Syftet med läromedelsanalysen är att undersöka i vilken utsträckning gymnasiets tryckta läromedel i svenskämnet är inkluderande gentemot ickebinära personer utifrån diskursanalysen. Frågeställningarna rör i vilken utsträckning ickebinära omnämns i de analyserade tryckta läromedlen, vilka värderingar kring ickebinära som kommer till språkliga uttryck i läromedlen samt vilka språkliga strategier som används för inkludering och exkludering av ickebinära i läromedlen. För att besvara syfte och frågeställningar genomförs en läromedelsanalys utifrån den kritiska diskursanalysen. Ett urval görs bland aktuella läromedel i svenskämnet för vidare analys. Analysen visar att ickebinära nästan inte omnämns alls i de tryckta läromedlen samt att de värderingar som finns gentemot ickebinära främst är negativa. De språkliga strategierna som används exkluderar oftast ickebinära. I de analyserade tryckta läromedlen och i tidigare forskning dominerar män, följt av kvinnor. Ickebinära osynliggörs i de tryckta läromedlen och i samband med osynliggörandet blir värderingarna om dem få. Ytterligare en slutsats som dras från resultatet är att det inte verkar användas medvetna språkliga strategier i någon större utsträckning för att inkludera ickebinära. Det könsneutrala språket som används i de tryckta läromedlen följs av binära personliga pronomen. Min reflektion är att ickebinära bör inkluderas i tryckta läromedel i svenskämnet för gymnasiet för att kunna skapa grunden till ett samhälle där alla, oberoende på könstillhörighet, känner sig inkluderade. / <p>Henny Kuc Söderberg</p>

Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur elever upplever läroboken i historia i årskurs 4–6. Enligt forskning har lärarna en bred valmöjlighet när det kommer till val av läromedel, men av olika anledningar väljer de att använda läroböcker till stor del i undervisningen. Läroplanen (2022) skriver att skolans uppdrag är att främja lärande, där eleverna stimuleras och kan inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det är därför intressant för studien att inta ett elevperspektiv. Den vetenskapsteoretiska ansats studien har inspirerats av är hermeneutisk fenomenologi, eftersom det är människors tankar, uppfattningar och åsikter som ska studeras och tolkas i studien. Underlaget för resultatet är fyra fokusgruppsamtal på två olika skolor, med totalt 17 elever på mellanstadiet. Resultatet visar att eleverna anser att läroböcker i stor utsträckning är bra men att den kan upplevas som tråkig. Det finns även saker i läroböckerna som eleverna upplever som onödiga och irrelevanta. Det kan handla om att läroböckerna innehåller gamla bilder eller är kopplade till en äldre läroplan men även några av namnen i läroboken upplever eleverna som onödiga.  I diskussion kommer eleverna fram till att de lär sig bäst när de använder läroböcker men att det bästa är ett varierat arbetssätt. De kommer i sina diskussioner fram till att det bästa är ett varierat arbetssätt. Studiens slutsats är att eleverna har många bra idéer som kan användas i yrkesverksamheten. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about how students experience the history textbook in grades 4–6. According to research, teachers have a wide choice when it comes to choosing teaching materials, but for various reasons they choose to use textbooks to a large extent in teaching. The curriculum (2022) states the school's mission is to promote learning, where students are stimulated and can acquire and develop knowledge and values. It is therefore interesting for the study to take a student perspective. The scientific theoretical approach the study has been inspired by is hermeneutic phenomenology because it’s about people's thoughts, perceptions and opinions that are to be studied and interpreted in the study. The basis for the results is four focus group interviews at two different schools, with a total of 17 students in middle school. The results show that the students consider the textbook to be good, but that it can be perceived as boring. There are also things in the textbooks that the students feel are unnecessary and irrelevant. It may be that the textbooks contain old pictures or are linked to an older curriculum, but the students also feel that some the names in the textbook are unnecessary. In conclusion, most of the students believe that they learn best when they use the textbook but that the best is a varied way of working. In their discussions, they conclude that the best is a varied way of working. The study's conclusion is that the students have many good ideas that can be used in professional activities.

Under vår lärarutbildning i Idrott och hälsa har vi observerat utbildade lärare i deras yrkesutövande. Efter att ha sett hur lärare i Idrott och hälsa använder sina egna undervisningsverktyg fastnade en tanke hos oss. Hur ser tillgången ut av professionellt utgivna läromedel? Efterforskning visade att läromedel fanns, både analoga och digitala, och att lärarna faktiskt efterfrågade dem.  Då den svenska kursplanen för Idrott och Hälsa genom åren har fått ett utökat hälsofokus bestämde vi oss för att undersöka om läroboken Idrott och hälsa 7-9 (2016) samt den digitala uppdaterade utgåvan (2022) hade designats och anpassats i enlighet med kursplanerna Lgr11 och Lgr22. Syftet var att undersöka hur detta läromedel relaterar till hälsobegreppet i den kursplan det är skapat för. Dessutom avsåg studien att jämföra den valda läroboken i analog och digital form när det gäller hälsa och olika perspektiv på hälsobegreppet. Vi använde oss av en kvantitativ metod när vi jämförde förekomsten av hälsorelaterat innehåll i kursplanen med frekvensen av hälsorelaterade elevfrågor i de båda utgåvorna av läromedlet. Resultatet påvisade en viss diskrepans mellan kursplanerna och läromedlen gällande hälsofokus och att det fanns en inneboende potential kopplat till hälsa i Idrott och Hälsa 7-9 som en yrkeskunnig lärare kan utnyttja.

Lärares undervisning är observerbar medan planeringen är svårare att observera. Som blivande lärare, med en bakgrund som projektledare, önskar jag studera lärares stöd för lektionsplanering och därmed underlätta för mig som lärare och elevernas lärande.Med läroboken i ena handen och kollegorna i den andra så är man rustad att börja sin lärargärning, enligt resultatet av denna semistrukturerade intervjustudie av erfarna matematiklärare inom gymnasieskolan. Vägen från novis till erfaren matematiklärare går via ständigt lärande från reflektioner av undervisningen, från kollegiala ämnesdiskussioner och från auskultationer. De verktygen, snarare än handfasta verktyg och undervisningskomponenter, är idag de mest uppskattade och använda stöden för den återkommande lektionsplaneringen. Läroplanen ger stöd för övergripande planering men lektionsplaneringen kräver stöd för ämnesdidaktik och idéer om variation vilket lärobok och eget framtaget material ger.Analysen visar att läraren sällan är medveten om användning av teoretiska planeringsmodeller medan Vygotskijs teorier stämmer väl in på lärarens eget lärande och variationsteorin är applicerbar på hur undervisningen planeras och genomförs.

Med premissen att progression ska ske i grundskolans undervisning syftar denna studie till att öka kunskapen om huruvida läromedel och lärarhandledningar belyser sambanden mellan processerna fotosyntes, cellandning, förbränning samt ämnet koldioxid och sätter dem i ett större sammanhang, kolets kretslopp. Detta görs med teoretisk utgångspunkt i Bruners spiralprincip, som säger att grundläggande kunskaper ska ges tidigt för att sedan utvecklas till mer abstrakt allteftersom, och expansive framing, som innebär att läraren ramar in inlärningstillfället både bakåtsyftande och framåtsyftande. Urvalet omfattade två förlagsserier innehållande tre grundböcker och tre lärarhandledningar vardera. Sidor som analyserades begränsades till där begreppen fotosyntes, cellandning, förbränning och koldioxid fanns med explicit. Vidare avgränsades ytterligare sidor till att innefatta de som kunde relateras till kolets kretslopp. Även inledningssidorna till lärarhandledningarna för de kapitel som analyserades i grundboken togs med i sidor att analysera. Metodansatsen som användes var kvalitativ och analysen som gjordes var en kvalitativ textanalys. Resultatet visar att processerna fotosyntes, cellandning, förbränning samt ämnet koldioxid förklaras och beskrivs upprepade gånger i grundböckerna men att sambandet till det större sammanhanget, kolets kretslopp, sällan görs tydlig i grundböckerna. Sambanden uppmärksammas delvis i lärarhandledningarna men detta görs oftast mellan endast två av processerna och inte alltid vid samma inlärningstillfälle, det vill säga i samma avsnitt i böckerna. Kolets kretslopp nämns i en av förlagens grundböcker, och i det andra förlaget nämns det endast i lärarhandledningen. Resultatet visar att grundböckernas disposition utgår mer från Bruners spiralprincip, men att det finns utrymme för expansive framing utifrån lärarhandledningarna. Det förutsätter dock kompetens hos läraren för att sambanden ska belysas explicit i ett större sammanhang.

Studien syftar till att undersöka muntlighet i läroböcker där fokus ligger på vilket utrymme muntlighet får och vilka muntliga uppgifter som förekommer i läroböckerna samt vilka likheter och skillnader det finns i läroböckerna sinsemellan. Läroböckerna kommer att jämföras och undersökas i skriftliga respektive muntliga uppgifter som finns i förhållande till varandra. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som fokuserar på samspelet mellan individer vilket är väsentligt när det kommer till muntlighet. Teorin innefattar även mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen samt scaffolding, alla dessa är centrala begrepp som behövs till vår studie som undersöker muntlighet. För att kunna utföra studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ innehållsanalys samt inslag av kvantitativ metod i undersökningen. Resultatet visar att de analyserade läroböckerna inte innehar ett stort inslag av muntliga uppgifter. De framgår även i resultatet att hela läromedlet bör användas tillsammans för att få in all muntlighet som är avsett för läromedlet.

The purpose with this thesis is to study three theology teaching materials to analyze the Sami people involvements in these. A comparison has been made with Old Scandinavian religion since the textbooks I have studied are all placed in the same category. In the thesis, I will also investigate how the Sami and their religion is represented. I will research this from a qualitative and quantitative approach due the fact that reviews of today's learning material are limited and that teachers now have the responsibility to review this. Studies show, however, that eight out of ten teachers lack the proper time for these reviews. The theoretical approach I have used is Ninian Smarts seven dimensions of religion combined with post-colonialism. The Post-colonial theory is broad and has not been applied as a whole in this thesis, just its main concepts. These concepts are; essentialism, exoticism, stereotyping and ethnocentrism. The result from this thesis shows that you cannot for certain determine if the Sami religion has a larger or smaller presence compared to Old Scandinavian religions due to the fact that all three textbooks analyzed differ in this matter. One can also note that hints of a negative picture towards the Sami is still present judging by interpretations of certain concepts.

This study aims at investigating what opportunities mathematics textbooks used in Swedish and German upper secondary schools offer to practice modeling within the topic of mathematical analysis. The main interest of the study lies in how the textbook content relates to the national curriculum goals regarding modeling, but the Swedish and German textbooks are also compared to each other. In order to achieve this objective, two textbooks, one from each country, were analyzed with respect to the amount and to the quality of available modeling tasks. In the content analysis, theory on modeling competence and realistic tasks were used. The results indicate that the two analyzed textbooks contain modeling tasks to approximately same extent. Both textbooks support exclusively intra-mathematical aspects of modeling, which is in line with the findings of previous studies. While the scope of mathematical modeling in the textbooks does not correspond to the general curriculum goals of realistic modeling, it covers partly (Sweden) or completely (Germany) the curriculum requirements for at least the lowest proficiency level of the modeling competence. / Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter matematikläroböcker som används i den svenska och den tyska gymnasieskolan erbjuder för att öva modellering inom matematisk analys. Studiens intresse ligger framför allt i hur läroböckernas innehåll relaterar till de nationella styrdokumentens lärandemål om modellering, men dessutom jämförs de svenska och tyska läroböckerna även med varandra. För att uppnå detta syfte analyserades två läroböcker, en från vardera land, med hänsyn till mängden och kvaliteten av befintliga modelleringsuppgifter. I innehållsanalysen användes teori om modelleringsförmåga och realistiska uppgifter. Resultaten indikerar att de två läroböcker som analyserats innehåller modelleringsuppgifter i ungefär samma utsträckning. Båda läroböckerna stödjer endast inommatematiska aspekter av modellering, vilket är i linje med tidigare forskningsrön. Även om omfattningen av matematisk modellering i läroböckerna inte överensstämmer med läroplansmål om realistisk modellering, motsvarar de befintliga modelleringsuppgifter delvis (Sverige) eller helt (Tyskland) åtminstone de lägsta kunskapskraven som styrdokumenten har angående modelleringsförmågan.

Tidigare studier har visat att matematiken i svenska skolan till övervägande del handlar om att räkna i läroboken samtidigt som det också påvisats att dessa i för låg utsträckning innehåller uppgifter som låter eleverna arbeta med problemlösning. Forskning menar att problemlösningsförmågan handlar om att ha en bred repertoar av strategier och en förståelse för hur dessa hänger samman och hur de kan användas. Förmågan förklaras som att kunna tänka kreativt och värdera sina kunskaper för att på bästa sätt angripa ett problem. För att utveckla detta måste eleverna få diskutera, konstruera egna problem och lösa problem på många sätt. De måste också få lösa många problem under en lång period. Denna studie har jämfört två läroböcker i årskurs fem som används i skolor och tittat på deras innehåll och uppbyggnad för att se hur de möjliggör utvecklingen av problemlösningsförmågan. Studien visade att båda läromedlen innehåller en låg andel matematiska problem och eleverna uppmanas att diskutera mycket lite. Eleverna ombeds aldrig att lösa ett problem på fler än ett sätt och bara i det ena läromedlet får eleverna träna på att skapa egna problem. Slutsatsen blev att båda läromedlen behöver kompletteras med annan undervisning om eleverna ska utveckla problemlösningsförmågan i matematik. / Previous studies have shown that mathematics in Swedish school for most part consists of calculating in the textbook when it at the same time has been proven that the textbooks in a too low extent contains tasks that allow the pupils to work with problem solving. Research mean that the problem-solving ability is about having a broad repertoire of strategies and an understanding for how these are associated and how they can be used. The ability is described as being able to think creatively and to evaluate one’s knowledges to tackle a problem as good as possible. To develop this, the pupils need to get the opportunity to discuss, create own problems and solve problems in many ways. They also must get to solve many problems during a long period of time. This study has compared two textbooks for grade five which are used in Swedish schools and has looked at their content and structure to see how they enable the development of the problem-solving ability. The study showed that both textbooks contain a low proportion of mathematical problems and the pupils are encouraged to discuss very little. The pupils are never asked to solve a problem in more than one way and only in one of the teaching materials the pupils get to practice making own problems. The conclusion was that both teaching materials need to be complemented by other education if the pupils are to develop the problem-solving ability in mathematics.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera skildringen av reformationen i olika läromedel för religionskunskap i gymnasieskolan. Detta för att se om och hur läromedlen förändrats, om de har blivit mer objektiva med tiden. De utvalda läromedlen är från 1960-talets slut och 2000-talet. Utifrån de olika skildringarna kommer jag att jämföra läromedlen med varandra.</p>