstå hur och varför skrivuppgifterna legitimeras i läroboken. Det blir därför viktigt att analysera och förstå hur och varför en diskursiv skrivuppgift i en lärobok legitimeras. Uppsatsen utgår från en socialkonstruktivistisk syn på språket och använder Theo van Leeuwens teoretiska ramverk om legitimering. Av resultatet framgår att läroböckerna använder sig av olika typer av legitimeringar i skrivuppgifterna. Auktoritetslegitimering sker i hög utsträckning och i kombination med rationalitetslegitimering och morallegitimering. Den höga frekvensen av auktoritetslegitimering kopplas till det nära förhållandet till skolans styrdokument. Läroböckerna ger uttryck för det kompensatoriska inslaget genom användning av rationalitetslegitimering. Slutligen återfinns morallegitimering i form av abstraktioner vilket visar på en ansats att återge skrivuppgifter med autenticitet och förberedelse för livet efter skolan.

Arbetet handlar om hur matematiklärare i Sverige upplever implementeringen av läromedlet Singma i sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur ett urval lärare verksamma i F-3 upplever implementering av ett läromedel från en annan kultur till sin matematikundervisning. I inledningen för den här uppsatsen presenteras utgångspunkter utifrån lärarnas manöverutrymme och från forskning för detta arbete. Genom kvalitativa intervjuer har datamaterialet insamlats från åtta verksamma matematiklärare från olika skolor i Sverige. Materialet som samlades in vid intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Studiens resultat visade att det går att implementera läromedlet Singma i undervisningen, men det kräver att lärare fattar intelligenta beslut i sitt manöverutrymme för att kunna bedriva undervisningen. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och det teoretiska perspektivet, vilket leder till slutsats och relevans till lärarprofessionen. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och förslag på vidare forskning ges.

Vårt arbete fokuserar på undervisningsmaterial och identifikation av de faktorer som påverkar valen av dessa, särskilt för årskurserna 4 - 6. Vi har analyserat användningen av undervisningsmaterial inom naturvetenskap ute på skolor för elever i årskurs 4–6. Genom detta har vi kartlagt vilka material som för närvarande används och identifierat viktiga faktorer som påverkar valet av dessa i undervisningen. En betydande del av studien fokuserade på att samla data om de specifika läromedel som lärare och skolor har gjort. Genom intervjuer fick vi en bild av vilka resurser som används för att undervisa i naturvetenskap i dessa årskurser. Detta innefattade läroböcker, digitala plattformar, experimentmaterial, utflykter och andra undervisningsresurser. Resultaten från undersökningen visar på att det är vissa läromedel som tycks vara vanligt förekommande och att dessa anpassas utifrån skolmiljön och olika pedagogiska behov. Digitala resurser tycks bli alltmer betydelsefulla och flera skolor har övergått till att integrera teknologi för att förbättra inlärningsupplevelsen. När det gäller faktorer som påverkar valen av materialet framkom det att lärarnas kompetens och pedagogiska metoder spelar en avgörande roll. Lärarnas bedömning av materialets lämplighet för elevernas nivå, engagemang och intresse var centrala överväganden. Dessutom påverkades valen av läromedel utifrån faktorer som tillgänglighet, kostnad och överensstämmelse med läroplanen.

Läroböcker fungerar som ett starkt pedagogiskt verktyg i skolans undervisning. I många ämnen, särskilt de naturvetenskapliga, spelar läroböckerna en stor roll i undervisningen. I ett mer praktiskt ämne som idrott och hälsa väljs däremot läroboken oftare bort. Detta väcker en del frågor och syftet med denna studie blir därmed att undersöka vad sju lärare i idrott och hälsa har för åsikter om läroböcker och vilken roll som läroböckerna spelar i deras undervisning. Genom en semistrukturerad intervju har de sju lärarna intervjuats. Resultatet visade bland annat att lärarna ofta använder böckerna i planeringsstadiet och att de ser läroboken som en referensram i deras urval till undervisningen. Bristande innehåll och avsaknad av önskvärt innehåll är nackdelar som lyfts fram, något som dock kompenseras med egengjorda kompendier. Normen att ämnet idrott och hälsa ska vara ett rörelseämne tror vi kan vara förklaringen till läroböckernas låga kvalitet och det hade varit bra om vidare forskning hade undersökt vad en lärobok i idrott och hälsa bör innehålla.

This study investigates the similarities and differences that exist between different types of teaching material for spelling in grades 1–3, in book form and digital form. The study focuses on how the teaching material designs tasks and how it corresponds to theories of spelling. The method is comparative analysis of the four analysed teaching aids. In performing this comparison the study proceeds from a theory of the mental lexicon and theories of writing development. The result shows that when the pupils work in both forms of teaching material they get practice in their phonological, semantic, syntactic and orthographical awareness. The analysis reveals a difference between the design of tasks in the book Stava 3 and the digital application Qnoddarnas värld. Through the app and the book the pupils can practise their phonological awareness in different ways. The app speaks the sounds and the words, whereas in the book the pupils themselves make the sounds. The book contains text and pictures, while the app has voices that speak and things that move. In the book there are more difficult tasks in the chapter, in Qnoddarnas värld one is automatically taken to the next level, and in the Stavningslek app the pupil can practise at the same level without being taken further. The study can make teachers aware of what the teaching materials offer, what the pupil is able to practise, and teachers can thus choose the right material for each pupil.

Matematiska prestationer har visat sig relatera till språklig förmåga och läsförståelse.Syftet med denna studie är därför att få mer kunskap om läsbarheten och graden avspråklig svårighet i läroböcker som används för matematikundervisning i grundskolan,för årskurserna 4–6. Dessutom är syftet att undersöka vilka språkliga faktorer som lärareupplever påverkar matematiska texters läsbarhet, samt hur väl dessa faktoreröverensstämmer med de läsbarhetsvariabler som användes för att analyseraläroböckerna. För att undersöka språklig svårighet i matematiska texter har tre, i svenskmatematikundervisning, vanligt förekommande läroböcker analyserats med hänsyn påläsbarhet. Två lärare har dessutom intervjuats för att få deras bild av vad de uppleverpåverkar elevers förståelse av matematiska texter. Läroböckerna visade sig vara relativtlika när det kommer till deras läsbarhetvärden. Det som skiljer lärobokstexterna är hurlånga de genomsnittliga meningarna är och hur stor andel långa ord som förekommer itexterna. Lärarna menade att längre texter, med längre meningar och ord är svårare attförstå. De ansåg dock att begreppsförståelse, svåra och ovanliga ord, samt graden avstruktur i texterna var språkliga faktorer som de upplevde att elever ofta har svårt med.Slutsatsen i studien är därför att även om läroböckerna håller en jämn och lämpligsvårighetsgrad, med hänsyn på läsbarhet, anser lärare att det finns flera andra variablersom påverkar hur svåra matematiska texter upplevs av elever. Om man som pedagoganvänder sig av läsbarhetsformler för att bestämma lämpligheten av en text bör mandärför vara medveten om vad formlerna analyserar och vad de tänkta läsarna har förindividuella förutsättningar.

Matematikundervisningen i den svenska grundskolan är starkt läromedelstyrd. Med en fundamental grund i det svenska styrdokumentet LGR 11 har läromedlen genom undervisningen en betydande roll för att utveckla och gynna elevernas lärande. Undervisningen påverkas således av det ämnesinnehåll ett läromedel består av. Kunskaper i algebra har visat ha en betydande roll för elevers matematikinlärning. Syftet med denna studie är att undersöka vad som kännetecknar det algebraiska innehållet i dagens läroböcker. Detta med fokus på hur det algebraiska tänkandet kan karakteriseras och gynnas för elever i grundskolans senare årskurser. Med läroböckernas starka koppling till styrdokumenten tas även i beaktning hur algebraiskt innehåll beskrivs och hanteras där. Matematikdidaktisk forskning finns att tillgå med liknande syfte för grundskolans tidigare år där ett ramverk av fem Big Ideas fastställts för att karakterisera det algebraiska innehållet i läroböcker. Detta ramverk har använts även i denna studie med fokus på årskurs 7-9. Resultaten visar att det algebraiska innehållet i grundskolans senare år är starkt präglat av variabelhantering såväl som olika metoder och aspekter relevanta för ekvationslösning. / Mathematics education in Sweden is heavily influenced by textbooks. Being based on the Swedish curriculum and adapted to its content, the textbooks carry great weight in relation to the pupils’ teaching experience. Algebraic knowledge comprises an important role in the learning of mathematics. The aim of this study is to identify what characterizes the algebraic content in Swedish textbooks and curriculums for the lower secondary school. Researchers within mathematics education have previously published studies related to this aim in the lower level of elementary school. Five Big Ideas were identified and used as a framework to characterize the algebraic content in earlier studies. Those five Big Ideas were also used as a framework in this study. The results show that the algebraic content in lower secondary school is largely composed of methods for using variables. Methods and aspects suitable for solving equations were also frequently represented.

<p>Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.</p>

<p>Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. </p><p>M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på. </p><p>Uppsatsen är uppbyggd avföljande steg: en litteraturstudie, den egna inskolningen av M/P- programmet samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av några lärares erfarenheter av programmet.</p><p>I min undersökning har jag kommit fram till hur sju lärare förhåller sig till M/P-programmet, och hur de uppfattar det pedagogiska värdet med elevers lärande utifrån verktyget. </p><p>Resultatet av undersökningen visar att M/P-programmet är ett kvalificerat pedagogiskt verktyg för matematik-undervisningen. Samtidigt var brist på tid för många informanter ett problem för att kunna använda verktyget på ett mera tillfredställande sätt.</p>